Språk, minne, kognitiva förmågor, tålamod och självförtroende hos barn grundläggs väldigt tidigt. Barn som får möjlighet att utveckla dessa förmågor får en stabil grund att stå på. Det är en viktig del i trygga och goda uppväxtvillkor som är ämnet för det 33:e avsnittet av Nörderiet. Ojämlikhet i uppväxtvillkor påverkar barnens hälsa och deras möjligheter att längre fram i livet göra olika val, till exempel yrke och därmed vilken inkomst de senare får i livet. Vilket i sin tur definierar villkoren för nästa generation. I samtalet talar vi om risk- och skyddsfaktorer, skillnader i uppväxtvillkor inom Skåne och varför skolan på lång sikt är det viktigaste verktyget för att skapa ett jämlikt samhälle.  

Nörderiet om Trygga och goda uppväxtvillkor spelades in live i Demokratistugan på Gustav Adolfs Torg i Malmö. Gäster den här gången är Erika Hjelm och Ida Rosengren från Enheten för social hållbarhet på Länsstyrelsen Skåne. Programledare är i vanlig ordning Mikael Ringman.

Om uppväxtvillkor - Goda uppväxtvillkor för alla barn är en angelägenhet för hela samhället

Vad tänker du på när du hör ordet fågelskrämma? Kanske rör sig tankarna tillbaka till barndomen och Trollkarlen från Oz? Många ser framför sig en figur av korslagda träpinnar, klädd i trasor, stoppad med halm och med en lustig hatt på huvudet som står på ett fält och håller hungriga fåglar borta. Nu för tiden är skrämselverktygen betydligt mer moderna och den som vet mest om den saken är skrämselkonsulent Göran Frisk som är gäst i det här avsnittet av Nörderiet. Han arbetar åt Länsstyrelsen och uppdraget är att förse lantbrukarna i Skåne med verktyg för att hålla fåglarna borta från grödorna. Och det är blodigt allvar, en större besättning av gäss kan förstöra ett helt fält på bara några dagar och därmed betydande delar av lantbrukarens inkomster. Vi tog oss till norra Skåne för att träffa Göran Frisk och skrämman ”Hulken” som vaktar ett fält i Gärds Köpinge.

Musik: Breaking Point by Ian Post / Artlist

Nörderiet - om fågelskrämmor

I flera hundra år har det fiskats sten längs den skånska kusten, material som sedan använts i husgrunder, hamnar, pirar och andra byggprojekt. Stenfisket har dock skett på bekostnad av livsmiljöerna för exempelvis blåmusslor, tångruskor och torskar som alla trivs på stenreven. Det här avsnittet av Nörderiet gästas av Jonas Gustafsson som inte bara är marinbiolog och vattenhandläggare på Länsstyrelsen Skåne utan även stenfiskeforskare. På såväl arbetstid som på sin fritid har han grävt i arkiven för att undersöka i vilka områden längs kusten som det bedrivits stenfiske och var det skulle vara lämpligt att lägga tillbaka sten och därmed återställa stenreven. Förhoppningen är att mer sten kan bidra till ett mer levande hav!

Om stenfiske - Nu ska stenen tillbaka ner i havet

I Skåne, Kronoberg och Blekinge finns mellan 3000 och 4000 stiftelser som tillsammans förvaltar stora summor pengar. Men vad är egentligen en stiftelse och framför allt: vem kan söka pengar ur den? I det här avsnittet av Nörderiet reder Daniel Johannesson, stiftelseexpert vid förvaltningsjuridiska enheten på Länsstyrelsen Skåne, ut begreppen. Dessutom ger han flera handfasta tips för dig som är intresserad av att söka pengar.

Om stiftelser - Pengar finns, så hittar du dem

Vi pratar om EU:s jordbrukarstöd med anledning av att det just nu pågår en ny ansökningsperiod. Vad är historien bakom jordbrukarstödet, hur mycket betalas ut till hur många och vilka är de vanligaste felen i ansökningarna? Och hur kan länsstyrelsen överblicka stora arealer mark för att se att allting går rätt till när miljarder kronor ska betalas ut? Allt det och mer därtill får du av Stefan Stråhle och Dennis Nilsson som jobbar såväl i fält som med handläggning.

Om jordbrukarstödet - Maten, miljarderna och de vanligaste felen i anmälningarna

I höst är klimatfrågorna verkligen i fokus. I slutet av oktober besökte IPCC, FN:s klimatpanel, Malmö. I början av november är det dags för det 23:e världsomspännande klimatmötet som leds av den klimatdrabbade önationen Fiji och arrangeras i Bonn i Tyskland. Vad händer i dessa globala organ? Vilken betydelse har deras arbete för klimatåtgärderna i Skåne? Och vad innebär talanoa?
Det här avsnittet av Nörderiet tar ett grepp över de globala, lokala och privata klimatinsatserna. Vi försöker svara på frågan varför det spelar roll att du som privatperson återvinner plast även om Donald Trump samtidigt säger upp klimatavtalet för hela USA. Lyckas vi? Lyssna och avgör själv. 

Nörderiet är en hyllning till specialintresset och detaljkunskapen. I avsnitt 13 samtalar Mikael Ringman med Ahmed Al-Qassam och Emil Levin, energi- och klimatstrateger på Länsstyrelsen Skåne.

Om klimatinsatser - Klimatarbetet behöver mer talanoa

LstSkåne

Related tracks