Tonsatta dikter. Stationen/Blåsorkestern/Extrasalt/Trots Allt/ Stormen/ Segerstedt/Kaja


Tonsatta dikter

Utdrag ur ljudboken av Vad ska vi göra med varandra (Ordfront förlag 2014). Hela ljudboken finns att köpa t ex här http://www.adlibris.com/se/ljudbok/vad-ska-vi-gora-med-varandra-9789187725920

Skriven och inläst av Jenny Wrangborg
Producerad av Anna von Schéele.
Utgiven av A Nice Noice.


Vad ska vi göra med varandra

Blandat

Ljudboken av Kallskänken för fri spridning. Gillar man ljudboken mycket går det bra att beställa den på kontakt@jennywrangborg.se 
Vill man beställa boken kostar den bara 36 kr på Adlibris https://www.adlibris.com/se/bok/kallskanken-9789170377747

Fortsätt kämpa.

Kallskänken

Jag fick i uppdrag av tidskriften FLM att poetisera filmatiseringen av Åsa Linderborgs bok Mig äger ingen. Det här är resultatet.



Snön kramade balkongräcket medan 
vintern doppade hyreslängorna i mörker
och vi följde strömmen av människor 
ut mot fabrikerna

varje morgon de osynliga kraftfälten
som drog er genom labyrinterna av 
höghus mot eldarna

bortanför gångvägarna
bak på din cykel 
kallade draken inifrån masugnens djup

gömde liten hand i stor 
i maskinernas dån
uppkrupen i din jacka
i värmen från drakens mun
vaktandes rikedomarna ni skapade
åt andra 

jordglobens rundning förlängde horisonten
någonstans bortom gårdarna
hade de börjat bygga socialismen
det utopiska ljuset bortanför;
det fanns en plats där allt tungt bars tillsammans

arbetsdagarna följde med ut förbi stämpelklockan
elden fortsatte brinna i kropparna
där smärtan letade lindring från tyngden
inga muskler orkar bära
draken sprattlandes i ditt blod 
och allt brinnande vatten att släcka eldar med
alla flaskor uppradade morgonen efter 
alla löften och förlåt 

bakfyllans ångor som pyrde
i kylan från ett öppnat fönster

himlen skiftandes färg 
in i en djupare ton
någonting dovt inuti
på väg mot hemmets överraskningar
ljudet av ännu en öppnad öl
eller lucka tjugofyra i adventskalendern

jag ville bort från dig och det ville du också
fri tid under arbetets tyngd
där vuxna blir barn vi döttrar tar hand om 
avvecklandes oss själva
i oron över morgondagen

så lade dagarna sig emellan
tiden och avstånden
ljuset och skuggorna från en tidigare plats 
fick liv 
historien om draken var inga sagor
människorna längst upp hade namn och affärsplaner
stämpelklockorna satt oskadda vid 
svängdörrar, callcenter, fabriksgrindar

klassen kvar som höll allting uppe
när jag lärt mig alla koder och rest ensam 
din frånvaro mer påtaglig 
än deras närvaro

för varje jul framträdde
lucka tjugofyra tydligare
blev mörkret tunnare
och det glapp du lämnat
pixlarna jag sett flimra i dig
blev mindre

ditt utopiska ljus 
brann i mig när jag mindes 
din hand över jordglobens rundning
hur du lyfte mig högt över husen 
med härdarmästarhänder

hur drakens klor sakta släppte
när arbetets tyngd lyfts från dig
 
du hade ingenting
allt det gav du till mig

Mig äger ingen

Musik av Tony Naima. 
Text Jenny Wrangborg och Tony Naima. 

Julklapp till världens finaste Olof 2022.

