582   ÖVER DENNA ÄLV   (2023)

Jag har alltid varit allena och gått min egen stig
men nu när nätterna är sena är jag inte lika vig
jag har vandrat alltför ofta på min väg mot Samarkand
men trots alla kryddor som dofta rann alla drömmar ut i sand

Jag har gått ditt livet leder, och läst min Erich Fromm
jag har lärt mig att ta seden, ta seden dit jag kom
men jag var full av diskrepanser, fick inget att gå runt
jag missade alla chanser och bara snackade strunt

Som en älg mitt i naturen skall jag simma över denna älv
Jag är inte som dom andra djuren, jag har alltid varit själv
alltid varit, alltid varit, alltid varit mig själv

Men nu så har jag levat lite längre än jag bör
jag har positivet vevat, det skall jag göra till den dan jag dör
jag gick med i vissa sekter och jag blev till en polis
det finns inga ursäkter för att bete sig på detta vis

Jag vet inte vad som hände, någonting gick fel
det var något i mitt liv som vände, nu när allting stod på spel
det var våga eller vinna, jag satte allting på ett kort
så det blev jag och denna kvinna, på väg mot något stort

Jag tog ett steg mot livet, bättre än att vara död
jag vågade ta det klivet, att stå där utan stöd
jag drev rakt ut i havet, hela vägen ut i det blå
bort ifrån det tunga kravet att alltid behöva stå på tå

Jag ligger snart i jorden men det är inte nåt jag flyr
jag lämnar bara alla orden till er som kanske önskar lite lektyr
och om någon här vill höra, om någon vill ha tröst
så låna då erat uttröttade öra till min inspelade röst

De domar ni fällde tog mig aldrig särskilt hårt
trots alla hundar som skällde så sprang jag aldrig bort
jag seglade alltid emot vinden och kom aldrig in i lä
men att gå längs Unter der Linden fick mig alltid lätt disträ

Jag bara sökte en lycka som ingen hade sett
jag gick omkring som med en krycka medan andra rockade fett
för jag hade denna vilja att alltid vara sann
jag kunde aldrig skilja på vem som förlorade och vem som vann

Jag har aldrig kunnat svälja all denna sura förtret
över att se alla välja tvärsemot vad alla vet
han som kunde sanningen förtälja, blev betraktad som en falsk profet
ändamålen skall medlen helga, vi offrar våran sista get

Vi var fyllda av visioner, och ganska mycket vin
men trots alla vackra toner betedde sig vissa som svin
för vi ville ju bli hörda, ville ta oss ton
men som man sår får man skörda och ingen djävul slipper över bron

Jag stod där inför valet att vara för eller emot
men inför det sista kvalet var jag en envis idiot
så om inte nån vill läsa, om alla går i andras skor
så torkar jag min näsa som jämt är full med snor

Jag hoppas att ni nån gång skall få smaka
ni som så länge makten haft
på eran egen kaka, på eran egen saft
för snart skall vi sluta försaka
de flesta har ändå huvudet på skaft
vi kommer att ta allting tillbaka
vi har våran gemensamma kraft

Jag är redo för det sista steget utför detta stup
ingenting kvar här att mista förutom lusten att ta en sup
men lägg inga blommor på min kista
sjung höga berg och en flod så djup
jag har skrivit min sista lista
så häll några droppar i min torra strup

Hemma hos 5

Över denna älv

Want

tailspin (feat. Video Age)

The Clown

309  JAG HAR ALDRIG KLIPPT MITT HÅR   (2013)

Jag gick med i en förening som jag trodde ville väl
men en dag hade jag tappat bort min röst
jag sålde ut min mening och jag sålde ut min själ
och jag plockade ut hjärtat ur mitt bröst

Och sen gick det riktigt illa för jag gjorde alla fel
trots att jag ville vara någon som tog del
men jag lyckades förvilla mig med mina egna spel
och mitt långfinger var alldeles för stelt

Det finns alltid nån som tvingar dig att säga var du står
men jag korsar mina fingrar och jag ljuger som en blå
Jag har växlat många ringar men det finns en som ingen får
ni har stulit mina vingar men jag har aldrig klippt mitt hår

Jag skrev till direktören, ja jag gav honom min sång
jag tyckte den var stark nog att slå rot
men han öppnade sekatören och han klippte med sin tång
sedan dess har jag lyckats stå på egen fot

