Resonemangeln

Vårdnadshavarens förklaring ställer frågan: Är skolan för självupptagen?

Det finns ett samband mellan föräldrars engagemang i skolan och deras barns skolframgång, och den nya läroplanen sätter mera fokus än tidigare på att aktivera föräldrarna, men är skolan redo att engagera? Och vet man hur det ska gå till? 

Redaktör Christian ’Kike’ Bertell leder samtalet i sällskap av Micaela Romantschuk, verksamhetsledare för Hem och Skola i Finland. Med i samtalsstudion är Mikael ’Misha’ Eriksson, rektor för Kyrkslätts gymnasium, och forskaren Harry Lunabba från Svenska Social- och Kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.
Ljudtekniker: Manne Railo / Nanoverse

Facebook: www.facebook.com/hemochskolaifin
 Twitter: twitter.com/HemoSkolaiFin
 Instagram: www.instagram.com/hemochskolaifinland/  
Soundcloud: soundcloud.com/hemochskolaifinland/  
Webbsida: www.hemochskola.fi/
  E-post: hemochskola@hemochskola.fi

Är skolan för självupptagen?

Vårdnadshavarens förklaring ställer frågan: Finns det klasser i klassen?

Grundskolan infördes i Finland på 1970-talet, och tanken var att jämna ut spelplanen. Alla skulle ha samma möjligheter i samhället, via skolan, och Finland hör idag till de jämlikaste samhällena i världen. Men är allt bra nu? Påverkar elevens socioekonomiska ställning fortfarande de fortsatta valen, och hur bra är man på att identifiera det här i skolorna? Kan man tala om det?

Redaktör Christian ’Kike’ Bertell leder samtalet, och får sällskap i samtalsstudion av biträdande professor Sonja Kosunen från pedagogiska fakulteten på Helsingfors universitet, och Katarina Perander, sakkunnig på förbundet Hem och Skola samt blivande doktor i pedagogik.  Laila Andersson, rektor och vd för yrkesinstitutet Prakticum, är med via inslag. 
Ljudtekniker: Manne Railo / Nanoverse

Facebook: www.facebook.com/hemochskolaifin Twitter: twitter.com/HemoSkolaiFin Instagram: www.instagram.com/hemochskolaifinland/ Soundcloud: soundcloud.com/hemochskolaifinland/ Webbsida: www.hemochskola.fi/ 
E-post: hemochskola@hemochskola.fi

Finns det klasser i klassen?

Vårdnadshavarens förklaring ställer frågan: Ska man handarbeta på skoltid?

Konst- och färdighetsämnen kallas de skolämnen som inkluderar bildkonst, musik, teknisk slöjd, textilslöjd, huslig ekonomi och gymnastik. I princip är det alla andra ämnen än de som ses som akademiska ämnen, och de börjar få en allt mer trängd plats i skolan. Är det frågan om saker som skulle passa att göra bättre utanför skoltid, eller går något viktigt förlorat om  all tid ges åt akademiska ämnen?

Samtalet leds av redaktör Christian ’Kike’ Bertell, och som sällskap har han överinspektör Malin Eriksson från Regionförvaltningsverkets svenska enhet för bildningsväsendet, Sören Lillkung, verkställande direktör för Svenska kulturfonden, samt Micaela Romantschuk, verksamhetsledare för Hem och Skola i Finland. 
Ljudtekniker: Manne Railo / Nanoverse

Facebook: www.facebook.com/hemochskolaifin
Twitter: twitter.com/HemoSkolaiFin
Instagram: www.instagram.com/hemochskolaifinland/
Soundcloud: soundcloud.com/hemochskolaifinland/
Webbsida: www.hemochskola.fi/
 E-post: hemochskola@hemochskola.fi

Ska man handarbeta på skoltid?

Vårdnadshavarens förklaring ställer frågan: Hur ger man barn och unga hopp?

Pandemi, klimatkris och krigshot. Världen känns oroligare än på länge. Utöver det finns det ofta individuella orsaker till oro och ångest. Något barn kan ha en kris i familjen, en annan förstår inte varför matematik är så hopplöst svårt. Som förälder eller lärare vill man att barnen ska ha hopp, så de orkar också med följande dag. Att de ser livet leda någonstans och att problem och oro är överkomliga. Den stora frågan är förstås hur man ser till att det finns en bra grogrund för hopp, och hur man förbereder barn för eventuella kriser. 