Det är något i sättet
som när du stannar kvar
när jag reser i väg
när jag reser i väg
Du svarade på frågor jag
ännu inte ställt
Du fyller i mig
du hämtar mig hem
Vår kärlek är skogens kvitter
När sommaren lyser in genom fönsterna
På Åby Västertorp
På Åby Västertorp
Vår kärlek är ett stopp
ett stopp på Spicy hot
Halvvägs ner till bynn
Halvvägs ner till bynn
Drömde om kärleken
Den vägde ingenting
böjde jag mig mot dig
föll handlöst runtomkring
Drömde om kärleken
jag trodde den var tung
jag trodde inte detta
jag trodde ingenting
Vi träffades på appen
den som tindrar så klart
du gillade Leksand
och jag gillar drömma
I Ådalens hjärta
med ditt skratt som griper tag
vi kom hem med hela skogen
älven sjöng om du och jag

Drömde om kärleken av Tony Naima, Jenny Wrangborg

Spår 1 i ljudboken av Kallskänken, utgiven 2010.

01 Kallskänken

Spår 2, dikten Kallskänken, i ljudboken av Kallskänken, utgiven 2010.

02 Kallskänken

Spår 3, dikten Krigslarmet, i ljudboken av Kallskänken, utgiven 2010.

03 Krigslarmet

Spår 4, dikten Världens viktigaste jobb, i ljudboken av Kallskänken. Utgiven 2010.

04 Världens viktigaste jobb

Spår 5, dikten Maskiner, i ljudboken av Kallskänken. Utgiven 2010

05 Maskiner

Spår 5, dikten Uniformen, i ljudboken av Kallskänken.

06 Uniformen

Stationen består av Joel Segerstedt (trummor), Maria Back(sång, gitarr, cittra), Matilda Berggren (bas) och Daniel Söderberg(gitarr, keyboard). Med på inspelningen finns även Andreas Baier på gitarr.

Dikten är hämtad ur samlingen Vad ska vi göra med varandra (Ordfront förlag 2014) och skrevs ursprungligen på uppdrag av Flammans kultursidor.
-
-
Jag kan se det tydligt nu
hur mörkret bakom oss
kastar skuggor in mot 
ljuset framför oss

försöker hålla oss tillbaka

vi bär tyngden av tunga himlar när 
stämpelklockorna räknar in
ett nytt år
dagarna ordnar sig efter varandra
veckorna bakom oss en politisk glömska 

det är ännu tidigt för människan 
men det börjar bli bråttom
motorvägarna sträcker ut sina armar 
och du är ledare för oppositionen

det är 
oljans
varselvågornas
den stundande gemenskapens år

för hundra år sedan var idag framtiden
nu rör vi oss tillbaka mot orättvisor
vi ville lägga bakom oss
lika hopplöst fast på tröskeln till imorgon
som igår

det är tidigt tvåtusental och vi måste lära oss på nytt
ingenting talar för att vi kommer få det bättre
mycket talar för att vi måste resa oss upp 

upplopp och kravaller i mina drömmar i natt 

det är 
utförsäljningarnas
samförståndets
den negativa tillväxtens år
och du är ledare för oppositionen

här blir planetens gränser suddiga konturer 
av en framtid vi lämnat bakom oss
här stiger vattnet över den sista biten land 
där biograferna fylls av 
zombies, vampyrer, undergångssång 

för det är
domedagens
kärnkraftverkens
den stora havsdödens årtionde

katastrofen sakta gåendes vid vår sida
en långsam apokalyps som inte säljer några lösnummer
så förbereder vi oss för en kollaps som redan kommit 
med fler färger i meteorologernas värmekartor

här letar jag efter kontrasterna som färglägger gråskalorna
konflikterna bakom den enda vägens politik där
stormarna bär människonamn 
medan de ansvariga politikerna 
förblir skuggor hukandes 
bakom paragrafer och toppmöten

klassamhället lämnar sina köer 
utanför soppköken genom Europa
ut förbi S:ta Clara kyrka
tvingar människor ner på knä i gångtunnlarna

hungersnöd i Europa i natt 
och du är ledare för oppositionen

där våra släktingar en gång lämnade sin nöd 
för att söka lyckan i Amerika
reser vi oss nu i skuggan av krigen
katastroferna
klyftorna
och stänger våra gränser

här är handfängsel, spännbårar och ögonbindlar
en del av vår humana flyktingpolitik
och du är ledare för oppositionen

en störning fortplantar sig i rummet
det är ljudet som tystnaden lämnar
mellan kommentarsfälten och ledarsidorna
mellan korstågen och flyktingpolitiken
mellan gråskalorna och det totala mörkret

