Det råder en ojämn maktrelation mellan land och stad. Olika attityder föder motsättningar och påverkar hur vi utformar vårt samhälle. Så hur förbättrar vi attityder och värderingar för att få balans mellan land och stad? Vad innebär en urban norm? Hur märks den i vår vardag? Vilka konsekvenser får attityderna? Göran Greider, Terese Bengard och Hans Westlund och diskuterar med olika infallsvinklar.
Citat ur podden: 
”Det är ett uttryck för att man är blind för det som finns utanför den urbana världen. Man ser att det görs saker, men det måste kopplas till en nationell nivå för att det ska hända någonting” – Göran Greider, chefredaktör Dala-Demokraten 
”Det blir en orättvis bild av verkligheten, det blir en orättvis fördelning av resurserna och det blir också orättvisa förutsättningar för utveckling. Och normen finns på individnivå, på kommunal nivå, på regionalnivå och i storstäderna” – Terese Bengard, verksamhetsledare för Hela Sverige ska leva
”Det gäller att inse att Sverige består av stadsregioner där stad och land samspelar. Och sen finns det delar där det här inte riktigt fungerar, men att kunna bryta de fördomar som gör att man betraktar allt från Sergelstorgsperspektiv. Det nya i det här är att i storstaden finns det en sorts uppfattning om att inget mer än storstaden behövs” - Hans Westlund, forskare och professor på institutionen för Urbana och regionala studier, KTH
Medverkande i Landsbygdsnätverkets podd Landet:
Terese Bengard, verksamhetsledare för Hela Sverige ska leva
Hans Westlund, forskare och professor på institutionen för Urbana och regionala studier, KTH
Göran Greider, chefredaktör på Dala-Demokraten

26. Sergelstorgsperspektivet – om attityder land-stad

Landsbygden blir allt viktigare i en värld som tar hand om klimatfrågan. För trots att vi ofta läser om den hållbara staden så spelar de svenska landsbygderna en stor roll i den omställning vi står inför. Så vad har landsbygderna som städerna inte har när det kommer till rädda klimatet och vad är det som gör att det kan vara lättare att leva klimatsmart på landet. 
Medverkande: Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige och Erik Westholm, Professor vid institutionen för Stad och Land på SLU.
”Vi kommer inte se landsbygden som en överbliven rest från jordbrukarsamhället. Vi kommer förstå att det är de kvalitéerna som skapar liv på jorden” - Erik Westholm
”Investeringsboomen som kommer med klimatomställningen kommer påverka landsbygden mycket positivt och det är lättare att leva på landsbygden med den nya tekniken” - Svante Axelsson

39. Landet levererar hållbart - om klimatomställningen

I en levande lokal ekonomi har de flesta sin försörjning och sina fritidsintressen på platsen där de bor. Att pengar cirkulerar väldigt lokalt skapar jobb och gör platsen attraktiv. Men vad menas med lokal ekonomi? Vad kan du och jag själva göra för att stärka den på hemmaplan? Och hur fungerar en lokalekonomisk analys och varför är det bra?
Medverkande: Ylva Lundkvist Fridh, ekonomhistoriker och samordnare för lokal ekonomi på Hela Sverige ska leva.
"Om vi har en situation i en bygd där allt vi köper kommer från andra platser. Då innebär ju det att det kanske inte finns grund för företagande lokalt. Då förvandlas den ort man bor på till en sovort där man måste pendla därifrån för att delta i ekonomin." - Ylva Lundkvist Fridh -

57. En liten handelsbalans - vad är lokal ekonomi

Visste du att vi i Sverige har nästan 1.5 miljarder kronor för att genomföra havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020? Den största delen kommer från medlemsländernas gemensamma EU-kassa. Nu är det knappt ett år kvar av programperioden. Gör pengarna nytta och vilken nytta ska de göra? Det ska vi försöka reda ut denna gång.
Medverkande:
Lina Andersson, enhetschef EU-programenheten
Madielene Wetterskog, utredare på Landsbygdsanalysenheten 
Hans-Olof Stålgren, samordnare Landsbygdsnätverket

#102 Vad får vi för pengarna? - om havs- och fiskeriprogrammet

Frida Kahlo (1907-1954) hör till 1900-talets mest ikoniska konstnärer. Hennes konstnärskap är lika erkänt som hennes liv är mytomspunnet. Med sina självporträtt bröt Kahlo ny mark för den moderna porträttkonsten och vad som var möjligt att uttrycka på en duk. Men hur ska vi betrakta Kahlos surrealistiska självbilder idag? Vilket är hennes viktigaste arv till samtidskonsten? Och hur mycket är egentligen sant i mytbildningen kring Kahlo?

Veckans gäster är Parasto Backman, Eva Zetterman och Jessica Sjöholm Skrubbe. Parasto Backman är lektor i grafisk design på Konstfack och är verksam som grafisk formgivare. Eva Zetterman är docent i konst- och bildvetenskap vid Göteborgs universitet och disputerad på avhandlingen Frida Kahlos bildspråk (2003).  Jessica Sjöholm Skrubbe är docent i konsthistoria vid Stockholms universitet.

Avsnittet spelades in på konsthallen Accelerator vid Stockholms universitet, Frescati, i samarbete med Stockholms Kvinnohistoriska.

Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
Evenemangskoordinator och redaktör: Anna Frykholm.
Klippning och redigering: Christine Ericsdotter Nordgren.
Ljudteknik: Henrik Nordgren

#121 Frida Kahlo (live)

Podden bortom storstan med Sveriges landsbygder i fokus.  Heta ämnen med engagerade och kunniga människor på 20 minuter. Landet produceras av Landsbygdsnätverket.

26. Sergelstorgsperspektivet – om attityder land-stad

Landet

Related tracks