Samtalet leds av redaktör Christian ’Kike’ Bertell, och han har sällskap av specialläraren Marica Enlund, neuropsykologen och psykoterapeuten Åse Fagerlund, samt Micaela Romantschuk, verksamhetsledare för Hem och Skola i Finland. Barnpsykologen och författaren Reyhaneh Ahangaran från Stockholm är också med på ett hörn. Hon har skrivit en rad böcker riktade till barn, om hur barn kan sätta ord på det de känner. 

Ljudtekniker: Manne Railo / Nanoverse
Facebook: www.facebook.com/hemochskolaifin 
Twitter: twitter.com/HemoSkolaiFin 
Instagram: www.instagram.com/hemochskolaifinland/ 
Soundcloud: soundcloud.com/hemochskolaifinland/ 
Webbsida: www.hemochskola.fi/ 
E-post: hemochskola@hemochskola.fi

Hur ger man barn och unga hopp?

Vårdnadshavarens förklaring ställer frågan: Hur ser rasismen ut i skolan?

Rasism finns, också i skolan. Men hur ser den ut? Hur sker det? Kan alla ens identifiera rasism? Finland ha blivit en mycket mer diversifierad plats under de senaste 30 åren, men det kan fortfarande vara svårt för någon som är en del av majoritetssamhället att förstå hur en minoritet upplever vardagen. Det kan t.o.m. vara svårt att veta vilka ord som helst används, och i vilka sammanhang. 

Samtalet leds av redaktör Christian ’Kike’ Bertell, och med i panelen är universitetsläraren och doktoranden Ida Hummelstedt från pedagogiska fakulteten på Helsingfors universitet, Muluken Cederborg, som bl.a. varit med och grundat föreningen Föräldrar för diversitet, och som själv är adopterad från Etiopien, samt socialpsykologen och pedagogikdoktorn Katarina Perander, sakkunnig på föreningen Hem och Skola i Finland. 
Ljudtekniker: Manne Railo / Nanoverse
Facebook: www.facebook.com/hemochskolaifin 
Twitter: twitter.com/HemoSkolaiFin 
Instagram: www.instagram.com/hemochskolaifinland/ 
Soundcloud: soundcloud.com/hemochskolaifinland/ 
Webbsida: www.hemochskola.fi/ 
E-post: hemochskola@hemochskola.fi

Hur ser rasismen ut i skolan?

Trenden har varit klar redan en längre tid. Elever i högstadiet och andra stadiets utbildningar upplever allt mera ångest, depression och utmattning, men särskilt dåligt ser det ut bland flickorna. Dessutom ser två år av pandemi och restriktioner att ha förvärrat situationen ytterligare. Varför ser det ut så, och vad kan göras åt situationen? 

Samtalet leds av redaktör Christian ’Kike’ Bertell, och med i panelen är psykologen Martin Westerling, som jobbar mycket med unga, Kristian Wahlbeck, som är psykiater, forskningsprofessor och utvecklingsdirektör på föreningen Mieli, samt Katarina Perander, sakkunnig inom Hem och skola, socialpsykolog och doktor inom pedagogik.

Ljudtekniker: Manne Railo / Nanoverse

Facebook: www.facebook.com/hemochskolaifin 
Twitter: twitter.com/HemoSkolaiFin 
Instagram: www.instagram.com/hemochskolaifinland/ 
Soundcloud: soundcloud.com/hemochskolaifinland/ 
Webbsida: www.hemochskola.fi/ 
E-post: hemochskola@hemochskola.fi

Varför mår flickor sämst?

Sedan början av 2000-talet har framför allt en sak format Finlandsbilden internationellt, Finlands resultat i OECD:s kunskapsutvärdering på 15-åringar, dvs. den omtalade PISA-undersökningen. Året 2006 var Finland etta på listan. Det måste förstås betyda att Finlands skola var bäst i världen, ett rykte som man gärna tagit till sig. Inte konstigt då att en viss upprördhet infinner sig då Finlands resultat sjunker flera år i rad. Vad har hänt? Ska man oroa sig?

Med i panelen är utvärderingsexperten Chris Silverström, som jobbar på Nationella centret för utbildningsvärdering, filosofiprofessorn Thomas Wallgren från Helsingfors universitet och Micaela Romantschuk, verksamhetsledare för Förbundet Hem och Skola i Finland. Samtalet leds av redaktör Christian ’Kike’ Bertell.