Jag gick till stadens hus för att skaffa ett sigill
som jag trodde skulle skapa en fusion
det var ett olycksaligt rus som inte lämpade sig till
att ställa upp nån eller att störta nån från sin tron

Jag gick till ambassaden och ville få asyl
jag var så trött på all meteorologi
men i den nya staden ger vädret inte mig en syl
och utan pengar står dig lyckan aldrig bi

Jag tog mig en befattning där slipsen var ett krav
och jag skämdes över allt det som var jag
men här finns det en beskattning som enkelt klipper av
dina försök att kunna stå fri en vacker dag


Jag har aldrig klippt mitt hår

342   I MINA SPÅR   (2015)

Jag har arbetat som andra, och vem är jag att peka på
vem är jag att klandra det att ingen verkar att förstå
att det finns så mycket pengar att fördela
mycket mera än vi nånsin ser
och det gör mig riktigt elak att se dessa parasiter
som ständigt vill ha mer

Jag har ingenting att dölja och jag har gått så långt det går
finns det nu nån som har lust att följa, som vill vandra i mina spår

Jag har utforskat det mesta, allt som verkade suspekt
och vid den tiden gjorde jag som de flesta, jag skrev in mig i en sekt
och vi var ju jämt de bästa, tiden skulle ge oss rätt
men pengarna slutade aldrig med att fresta
även en mage som var redan mätt

Jag har legat mellan låren, på mången kvinna som var kåt
och jag torkade alltid tåren när hon valde att äntra en annan båt
men jag kom ju mig till åren och jag gick på friarstråt
var tvungen att lyfta mig i de kvarvarande håren
och skriva mig en lyckligare låt


I mina spår

368   DENNA GYLLENE BUR   (2016)

Här levs livet så diskret, med en självpåtvingad censur
här finns en lydig allmänhet och en ständig högkonjunktur
det finns ingen här som vet, här i skydd av denna mur
vad som menas med solidaritet, här finns en inre diktatur

Som förbjuder att ifrågasätta, eller att ens fråga hur
här finns ett moln som aldrig lättar, här i denna gyllene bur
ingen som frågar vad som är det rätta, inget som skiljer oss från djur
här får alla äta sig mätta, inne i denna gyllene bur

Här finns inget som är hett och ingenting som sjuder
och regel nummer ett är att ta emot det som man bjuder
här råder alltid sans och vett, man lägger tjocka lager utav puder
här finns en hemlig etikett och så många som bara förbjuder

Men jag har tittat i livets lupp och sett bjälken men aldrig grandet
nu vaknar jag av en tupp och undrar: vem har spelat in det bandet?
stan gav mig astma och krupp, så jag är så glad att jag fann det
för ingenting går upp mot livet här på landet

För jag har vågat ifrågasätta och jag frågar mig alltid hur
jag vill se detta molnet lätta och komma ut ur denna gyllene bur
jag frågar mig vad som är det rätta och vill inte leva som ett djur
jag vill känna på livets hetta utanför denna gyllene bur


Denna gyllene bur

375   I KANTONEN VAUD   (2016)

Jag visste inte vad som hade hänt
eller vad det var jag hade känt
du kan aldrig få livet eftersänt
men du förstår så väl när vindarna har vänt
det fanns så många brasor som vi tänt
det fanns så många brev vi hade bränt
men det fanns en liten glöd som hade återvänt
det var någonting som gudarna hade sänt

Och det vi hade i vår hand, tog oss till ett annat land
där nånting satte oss i brand
och när vi tog oss för vi två, så fanns det inget mer att förstå
vi lever och vi frodas här i det blå
vi lever i kantonen Vaud

Men det som ingen hade sett, hade kanske aldrig nån gång skett
jag kanske bara skrävlade vitt och brett
för alla såg ju vart det hade lett
jag vet jag log ju aningen för snett
jag trodde att jag rockade så fett
så om inte lyckan hade mot mig lett,
så vet jag inte vad jag kunde dig ha gett
mer än bara blod och svett
och ett liv långt bortom sans och vett

Jag levde som en självvald eremit
som likväl cirkulerade hit och dit
det fanns de som bara såg mig som en skit
men ibland fick jag trots allt en skamlig invit
men när jag till slut fick för mig att komma hit
så drog jag inte någon nit
jag tuggar i mig varenda bit
och äntligen är jag inte längre på transit