det här är tiden vi lever i
allt står still
allt är i rörelse

för det är revolutionernas och egennyttans årtionde
så mycket ryms och vi måste peka mot våra kroppar i folkmassan
för att upptäcka oss själva

det här är tiden vi lever i
där vi inte ser motståndet
massornas vågrörelse över torgen
tidvattnet som slår in över tillväxten 
hungern som tvingar oss ut på gatorna
förrän någon ropar vårt namn
och ber oss följa med 

det här är maktens batonger, fascismens rädsla
över Europas fattiga 
smärtan och upproret som sprider sig genom
nervsystemen, upp mot våra stränder
ett år ännu för ungt 
ett motstånd ännu för litet
och du är ledare för oppositionen

här har vi den nya tiden
det nya året
som kan bli vårt om vi bara orkar 
upptäcka oss själva i folkmassan
veckla ut banderollerna vi burit med oss
vika ut ritningarna över framtiden

för det finns ett visst sorts ljus
som bara går att upptäcka i mörker
den sorten som börjar synas först
när ljud vibrerar genom det
och där vi förut såg mörker i utkanten av varje ljus
nu ett ljus i utkanten av allt mörker

det låter som tyst musik
någonting stort som tar liten plats
ett ohörbart skrik
ett slagord av tystnad

och du är ledare för oppositionen

Den stundande gemenskapens år

Spår 9, dikten Chefen, i ljudboken av Kallskänken.

09 Chefen

Spår 9, dikten Brevet, i ljudboken av Kallskänken.

10 Brevet

Spår 11, dikten Duttkocken, i ljudboken av Kallskänken.

11 Duttkocken

Spår 12, dikten Blåtiran, i ljudboken av Kallskänken.

12 Blåtiran

Från EPn The End of Alliansen.
Stationen består av Joel Segerstedt (trummor), Maria Back(sång, gitarr), Matilda Berggren (bas) och Daniel Söderberg(gitarr, keyboard). 

Dikten är hämtad ur samlingen Vad ska vi göra med varandra (Ordfront förlag 2014) 

KPD Skarpnäck 2014-09-10

Högern måste falla, det finns inget annat sätt. Under borgarnas tid vid makten har samhällsklyftorna i Sverige ökat mer än i något annat OECD-land. Sjuka utförsäkras, arbetslösa slavar i FAS 3-åtgärder och fattiga blir bostadslösa i spåren av utförsäljningarna.

Nu slutspurtar de politiska partierna mot mållinjen under supervalåret 2014 med catchy kampanjlåtar, stora ord och löften om reformer. Vi hoppas naturligtvis på maktskifte, men för att få till det systemskifte som är nödvändigt behövs en politik bortom partier och valrörelser. En politik som behöver dig och mig.

The End of Alliansen är ingen kampanjskiva. Den kommer inte från något parti som vill få dig att rösta den 14 september. Låtarna har inte gjorts på uppmaning av någon tjänsteman som ville styra upp en peppig trudelutt till valrörelsens slutskede.

Den kommer från en brokig skara vars politiska arbete inte följer valrörelsernas fyraårscykler. Den är till dig som är kvar på golvet medan andra gör klassresa, som flyttar mellan lägenheter med andra- och tredjehandskontrakt eller tigger för att klara livhanken. Den är till dig som för länge har knutit näven i fickan.

Det finns hopp. Det finns kamratskap. Det finns en möjlighet att bryta maktlösheten, vända oss till varandra och organisera oss för en bättre värld. Varje dag, året om, tills döden skiljer oss åt.

Hela EPn finns att lyssna på här http://www.kpdoden.blogspot.se/2014/09/the-end-of-alliansen-ep-ar-har.html eller på Spotify.

Jenny Wrangborg & Stationen - Fabrikerna

13 Yrkeshemligheter

14 Oss

015 Dottern

Här kommer en låt med Stefan Sundström där jag diktar lite om Cyklopen, kämparna på Linjalen, Vårdvrålet  och Nätverket Linje 17. Även Göran Greider, Tompa Eken, Fjodor, Ossler och Bengtson är med. 