Ljudtekniker: Manne Railo / Nanoverse

Facebook: www.facebook.com/hemochskolaifin  Twitter: twitter.com/HemoSkolaiFin  Instagram: www.instagram.com/hemochskolaifinland/  Soundcloud: soundcloud.com/hemochskolaifinland/  Webbsida: www.hemochskola.fi/  
E-post: hemochskola@hemochskola.fi

Varför sjunker resultaten?

Då skolorna tillfälligt stängdes under Covid-19-pandemin, blev ensamhet ett hett samtalsämne. Det var ett ofta påtalat argument för att hålla skolan öppen, eftersom skolans sociala funktion anses bra för den psykiska hälsan. Ensamhet var ändå inget nytt fenomen bland unga, och mängden som upplever sig ensamma har inte minskat efter att skolorna öppnat. Hur allvarligt problem är ensamhet? Hur upptäcks det? Hur kommer man åt det?

Med i panelen är Jessica Hemberg, äldre universitetslektor och docent i vårdvetenskap vid Åbo Akademi, Oscar Lehtinen, som jobbar på Krisjouren för unga och är krisarbetare på HelsingforsMission och Katarina Perander, specialsakkunnig i utbildningsfrågor inom Hem och skola, socialpsykolog och doktor inom pedagogik. Samtalet leds av redaktör Christian ’Kike’ Bertell.

Ljudtekniker: Manne Railo / Nanoverse

Facebook: www.facebook.com/hemochskolaifin  
Twitter: twitter.com/HemoSkolaiFin  
Instagram: www.instagram.com/hemochskolaifinland/  
Soundcloud: soundcloud.com/hemochskolaifinland/  
Webbsida: www.hemochskola.fi/  
E-post: hemochskola@hemochskola.fi

Hur motas ensamheten?

En rubrik från sommaren 2023 säger ”Regeringen vill ingripa i elevernas mobilanvändning” (Ilta-Sanomat 16.6.2023). Från Sverige hör man liknande tongångar, där man bl.a. vill slopa kraven på digitala verktyg i landets förskolor, och ersätta skärmar med böcker. Trenden med digitalt lärande ser ut att ha fått en stark motreaktion, men är den befogad? Varför anses digitala skärmar störa inlärning och vad kan det potentiellt leda till?

Med i panelen är Anna Henning, doktor och universitetslektor i socialpsykologi vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, och Katarina Perander, specialsakkunnig i utbildningsfrågor inom Hem och skola, socialpsykolog och doktor inom pedagogik. Du hör även professor Martin Ingvar vid Karolinska institutet. Han har bl.a. doktorerat i experimentell hjärnforskning. Samtalet leds av redaktör Christian ’Kike’ Bertell.

Ljudtekniker: Manne Railo / Nanoverse  

Facebook: www.facebook.com/hemochskolaifin  
Twitter/X: twitter.com/HemoSkolaiFin  
Instagram: www.instagram.com/hemochskolaifinland/  
Soundcloud: soundcloud.com/hemochskolaifinland/  
Webbsida: www.hemochskola.fi/  
E-post: hemochskola@hemochskola.fi

Digitaliserar vi bort barnens koncentration?

Att vara förälder idag är inte samma sak som för femtio år sedan. Skolan är annorlunda, arbetslivet har förändrats, det satsas mera på fritid, hälsosam livstil är på mångas agenda och medier skriver ofta om nya rön inom barnfostran. Hur ska den perfekta föräldern hinna med allt? Ska man ens hinna med? Vad är en bra förälder och vad jämför vi oss med? 

Med i panelen är Erika Hägglund, forskardoktor på forskningscentret INVEST vid Åbo universitet, Nicklas Kurkio, neuropsykiatrisk coach och sakkunnig inom barn och familjearbete på Barnavårdsföreningen i Finland och Katarina Perander, specialsakkunnig i utbildningsfrågor inom Hem och skola, socialpsykolog och doktor inom pedagogik.  Samtalet leds av redaktör Christian ’Kike’ Bertell.

