Fem minuter för att stanna upp, andas, hitta jämnvikt. Unna dig själv en stilla stund med en av Ekofastans meditationer, som bygger på tanken att en hållbar livsstil börjar inifrån.

Enkelhet är temat för den här meditationen. Den bjuder dig att lyssna och leva dig in i en stund av långsamhet. Du behöver inte göra något, du får bara ta del av en reflektion om glädjen och skönheten i det lilla.

text & röst: Birgitta Udd  inspelning & klipp: Monica Slotte

ENKELHET meditation för Ekofastan

Fem minuter för att stanna upp, andas, hitta jämnvikt. Unna dig själv en stilla stund med en av Ekofastans meditationer, som bygger på tanken att en hållbar livsstil börjar inifrån.

Förundran är temat för den här meditationen. Den bjuder dig att landa där du är, i din omgivning och i dig själv, att se dig omkring och förundras.

text & röst: Maria Repo-Rostedt inspelning och klipp: Monica Slotte

FÖRUNDRAN meditation för Ekofastan

Fem minuter för att stanna upp, andas, hitta jämnvikt. Unna dig själv en stilla stund med en av Ekofastans meditationer, som bygger på tanken att en hållbar livsstil börjar inifrån.

Kravlöshet är temat för den här meditationen. Den bjuder in dig till en lugn stund vid dagens slut, där du får fundera över var du hittar platser, stunder och människor som är kravlösa.

text & röst: Birgitta Udd inspelning & klipp: Monica Slotte

KRAVLÖSHET meditation för Ekofastan

Fem minuter för att stanna upp, andas, hitta jämnvikt. Unna dig själv en stilla stund med en av Ekofastans meditationer, som bygger på tanken att en hållbar livsstil börjar inifrån.

Hopp är temat för den här meditationen. Den bjuder dig att ställa dig vid randen av ett fruset vattendrag, att se och lyssna till isen som smälter. Vad händer när det Levande Vattnet får strömma fritt?

text & röst: Maria Repo-Rostedt inspelning och klipp: Monica Slotte

HOPP meditation för Ekofastan

Varje finländare slänger i genomsnitt 24 kilogram ätlig mat årligen. Största delen av matsvinnet uppstår i hemhushållen. Matsvinnet kostar oss ungefär 200 miljoner euro i året. I den här podden berättar Elisabeth Eriksson, hushållsrådgivare på Finlands svenska Marthaförbund hur du kan slänga mindre mat och på så sätt spara både pengar och skona miljön. 

I podden hör du också ett inslag med Bo Ekman från Andreaskyrkan i Helsingfors där man ordnar matutdelning på ätlig mat som annars skulle ha kastats bort.

Redaktör: Jessica Suni
Signaturmelodi: Janne Löf

Släng mindre mat och rädda planeten

Finland brukar beskrivas som ett rent land. Men med 482 kilogram avfall per person och år överskrider vi medeltalet i EU. Enkla åtgärder, som reklamförbud, kan lätta på avfallsberget.

Anita Storm, ekologirådgivare på Finlands svenska Marthaförbundet ger i den här podden konkreta tips på hur vi kan minska vårt avfall och samtidigt minska miljöbelastningen och stävja klimatångest.

Till exempel, för att tillverka ett par jeans kan det ha gått åt 30000 liter vatten och fem kilogram kemikalier. Satsa på kvalitet hellre än kvantitet.

I podden medverkar också bloggaren Julia Degerth som sedan sommaren 2016 levt enligt en zero waste livsstil.
 
- Zero waste betyder noll avfall. Det som jag gör är att jag inte slänger bort någonting – någonsin. Sådant som jag kan sortera eller återvinna räknar jag inte som skräp, säger Degerth. 

I podden berättar Julia mer om zero waste livsstilen

Redaktör: Jessica Suni
Signaturmelodi: Janne Löf

Hur kan jag minimera mitt avfall och återvinna mera?