Söder Ska Resa Sej (igen)- Med Stefan Sundström

Dikten Bagarmossen från diktsamlingen Vad ska vi göra med varandra (Ordfront förlag 2014)

Om nätterna målar minnena om i lägenheten 
Tunavägens ljus silas in genom persiennen på Emågatan
Sockenplans kritvita väggar kastar skuggor in över 
Snöskostigens smala stolsryggar
Tumbas åkrar susar genom Fridhemsplans trafik 

alla adresser bar nummer mitt minne har raderat
men min kropp söker glömskans genvägar
ett muskelminne gömt bakom mörkrets ljusknappar

någonstans i utkanten av dessa skuggor
går brevbärare fram och tillbaka 
med högar av överstrukna adresser
någonstans här står flyttlådor i källarförråd
besticken nerpackade
minnen slarvigt hopsamlade i 
föräldrars och vänners skrymslen
ett ”böcker” utan bokhylla
ett ”husgeråd” utan lådor
en väntan på en fast punkt
att ge riktning

man lär sig långsamt
att omvägar i språket
sällan hjälper

när du vaknar i ett ljust mörker 
där väggarna byter riktning
är hemma alltid en plats
där du aldrig varit

Bagarmossen - Dagens Dikt 3/2 -15

55 Beslutet

56 Vi måste prata

58 Kallskänkan

Skriven 2012 under Ship to Gazas försök att bryta den olagliga blockaden mot Gazas folk, då jag följde med mellan några hamnar.  En sexåring i Gaza har redan upplevt tre krig. Blockaden måste upphöra.
Dikten finns, tillsammans med andra dikter om Palestina, publicerad i diktsamlingen "Vad ska vi göra med varandra"(Ordfrontförlag 2014)


Vi tog nattvakten medan
tidvattnet sänkte oss djupare in i varandra
ryggen mot lastdäck där vi bottnande 
sträckte blickarna upp mot stjärnorna fästa 
	i masterna

under oss
ett lastrum fyllt med hopp 
ett skrov
inga kommandosoldater kunde förstöra
en solidaritet 
inga ockupationstrupper kunde låsa in

låt oss pausa där
i de tysta viskningarna medan allting
fortfarande var möjligt

Medelhavets nätter med 
stadens ljus vid vår sida

i människornas klara röster
växande mellan husen
låt oss fortsätta sjunga
innan ockupationsmakten sänker sig över oss
innan drönarna glider närmare
innan propagandan dränker rösterna

låt oss lyssna på de
som hör
samtidstystnaden
krigsropen
motståndet

låt oss stå kvar på kajerna
vinka båtarna vidare 

låt tidvattnet från fria hav
stiga och sjunka 
i oss

Tidvattnet från fria hav

För ett år sedan, 19-20 juli 2014, dödades 55 civila av israelisk militär i Gaza . 19 barn. Vi glömmer inte.

Dikten finns, tillsammans med andra dikter om Palestina, publicerad i diktsamlingen "Vad ska vi göra med varandra"(Ordfrontförlag 2014)


Våra barn kommer inte
mördas med högprecisionsvapen
inget vitt fosfor
lysa upp vår stad
våra skadade kommer inte lämnas
på gatorna
inga systrar hållas
som mänskliga sköldar
inga stridsflyg kommer sänka sin last
över lekparkerna
barnens krigslekar
är barns krigslekar

inga krigsbrott
kommer bryta sig in genom våra dörrar
inga brott mot mänskligheten
stå utan tribunaler och domare
vi kommer somna och
vakna i våra sängar
gå oroligt mellan lägenhetens väggar
skriva insändare och dikter
om ett krig vi aldrig upplevt

vi kommer mötas på torgen
lyssna till varandras röster
gå bredvid varandra längs
världens gator

vi kommer ställa oss upp
och höra tystnaden
föreställa oss mörkret
som ett ljus
tusen röster måste tända

Krigsbrott

Dikten finns publicerad i diktsamlingen "Vad ska vi göra med varandra"(Ordfrontförlag 2014)


Den sommaren som regnade bort
gick vi med huvudena framåtlutade
genom dina småländska skogar.

Du pratade om naturen som om
ingenting var namngett än.
Sa att tiden i stugan fått dig att lyfta blicken,
se sådant du tidigare inte behövt ett språk för.