Ljudtekniker: Manne Railo / Nanoverse

Facebook: www.facebook.com/hemochskolaifin  
Twitter/X: twitter.com/HemoSkolaiFin  
Instagram: www.instagram.com/hemochskolaifinland/  
Soundcloud: soundcloud.com/hemochskolaifinland/  
Webbsida: www.hemochskola.fi/  
E-post: hemochskola@hemochskola.fi

Har vi blivit sämre föräldrar?

I det första avsnittet av Resonemangeln träffar du Jocke Enegren, sakkunnig på Förbundet Hem och Skola i Finland. Han har ett och annat att säga om föräldrar som förebilder. Föräldrar är förstås förebilder för egna och andras barn, men också för andra föräldrar. Vad innebär det då att vara en bra förebild för andra föräldrar? Ska man vara felfri? 
Redaktör för avsnittet är Christian ’Kike’ Bertell.

Föräldrar som förebilder åt andra föräldrar

Det andra avsnittet av Resonemangeln gästas av Nora Grotenfelt, ordförande för Förbundet Hem och Skola i Finland. Hon har tankar om lyckliga barn. Hur kommer lyckliga barn till? Vad krävs av en förälder för att få till lyckliga barn? Redaktör för avsnittet är Christian ’Kike’ Bertell.

Hur skapa lyckliga barn?

”Gott värdskap, starka relationer” var rubriken då podden Resonemangeln besökte Educamässan 2025 i Helsingfors och spelade in ett avsnitt framför levande publik. Samtalet handlade om hur man ska få med elevernas vårdnadshavare mer involverade i skolans verksamhet, eftersom all forskning pekar på att det har positiva effekter. Mycket handlade också om den kommunikation som vanligen förekommer mellan skola och hem. Poddens redaktör Christian ’Kike’ Bertell fick sällskap Harry Lunabba, universitetsforskare i socialt arbete vid Statsvetenskapliga fakulteten på Helsingfors universitet, samt Micaela Romantschuck, verksamhetsledare för förbundet Hem och skola i Finland. Podden spelades in 25.1.2025 på Educamässans svenskspråkiga scen Hörnan. Ljudtekniker under inspelningen var  Jacob Åberg.

Gott värdskap, starka relationer (live på Educamässan 2025)

Resonemangeln tar tag i ungas ensamhet, men ur föräldrarnas perspektiv. Vilka utmaningar ställs föräldrar inför om barnet inte vill gå till skolan eller inte har några vänner? Vad kan man göra åt saken och kan barnets upplevda ensamhet vara svår att upptäcka? Med och resonerar är två gäster. Oscar Lehtinen, som arbetar som programkoordinator vid School to belong, en del av föreningen HelsingforsMission. Med är också specialläraren och pedagogen Tina Sedin, ordförande i föreningen Hemmakämparna. Redaktör för avsnittet är Christian ’Kike’ Bertell.

Barns ensamhet sett som förälder

Vårdnadshavarens förklaring ställer frågan: Vem övervakar skolan? 

Det kan vara frågan om utbildningens kvalitet, att man får tillgång till tjänster som man har rätt till, att man blir rättvist behandlad, och så vidare. Men vem är det som ser över allt, och hur? Kan man göra något som förälder?

Samtalet leds av redaktör Christian Bertell i sällskap av förbundet Hem och Skolas verksamhetsledare Micaela Romantschuk. Kristina Koli, som är rektor vid Winellska skolan i Kyrkslätt, besöker podden och du hör även juristen Thomas Sundell, från Regionförvaltningsverkens svenska enhet för Bildningsväsendet. 
Ljudtekniker: Manne Railo / Nanoverse

Facebook: https://www.facebook.com/hemochskolaifin
Twitter: https://twitter.com/HemoSkolaiFin
Instagram: https://www.instagram.com/hemochskolaifinland/
Soundcloud: https://soundcloud.com/hemochskolaifinland/
Webbsida: https://www.hemochskola.fi/
E-post: hemochskola@hemochskola.fi

Vem övervakar skolan?

Vårdnadshavarens förklaring ställer frågan: Var är pappa?

Åtminstone tidigare är det främst mamma som tagit ansvaret för barnen och allt som berör dem, också skolan. Är det så längre? Är det pappa som allt oftare håller kontakten till skolan? Hjälper pappa med läxorna där hemma? Hjälper pappa med alla läxor, eller vissa?