Borgå stifts biskop och ordförande i kyrkans miljögrupp Björn Vikström och teologen och bloggaren Liisa Mendelin samtalar om klimatångest och kyrkans ansvar i miljöfrågan. 

Redaktör: Jessica Suni
Signaturmelodi: Janne Löf

Kan kyrkan ge hopp i klimatångesten?

Inga ringande telefoner eller plingande meddelanden. Inga flimrande skärmar och folk som pockar på ens uppmärksamhet. Lugn, ro och naturskön miljö. Det här kan man få njuta av på retreat.

Men retreat kan också vara skrämmande, deltagarna är tysta tillsammans, och behöver lyssna till sina egna tankar. Det här upplevde Ida Henrikson som deltog i en veckoslutslång retreat. Hon kände att hon ändå behövde retreatens yttre ramar för att kunna få kontakt med djupet i sig själv och ville därför delta. 

I podden deltar också Birgitta Udd som är koordinator för retreatgården Snoan i Lappvik. Hon har trettio års erfarenhet av retreat.

Tystnad och stillhet, att dra sig tillbaka för reflektion, kan ge hopp i klimatångesten. 

Redaktör: Jessica Suni
Signaturmelodi: Janne Löf

Retreat - våga lyssna på tystnaden

Den här podden handlar om klimatförändringen ur ett globalt perspektiv. I podden medverkar Maria Westerling och Charlotte Steffansson-Myrskog från Finska missionssällskapet. De har tillbringat flera år i Nepal respektive Tanzania. I de här länderna är följderna av klimatförändringen påtagliga.

Redaktör: Jessica Suni
Signaturmelodi: Janne Löf

Plantera hoppets träd

Boosta den ekonomiska tillväxten eller utnyttja mindre naturresurser? Valen vi ställs inför som konsumenter är många och knepiga. I den här podden resonerar Marthaförbundets ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar och prästen Yvonne Terlinden kring hållbar konsumtion. I podden får du konkreta tips för hur kan konsumera mer hållbart och spara pengar.

Redaktör: Yvonne Terlinden
Signaturmelodi: Janne Löf

Konsumindre, inte mera

I det här Ekofasta-podden kikar vi närmare på kemikalier. Vad vet vi egentligen om kemikalier och deras inverkan på oss människor? Vilka kläder ska vi undvika och vilka material ska vi satsa på i framtiden? Linn Jung och Marthaförbundets ekologirådgivare Anita Storm ger dig några goda tips på vägen.

Temat för säsong 2019 av ekofastapodden är hållbar klädkonsumtion. Redaktör för podden är Linn Jung och podden produceras av Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och Finlands svenska Marthaförbund.

Linn Jung

Hur hitta kläder som är snälla mot min hud? - om framtidens textilier

I det första avsnittet av Ekofasta-podden tar vi en titt på klädernas väg - från bomullsplantagen till vår garderob. Vad händer där emellan? Entreprenören Hannes Bengs och Elisa Kärki från Fashion Revolution-rörelsen berättar om vilka utmaningar - och lösningar - som finns inom klädindustrin.

Temat för säsong 2019 av ekofastapodden är hållbar klädkonsumtion. Redaktör för podden är Linn Jung och podden produceras av Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och Finlands svenska Marthaförbund.

Från bomullsplantagen till garderob – om tillverkning och produktion

Vi bygger vår identitet på prylar, stilar och konsumtion - men varför? Tillsammans med teologen och författaren Patrik Hagman funderar Linn Jung över frågan: Vem blir vi när vi inte konsumerar? Det här är en podd om etik, konsumtion och identitet.

Temat för säsong 2019 av ekofastapodden är hållbar klädkonsumtion. Redaktör för podden är Linn Jung och podden produceras av Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och Finlands svenska Marthaförbund.