Jag reste därifrån.
Köpte en bok med Sveriges flora och
såg plötsligt dig i allt som fram tills dess
gått utan namn.

Starka färger i              
 Skogsstjärna
                                        Riddarsporre
                                        Månviol

Sveriges flora

Dagarna är kortare
nätterna längre
mörkret lite tätare

vi bär varandra med telefonsamtalen
händerna
hoppet om en ljusare vår

vi träffas i fikarummen
korridorerna
diskussionerna
för att sudda ut allt
som vanan kallar omöjligt
bär varandra som löften
rädda
att hamna utanför oss själva

för vintern ligger närmare
sommaren längre bort
ljuset gränsar till mörker

strängt taget fattas oss ingenting
bara makten och möjligheten
att vara människor


Utdrag ur ljudboken av Vad ska vi göra med varandra (Ordfront förlag 2014). Hela ljudboken finns att köpa t ex här www.adlibris.com/se/ljudbok/vad-s…ra-9789187725920

Skriven och inläst av Jenny Wrangborg.
Producerad av Anna von Schéele.
Utgiven av A Nice Noice 2015.

När ljuset gränsar till mörker

Utdrag ur ljudboken av Vad ska vi göra med varandra (Ordfront förlag 2014). Hela ljudboken finns att köpa t ex här www.adlibris.com/se/ljudbok/vad-s…ra-9789187725920

Skriven och inläst av Jenny Wrangborg
Producerad av Anna von Schéele.
Utgiven av A Nice Noice.

Avsnitt 2

Avsnitt 1

Det regnar när jag lämnar lägenheten
någonting dovt över mitt land
i Stockholm dras människorna som magneter till de stora T:na
för att efter tunga arbetsdagar spottas ut igen

jag möter en vän nere på torget
vi går tysta över mörka gator
nu rullar bulldozers in mot välfärden i landet
där marknadsvärde ställs före människovärde
egennytta före samhällsnytta
ruinerna av allt vi byggt upp

här tar oss bussen genom det Nya Sverige och
i tomrummet efter alternativen
hör vi rasisterna marschera in i riksdagen
det finns ingenting poetiskt i detta

klockan sju i möteslokalen, det är någons kök
mörkret slår mot fönsterrutan
vi lägger ut ritningarna över bordet
kaffekopparna bredvid mötesprotokollen
bygger en bro mellan dit vi var på väg och
där vi istället hamnade

här, i klyftan mellan valretoriken och verkligheten
reser vi byggställningarna, skissar upp motståndet
planterar lite hopp i hopplösheten

i hallen står travarna av flygblad
nästan allt återstår att göra
---------------------------------------------

Utdrag ur ljudboken av Vad ska vi göra med varandra (Ordfront förlag 2014). Dikten publicerades ursprungligen i tidningen Arbetet efter valet 2010. Hela ljudboken finns att köpa t ex här www.adlibris.com/se/ljudbok/vad-s…ra-9789187725920

Skriven och inläst av Jenny Wrangborg.
Producerad av Anna von Schéele.
Utgiven av A Nice Noice 2015.

Eftervalsdikt

Utdrag ur ljudboken av Vad ska vi göra med varandra (Ordfront förlag 2014). Hela ljudboken finns att köpa t ex här www.adlibris.com/se/ljudbok/vad-s…ra-9789187725920

Skriven och inläst av Jenny Wrangborg
Producerad av Anna von Schéele.
Utgiven av A Nice Noice.
-----------------------------------------------

Jag skulle vilja, innan jag åker
en hand över din bröstkorg
vara tyngden som håller oss på plats

jag skulle vilja, innan det blir försent
din röst närmare här
något som hjälper mot allt som 
går sönder i december

vilja
gruset som knakar under dina skor
vattenpölarna som spricker under din tyngd
de bottenfrusna sjöarna

vilja
solen som bländar dig när du drar upp persiennen
i staden där det i tunneln in mot centrum står klottrat
"När vi blir äldre ska vi flytta härifrån"
när du vänder bort blicken, tittar ner mot postbilen
genom frosten på rutan

vilja
vara det som bränner inuti 
när du tror att hela världen talar illa om dig
när de säger att du inte kommer lyckas
när du själv börjat tro det

vara det som tar tid i att göra sig helt säker
men fortfarande känna sig livrädd
vara nyfikenheten i tveksamheten
det varma som vinner över den här vintern

jag skulle vilja 
hålla fast vid januari
ta tag i februari
säga till mars att 
"Snälla, vänta,
snart kommer jag tillbaka"