Samtalet leds av redaktör Christian Bertell i sällskap av förbundet Hem och Skolas verksamhetsledare Micaela Romantschuk. Podden besöks av fembarnspappan Anders Adlercreutz, även riksdagsledamot och ordförande i förbundet Hem och Skola, samt Jan Hellgren, trebarnsfar och forskare vid Nationella Centret för Utbildningsutvärdering. Med är också Claus Jerker Lindroos, ordförande i Kullo skolas Hem och Skola-förening, där de haft som mål att också pappor aktiverar sig.

Ljudtekniker: Manne Railo / Nanoverse

Facebook: www.facebook.com/hemochskolaifin
Twitter: twitter.com/HemoSkolaiFin
Instagram: www.instagram.com/hemochskolaifinland/
Soundcloud: soundcloud.com/hemochskolaifinland/
Webbsida: www.hemochskola.fi/
E-post: hemochskola@hemochskola.fi

Var är pappa?

Vårdnadshavarens förklaring ställer frågan: Är skolan för krävande?

Grundskolan har en ny läroplan där individuell inlärning blir allt viktigare, vilket sätter nya krav på den enskilda eleven. Samtidigt har intagningsgrunderna till tredje stadiets utbildning (universitet och yrkeshögskolor) ändrats, och ser ut att öka trycket på att ”välja rätt” i ett allt tidigare skede av gymnasiet. Kan det dessutom vara så att skolämnena i vissa fall blivit mer utmanande? 

Redaktör Christian ’Kike’ Bertell leder samtalet och med är förstås också Micaela Romantschuk, verksamhetsledare för Hem och Skola i Finland. De får sällskap av Fritjof Sahlström, professor i pedagogik och dekan på fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa, samt Leif Ekrem, nyligen pensionerad fysiklärare med över 40 års erfarenhet. Du hör också psykologen Martin Westerling, som har åtta års erfarenhet av arbeta med barn och ungdomar.

Ljudtekniker: Manne Railo / Nanoverse
Facebook: www.facebook.com/hemochskolaifin 
Twitter: twitter.com/HemoSkolaiFin 
Instagram: www.instagram.com/hemochskolaifinland/ 
Soundcloud: soundcloud.com/hemochskolaifinland/ 
Webbsida: www.hemochskola.fi/ 
E-post: hemochskola@hemochskola.fi

Är skolan för krävande?

Vårdnadshavarens förklaring ställer frågan: Tar mobbningen aldrig slut?

Med jämna mellanrum läser vi om obehagliga fall där mobbning lett till allvarliga konsekvenser. Samtidigt är mobbningsfallen flera än de som utmynnar i sensationella tidningsrubriker. Det handlar inte alltid om fysiskt våld, utan kan handla om utfrysning eller antastande via sociala medier, bara för att nämna ett par saker. Det verkar vara ett evighetsproblem som ständigt ska åtgärdas. Finns det någon grundorsak till varför mobbning uppstår? Vem bär egentligen ansvaret då mobbningsfall uppdagas, och vilka ska konsekvenserna vara för de som mobbar?

Redaktör Christian ’Kike’ Bertell leder samtalet i sällskap av Micaela Romantschuk, verksamhetsledare för Hem och Skola i Finland. Den här gången har de besök av Christian Wentzel, verksamhetsledare för Aseman lapset - Stationens barn, och rektor Ulrika Willför-Nyman från Mattlidens skola i Esbo. Ulrika har varit med och utvecklat antimobbningsprojektet Kiva på svenska. 

Ljudtekniker: Manne Railo / Nanoverse 
Facebook: www.facebook.com/hemochskolaifin
 Twitter: twitter.com/HemoSkolaiFin
 Instagram: www.instagram.com/hemochskolaifinland/  
Soundcloud: soundcloud.com/hemochskolaifinland/  
Webbsida: www.hemochskola.fi/  
E-post: hemochskola@hemochskola.fi

Tar mobbningen aldrig slut?

I varje avsnitt av Resonemangeln, den senaste podden från Förbundet Hem och Skola i Finland, möter du en person med idéer, tankar och resonemang. Om hur något är eller borde vara, om problem och möjliga lösningar. Tillsammans med poddens redaktör Christian 'Kike' Bertell manglas tankarna igenom i ett försök att få både rim och reson i resonemanget.

Vi vill både veta och förstå. Ibland kan idéerna till och med få en överraskande vidareutveckling.

Resonemangeln

Pinned to spotlight

Popular tracks