Vem blir vi när vi inte konsumerar? – om etik, konsumtion och identitet

Garderoben full av kläder - men inget att ha på. Det problemet försöker vi lösa tillsammans med minimalisten Ida Haapamäki och prästen och publicisten Maria Sundblom Lindberg. Dags för en hållbar och fungerande garderob!

Temat för säsong 2019 av ekofastapodden är hållbar klädkonsumtion. Redaktör för podden är Linn Jung och podden produceras av Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och Finlands svenska Marthaförbund.

Är det viktigt med snygga kläder? ─ om stil och garderob

Finländarna skapar stora avfallsberg av våra kläder varje år. Varför slutar vi använda kläderna? Vad händer med våra kläder när vi är klara med dem? Stormossens kommunikatör Anne Teir-Siltanen och Marthaförbundets Anita Storm tipsar om hur vi ska undvika att kläder blir avfall. 

Temat för säsong 2019 av ekofastapodden är hållbar klädkonsumtion. Redaktör för podden är Linn Jung och podden produceras av Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och Finlands svenska Marthaförbund.

Vad händer med våra kläder när de blir avfall? - om kläder som avfall

Ekofasta-podden är här igen! I det första avsnittet träffar Linn Jung och Anne Teir-Siltanen designern och materialexperten Elin Skogberg som ger sina tips på hur vi ska tänka när det kommer till material. Vad ska det egentligen stå på lappen när vi står där i affären och tvekar?

Hållbart klädtänk - ekofastapodden säsong 3

Små steg mot en hållbar garderob - om hållbara material

Det är svårt att göra rätt när vardag är tajt. I det här andra avsnittet Ekofasta-podden träffar vi författaren och den självhushållande ekonomidoktorn Maria Österåker. Vi träffar också trebarnsmamman Nina Österholm som upplever att valen i vardagen är många och svåra. Har Maria några goda råd att ge henne?

När valen i vardagen är många och svåra - om dåligt samvete och klimatångest

Vilka är vanliga missar vi gör när vi köper på loppis? Hur håller vi stilen när vi handlar second hand? I Ekofasta-poddens tredje avsnitt ger stylisten Sandra Holmäng från Voga Styling sina bästa tips på hur vi gör vår loppisshopping mer hållbar.

Vanliga missar när vi köper på loppis - om second hand och klädbytarjippo

De flesta stora klädjättar har hållbara och ekologiska kollektioner. Men vem kan man lita på och vad är bara greenwashing? I det sista avsnittet av Ekofasta-podden 2020 träffar vi Nikodemus Solitander som forskar om samhällsansvar. Finns det hållbara kollektioner på riktigt?

Vem kan man lita på? - om greenwashing och företagens ansvar

Rättvisa och transparens är i fokus då verksamhetsledare Rolf Steffansson talar om Finska Missionssällskapets roll och ansvar som kristen hjälporganisation med verksamhet i 30 länder. Samarbetet med lokala kyrkor, samhällen och samarbetspartners kräver ärlig dialog. I podden får man veta veta vilken roll vår ekofasta här kan spela för lokalbefolkningen i utvecklingsländer. Våra val har betydelse, det kan handla om vilka produkter vi väljer att köpa.
Den femte podden i säsong 3 av Ekofastapodden är producerad av Monica Slotte/Finska missionssällskapet

Våra val har betydelse globalt - mot hållbarhet och rättvisa i världen

Smartfisk är både gott och bra för miljön

Outnyttjade fiskarter, så kallad smartfisk, är ett klimatsmart val. Sanningen är den att vi i Finland importerar väldigt mycket fisk, ex. lax och tonfisk, medan vi glömmer bort att våra egna hav också är fyllda med fullt ätbara och smarriga fiskarter. Att äta mer vildfångad fisk från Östersjön skulle göra vår fiskkonsumtion mer hållbar och dessutom gynna havet.