Januari

Utdrag ur ljudboken av Vad ska vi göra med varandra (Ordfront förlag 2014). Hela ljudboken finns att köpa t ex här www.adlibris.com/se/ljudbok/vad-s…ra-9789187725920

Skriven och inläst av Jenny Wrangborg
Producerad av Anna von Schéele.
Utgiven av A Nice Noice.


Vad gör man med kärleken
en tidig januaridag
när du säger att det brinner nere vid macken
och att du måste gå

vad ska vi göra med tågbiljetterna
bussarna
flygplanen
som lyfter för att ta oss härifrån
vad gör vi med kvittona kvar i plånboken
mjölken, chipsen, V6
ett minne från en annan stad

vad händer med styrkan
en mörk decembereftermiddag
när arbetsplatserna står tomma 
och de försöker slå oss i bitar
vad ska vi göra med maskinerna
kockknivarna
människorna
när vi sitter hemma 
och de säger att vi inte behövs längre
vem ska bygga husen
laga maten
ta hand om de gamla

du stirrar tyst in i tv-flimret

vad gör vi med saknaden
när frosten målar staden vit 
och du inte vet om du orkar mer
solen slår igenom borta vid idrottshallen

vad ska vi göra med varandra
i din kalla lägenhet
framför tv:n
när luftangreppen fortsätter och de säger
att det inte finns några andra sätt
än bomberna mot människorna
än pansarvagnarna i gränderna
än söndersprängda skolor
vad gör vi när marktrupperna korsar gränsen
och vi inte orkar fly
vad ska vi göra med barnen
burna in i sjukhusen
när du stänger av tv:n och går och diskar istället

vad gör man med avskeden 
på centralstationerna
sista utropet
så lite tid
vad gör man med läpparna
armarna
händerna som håller oss
vad ska vi göra med kärleken 
när vi sätter oss på tågen härifrån

vad gör man med längtan
en fredagskväll
när vi sitter instängda i ett liv 
som inte längre vill

vad ska vi göra med isen
så svag vid broarna
hur ska vi hålla hela vägen

vad gör man med de bottenfrusna sjöarna
de tysta skogarna
gatunamnen vi minns som människor
när vi inte kan hitta vår plats
eller när vi hittat vår plats
men lämnar den utan att ge den ett namn

vad gör vi med varandra
när den här staden krymper med varje steg
när du säger att du måste gå ut en runda
och jag svarar 
att jag redan varit där

På väg hem
natten ett sommarregn över gräsplanerna
a-lagarnas sista skratt en trasig melodi mellan höga hus
syrenen ett minne från en annan dimension
för tjugo år sen sträckte jag mig
mot samma doft
bar med mig sommaren in i sommarlovet
himlen sprucken som tusen vinglas
efter ungdomens första fylla
upplyst av turkosa skärvor
under omätbara avstånd

här igen
tjugo år äldre
inga år visare
men med samma naiva tro
på ett ljusare imorgon

—————————-

Gräsplanerna

En av fyra dikter om fotboll som jag skrivit för antologin En i laget.
---------------------------

Vi var yngre då
fotbollsplanerna förlängde horisonten

vad som fanns bortom klubblokalen spelade mindre roll
under oss låg grön fält där reglerna var klara
4x45 minuter dit oron inte nådde

men det växte ett obehag där
i avståndet mellan verkligheterna

träningarnas glömska kring 
världen utanför plan och
säsongsavgiftens tyngd mot mammas axlar
träningsoverallernas skuld när benen växt

vems var skammen som blev vår
över att aldrig kunna köpa lagfotona
erbjuda skjuts till matcherna
följa med på restaurangbesöken

men vi var yngre då
försökte lyssna när de sa
att barndomen var en bekymmerslös tid då
fotbollsplanerna förlängde horisonten


Fotbollsplanerna

Till Handels kongress 2011 fick jag och bandet Stormen specialskriva en låt. Det blev en variant av dikten Fördomar. Jenny Wrangborg text, Helena Skar sång och gitarr, Emelie Askfelt piano, Ellen Sundh dragspel. 