I kantonen Vaud

364   MINA ORD KAN ALDRIG DÖ   (2016)

Jag var så lycklig när jag fann att den saga som de sa var sann
inte visade sig lika grann, de vita var inte alltid de som vann
så jag kunde inte låta bli att ta ett obekvämt parti
jag ville bryta denna apati hos en klass som inte ville vara fri

Men ni som levde för att stärka er på alla andras nöd
fick mig att ropa Heureka ni blåste liv i min glöd
och ingen kunde märka om jag var svart eller röd
men jag skall fortsätta att verka för mina ord kan aldrig dö

De flesta är sin egen slav och ingen vågar hoppa av
de tror att någon har en magisk stav som kan fylla alla deras krav
men bakom detta drömstaket döljer sig någonting som alla vet
ingen yttrar denna hemlighet, den är alldeles för het

Trots allt det som Marx och Mao skrev har kapitalismen överlevt
fördelningen är lika skev, allting förblev ju som det blev
och kommunismen har man räknat ut trots att vi rusar mot ett ättestup
men pengarna stänger varje trut, de tar oss rakt mot vårt bittra slut

Mina ord kan aldrig dö

373   MIN SISTA PATIENS   (2016)

Jag var en väktare i smak, som härskade här i mitt gemak
där allting bodde under samma tak
och där allting hamnade fram och bak
jag var på väg att bli ett vrak, för jag gör allting rakt på sak
men min idé som var så rak, föll till marken med ett brak

Men jag har vidmakthållit en inre elegans
nåt som jag sällan har funnit nån annanstans
och de som var med men som aldrig tog sin chans
fick aldrig veta vad det var som verkligen fanns
och ifall den gick ut, min sista patiens

Jag var en liten idiot, med en själ så svart som sot
så länge ingen sa emot, så fick jag alltid in en fot
men ibland sopor och bland skrot, så skrev jag ner min första not
jag satte på min autopilot, så ta det som ett löfte och inte som ett hot

Det som ingen annan kunde se, var självklart ingenting jag kunde ge
jag var tvungen att sikta aningen bredvid,
även om det inte var min kopp med te
så fastän att jag hamnat lätt på sned, och trots mitt brokiga passé
så önskar jag bara att få vara i fred,
det är sent och jag har redan vunnit min trofé

Nu var det dags för nya drag, men till de flestas välbehag
drog jag tillbaks mina förslag, och flyttade in i min gulag
men jag steg upp ur min sarkofag, jag vaknade upp till en ny dag
jag glömde alla gamla slag, där jag alltid tappade bort det som var jag

Men alla stenarna i skon, fick mig ju ofta att tappa tron
jag var bara en av en miljon, bland apelsinerna var jag bara en citron
jag fick en annan direktion, jag lämnade denna alienation
och jag försökte att verkligen ta mig ton, här på den andra sidan bron


Min sista patiens

313  I MIN BAR   (2014)

Jag gick jämt hit för att dricka och svalka min uttorkade hals
ibland fanns här någon flicka, ibland fanns här inte någon alls
Jag var vän med servitören, han visste vad jag ville ha
och även om jag tappade humöret så sa han ändå att det var bra

Jag satt jämt vid denna disken och jag drog ofta samma låt
jag var så rädd för att ta risken att råka brista ut i gråt
sen var det dags för att betala och jag hamna jämt i skuld
orden var alldeles för skrala för att inbringa nåt guld

Och när jag dör, finns det då någon här som hör
på en ljudlös hautparleur, på en förlupen desertör
och när jag drar, kommer det då att finnas någon kvar
som kan ta över det jag har och betala skulden i min bar

Jag drog upp den sista spadern som jag dittills hade gömt
men att ha en relation med fadern kunde jag ju lika gärna glömt
så jag fortsatte att supa och plåga min gitarr
fast mina tankar kändes djupa så var jag bara flaskans falska narr

Jag satt kvar vid denna baren som gjorde mig till den jag är
som gav mig alla svaren även om det aldrig var nån där
satt kvar och höll så hårt i glaset som om det skulle sprungit bort
och förstört hela kalaset och lämnat mig i ett liv så torrt

Jag ville aldrig nånsin lämna detta introverta hål
som lät alla mina murar rämna (om än med hjälp av en smula alkohol)
så jag hänger framför kranen som tappar upp ännu en gång
och jag sjunger liksom svanen min allra sista sång

Över denna älv

Johan Petrén 1

Related tracks