Men vad är då smartfisk? Jo, smartfisk är ett annat och mer positivt begrepp för skräpfisk. Begreppet föddes av Marthaförbundet med ekologirådgivare Anita Storm i spetsen. Exempel på arter av smartfisk är ex. gädda, id, braxen, mört, nors, lake, simpa, strömming och även fiskarnas rom. Kännetecknande för smartfiskarna är bl.a. att de alla oftast är närfångade av lokala fiskbestånd, är en proteinkälla där det ekologiska fotavtrycket är minimalt, medför korta transportsträckor och ökar lönsamheten för flera aktörer. Smartfisk är smart, helt enkelt! 

I Ekofasta-poddens avsnitt om smartfisk tillsammans med Anita Storm tipsas om en hel del smarriga rätter man kan tillaga hemma med hjälp av smartfisk, och här kommer ännu några till tips:

-	Fisksoppa på simpstjärtar
-	Röra med smakrika braxen
-	Stekt knaprig lake
-	Gäddbiffar

Mmm, visst låter det gott? Recept på maträttstipsen ovan kan alla hittas på Marthaförbundets hemsidor. Tillsammans kan vi alla bidra till ett mera hållbart fiske genom att fiska, köpa och äta mera smartfisk.

Ekofasta - Smartfisk

Finska Missionssällskapets vattenprojekt i Senegal

Senegal är ett av världens minst utvecklade länder och ligger på Afrikas västkust. Landet drabbas ständigt av torka, som blivit värre med åren p.g.a. de rådande klimatförändringarna. Regnmängden minskar och rent dricksvatten blir en bristvara. 

Anna-Lena Särs är en av missionärerna på plats i Senegal via Finska Missionssällskapet. Hon berättar att hon själv använder sig av tre olika sorters vatten medan hon är på plats i Senegal: kranvatten för dusch och tvätt, matlagningsvatten som består av filtrerat kranvatten, och dricksvatten som oftast är köpt mineralvatten. 

Vidare om vattnet i Senegal berättar Anna-Lena också att senegaleser är mycket bättre på att ransonera vatten än oss i Finland. Många har nämligen inte rinnande vatten hemma och de flesta som har det i städerna hämtar det från en kran ute på gården. Det slösas inte på badrumsvattnet i onödan, helt enkelt! Man kan konstatera att vattensituationen i Senegal definitivt är något helt annat än den lyx vi är vana vid i Finland var vi alltid har rinnande kranvatten som kan användas till allt. 

Missionssällskapet jobbar förutom i Senegal även med en hel del andra vattenprojekt ute i världen, bl.a. i Tanzania, Nepal, Kambodja och Etiopien - som alla tyvärr lider av vattenproblem till följd av klimatförändringarna. Mera om Missionssällskapets vattenprojekt i just Senegal berättar Anna-Lena Särs i podd-avsnittet hon medverkar i av årets säsong av Ekofasta-podden. Lyssna gärna på avsnittet, om inte bara för att lära er mer om vattenprojektet utan även om det dagliga livet som missionär.

Ekofasta 2021 - Finska Missionssällskapet i Senegal

Tips på hur man kan minska på spridning av mikroplaster

Mikroplaster finns idag överallt och påverkar tyvärr både vår miljö och hälsa på ett negativt sätt. Det finns dock en hel del smarta åtgärder som man som privatperson kan tillämpa för att minska på spridningen, här följer några smarta tips.

-	Skräpa inte ner i naturen. Släng skräpet i soporna, inte på marken eller i havet! Med skräp menas allt från tomflaskor och plastpåsar, till godispapper och matförpackningar gjorda av plast. Skräpets värsting? Cigarettfimparna, som tyvärr hittas överallt och eftersom deras filter är gjorda av plast är riktiga superspridare av mikroplaster i naturen.