Fördomar - Handels remix

Skrev denna när (m) hjälpte Saudiarabien med vapen. Tyvärr fortfarande aktuell nu när (s) inte heller verkar "darra på manchetten kring det som ger exportinkomster till vårt land" som Reinfeldt då uttryckte det. Sidan 126 i #vadskavigöramedvarandra .

Vi har haft tur
städerna som bombas är andra länders städer
husen som sprängs är andra människors hus
människorna som dör är andra systrars bröder
vägarna fyllda av kratrar heter inte
Björkvägen
Svartågatan
Solstigen
skolorna som brinner
brinner inte av våra barns teckningar
sjukhusen utan el
huserar inte våra vänners skrik
men statsministerns ord kring exportinkomsterna
till vårt oskuldsfulla land
vibrerar i blodet
på gatorna

Vi har haft tur

Det spelade ingen roll att det regnade
att människorna rörde sig över torgen 
och löpsedlarna inte lagt märket till
vad som hänt

morgnar som den glömde vi språket
du lade en hand över mitt högra bröst
grannen vred sig i lägenheten ovanför och
vi kommunicerade
som om vi ännu inte lärt oss tala

jag kände dig röra dig i mig
tala till mig med ett språk
jag inte hört förut
när du frågade
om det var världen som blivit kallare
eller om det var vi som brann

Galileis gata

Om nätterna målar minnena om i lägenheten 
Tunavägens ljus silas in genom persiennen på Emågatan
Sockenplans kritvita väggar kastar skuggor in över 
Snöskostigens smala stolsryggar
Tumbas åkrar susar genom Fridhemsplans trafik

alla adresser bar nummer mitt minne har raderat
men min kropp söker glömskans genvägar
ett muskelminne gömt bakom mörkrets ljusknappar

någonstans i utkanten av dessa skuggor
går brevbärare fram och tillbaka 
med högar av överstrukna adresser
någonstans här står flyttlådor i källarförråd
besticken nerpackade
minnen slarvigt hopsamlade i 
föräldrars och vänners skrymslen
ett ”böcker” utan bokhylla
ett ”husgeråd” utan lådor
en väntan på en fast punkt
att ge riktning

man lär sig långsamt
att omvägar i språket
sällan hjälper

när du vaknar i ett ljust mörker 
där väggarna byter riktning
är hemma alltid en plats
där du aldrig varit

Bagarmossen

Jag är tjugofem år,
vissa nätter vaknar jag av värken i vänster axel
livrädd att jag redan gått sönder
medveten om att det inte finns några reservdelar.

I fyrtio år till ska min kropp hålla för slitage
för hala golv, tunga lyft, upprepade rörelser under stress.

De nätterna vaknar jag av smärtan och somnar med rädslan av 
att den ska följa mig som tinnitus genom livet
i varje rörelse, tanke,  som en underton som gör arbetet jag älskar omöjligt.

Hur kommer det sig att de tyngsta, farligaste, varmaste, mest illaluktande och högljudda jobben också är de sämst betalda? Tar du jobb i ett kök är de även reserverade åt de yngsta.
Den logiken är enkel, jag har mött tjugoåriga diskare med utslitna ryggar.

Hur skulle det se ut om de som fattar besluten om vår arbetsmiljö
kom ner från sina ergonomiska stolar och
fick sätta på sig ett förkläde, en uniform, en städrock?

Jag undrar om de skulle hitta några nödvändiga nedskärningar i
stressen mellan kassan och kallskänken,
om de skulle upptäcka några effektivitetsförbättringar i
storleken på barngrupperna
några anslag att minska till livsnödvändiga inspektioner

En arbetares liv är billigt, det sägs att om du önskar livet ur någon
är det smartaste att anställa henne och sedan låta henne dö under arbete
både billigare och mer praktiskt än ryska torpeder
du kan till och med sitta kvar i din ergonomiska stol och beklaga det inträffade
inga löpsedlar, inga fallskärmsavtal, inga avgångar krävs
efter en arbetares död.

Frågar du mig vem som är mest värd i det här samhället
kan jag ge dig rakare svar än landets nationalekonomer
vi som arbetar längst ner behöver inte läsa några böcker
för att förstå vad som är upp och ner.

Arbetsmiljöarbete är inte lönsamt,
skyddsronder ger ingen snabb avkastning,
lagarna skapar ingen effektivitet.

Om nätterna hör jag Stig Sjödin tala till mig från ett annat århundrade och 
tänker att mycket lite har förändrats på mycket lång tid. 
”Kroppsarbete betyder att man betalar med sin kropp för att få lön”

Tydligare kan det inte skrivas. 


En arbetares liv är billigt

Alla före dig var
kärleken som teori
nej, det fanns även andra
sättet jag ber dig ta på mig
påminner om honom
så som min kropp påminner
om frånvaron av hennes
och vi hoppas att vår kärlek
ska påminna om det som sagts om lycka

du tittar på mig med en blick
som under så många år såg på andra men
nu vilar på mig
så som jag vilar huvudet 
mot din bröstkorg och tankarna på andra
nu alltid landar i tankarna på dig

vi är alla före och alla kommande
men har just nu bara varandra

det är måndag, här är vi nu
med åren vi levde utan varandra närvarande

jag är hon som tittar på dig och med en blick 
som rört sig långt för att kunna möta din
ber dig lägga undan teorierna
praktisera det du tidigare
lärt av andra

detta är vår dag
vi håller hårt i varandra
och hoppas att den följs av fler

I dag

Dagen de kommer för att hämta dig
se till att du ser det komma,
att det finns anledningar till
att de tar just dig.

Se till att inte vara en i mängden.
Spill inte din tid på att inte märkas.
Spendera inte dina dagar med att
vara vem som helst.
Även de tysta kommer skrika
när de hämtas men då kommer det
vara försent.

Vem som helst dör för vad som helst
helt utan anledningar.
Dagen de kommer för att hämta dig,
se till att du tillhör något,
att det finns röster före, bredvid och efter din.
Var inte den sista viskningen i ett tomt rum.

Lär dig att sjunga tillsammans med andra innan sången förbjuds.
Du måste kunna viska melodin genom väggarna när det sen blivit tyst.

Dagen de kommer för att hämta dig
se till att något står på spel förutom
slutet för dig själv.
Var ”vi”, var ”oss”, var en i rörelsen åt andra hållet.
Låt inte dig sluta i dig själv.

Gör detta så kanske de inte kommer
för att hämta oss.
Så sjung.

Lär dig sjunga tillsammans med andra innan sången förbjuds

Demo till ett projekt jag har tillsammans med Joel Segerstedt https://soundcloud.com/johell där han tonsätter dikter ur min kommande diktsamling. 

Flygplatserna
resväskorna
fyllorna

avskeden på smutsiga gator
i smutsiga städer

gjorde allting fel den vintern
ringde fel människor
sov i fel sängar
tog
fel flyg
i 
fel riktning

dagarna i solen
kisandes
nätterna på rummet
huvudet mellan knäna
ögonen
vidöppna

allt jag återvänt till
någon annan stans

höll inte tillräckligt hårt
i januari
somnade på andra sidan jorden
kunde inte komma längre bort 
än februari
när du på fyllan ringde upp mig
och jag svarade två flygplatser
från mars
då kylan tog över från vintern

och jag kom hem till din nya flickvän

Mars - tonsatt av Joel Segerstedt

Jenny Wrangborg är poet och blev med sin debut, diktsamlingen Kallskänken, en av Sveriges mest lästa poeter. 2014 kom nya diktsamlingen "Vad ska vi göra med varandra" ut på Ordfront förlag. Jenny Wrangborg är scen- och arbetarpoet och har turnerat runt hela landet, hon uppträder själv men även tillsammans med musiker. 


J. Wrangborg is a swedish poet.

Looking for musicians to collaborate with.

jennywrangborg[@]gmail[.]com

Jenny Wrangborg

Pinned to spotlight

Popular tracks