-	Bilägare - tänk över din bil och bilkörning! Bilar är nämligen en stor orsak till spridning av mikroplaster p.g.a. slitage från bildäcken. Vad man kan tänka på som bilägare är exempelvis att köra bil mindre, fundera på sin körstil och köra mjukare (så kallad eco-driving sliter mindre på däcken), samt se över däcktryck och kontrollera så att bilens hjulinställningar är korrekta. 

-	En annan stor bov när det kommer till spridning av mikroplaster är klädindustrin. Som privatperson kan man tänka på att köpa färre nya kläder och istället shoppa second hand, använda mindre fleece och om man absolut vill använda fleece köpa plaggen second hand istället för alldeles nya (fleece släpper flest partiklar av mikroplaster under de första tvättarna), tvätta sina kläder mer sällan och vädra dem fräscha, använda flytande tvättmedel och tvätta i lägre temperaturer (vilket också sparar på elen), laga sina kläder när de går sönder istället för att slänga dem, och om man använder torktumlare se till att slänga luddet i soporna istället för att spola ner det i vattenavloppet.

-	Båtar sprider en hel del mikroplaster direkt ner i havet, och som båtägare kan man hjälpa till med att minska på spridningen genom att rengöra sin båt på ett smart sätt, ta hand om färgflagorna om man slipar båten, samt slänga möjligt damm och rester som farligt avfall. Man kan även tänka på att använda tampar av slitstarka material, eftersom tampar gjorda av ex. nylon släpper ut en hel del oönskade mikroplaster.

Tillsammans kan vi minska på spridningen av mikroplasterna för en bättre miljö att leva i för både oss mänskor och allt djurliv i världen.

Ekofasta 2021 - Mikroplaster

Vatten i vardagen
En av de riktigt stora frågorna när man talar om att vårda vatten är vår personliga vattenanvändning. Kan man ha en vattenkran rinnande när man borstar tänder? Hur mycket vatten används för matlagning och personlig hygien? Frågor från vardagen som Tonje Lindeman, Nicolina Grönroos och Louise Häggström funderar över i poddserien Typ Livet som gör ett samarbete i detta avsnitt med Ekofasta podden. 
Mycket vatten går åt när man duschar och ett tips att spara vatten är stänga kranen när man schamponerar håret. Man kan också ladda en full tvättmaskin när man skall tvätta kläder. Men vad är egentligen problemet? Hur värdefullt är vattnet? Vem är de stora bovarna när det gäller vattenanvändning? 
Finland är tusen sjöars land och vi har gott vatten i våra kranar som man direkt kan dricka. Tonje Lindeman, som studerar biologi och är kompis med naturen, berättar att det inte finns en lättillgänglig statistik när det gäller vattenanvändning mellan olika länder, eller till vad vatten används. Grov inräknat används vatten till hushåll, industri och jordbruk. Man kan ändå räkna ut hur mycket vatten går åt i medeltal för varje finländare per dag. I våra finländska hushåll används ca 150 liter vatten per dag. Räknar vi däremot in importvaror som finns i vår konsumtion är vi uppe i över 3000 liter per dag! 
Stor företag och bolag är de som ändå använder mera vatten än hushållen. Är det då någon skillnad för våra enskilda val som människor? För vårt eget välmående är det viktigt att vi gör våra egna miljövänliga val. Det allra lättaste för en finländare när det gäller att minska på vattenanvändning, är att minska på köttkonsumtionen. Mycket vatten går åt till att producera soja som används som djurfoder. 
I programmet talas också om klimatångest och vad som förorsakar det, samt hur vi kan påverka andra att göra goda val.

TYPLIVET POD goes Ekofasta 2021

I den här poddserien får du exempel på hur vi tillsammans kan bygga en hållbar värld.

Ekofastapodden behandlar klimat, miljö och hållbarhet ur olika synvinklar. Säsongern har teman som Hållbar klädkonsumtion, Vårda vattnet och Hopp som drivkraft.

Podden är producerad av Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland tillsammans med Finlands svenska Marthaförbund.

Ekofastapodden

Popular tracks