Intresset för brott och straff har varit en stark medietrend som pågått under några år men som fortsätter att växa. I tv rutan drar program som Veckans Brott, Efterlyst och Svensk Maffia stora tittarsiffror. På tidningsmarknaden finns sedan 2008 Bonniersatsningen Misstänkt men nu har ett nytt magasin presenterats - som säger sig vilja ge den andra sidan av myntet. I december kom första numret av magasinet Skurk ut. Vår reporter Clara Lowden gav sig ut för att undersöka en provocerande nykomling i tidningshyllan.


De vill ge skurken ett nytt ansikte

Vi har ju alla i veckan kunnat följa hur våldet trappats upp och dessutom i organiserad form riktats mot både egyptiska och utländska journalister i vad som verkar vara en medveten strategi att strypa information från landet. 

Men hur ser mediebilden ut för egyptierna själva? Medierna i Egypten är något friare än i grannländerna, inte minst efter utmaningar från bloggare under de senaste åren. Publicisten Hisham Kassem är stenhård i sin kritik av de egyptiska medierna - trots att han för några år sedan startade Al Masry Al Youm, den största oberoende tidningen.

Vi frågar redaktörer på traditionsrika dagstidningen Al-Ahram hur de tänker när de skriver om miljoner demonstranter FÖR Mubarak och liknande.


Egyptiska medier mörkar

Igår kom den kanske intressantaste av de aktuella böckerna om Wikileaks – det är Daniel Domscheit-Berg, Julian Assanges parhäst under flera år på läcksajten, som berättar sin historia. Vår reporter Lasse Truedson har läst Domscheit-Bergs bok och slås av att Wikileaks hemlighetsmakeri inte bara har varit till för att skydda sajtens källor - utan också för att göra det möjligt att blåsa upp dess storlek och professionalism.

Hemlighetsmakeriet i Wikileaks

När missnöjet med den iranska regimen bubblade över 2009 satt två killar i Washington DC, på den amerikanska utlandsradions persiska avdelning och hade just dragit igång ett satirprogram om kultur. Programmet sändes i Iran via satellit och podcasts på nätet. Nu tog de hand om all information som kom ut ur Iran och började göra ett satirprogram om nyheter. Det blev en enorm succé och paralleller dras till satirikern Jon Stewart och hans Daily Show. I dag är Parazit, som programmet heter, Irans mest populära teveprogram. Trots att det är förbjudet.


Förbjuden iransk satir gör succé


I TV4:s program Svensk maffia beskrevs i förra veckan ett nytt gäng i Stockholms undre värld, en grupp killar som påstår sig vara beredda att begå rån och mord i brödraskapets namn. En av killarna, en 21-åring som framställdes som ledare, avled kort efter att programmet visats. I en anmälan till Granskningsnämnden menar pojkens tidigare foster-pappa Roland Ekstrand att 21-åringen långt ifrån var någon gangster, utan snarare en vilsen pojke med ADHD som aldrig förstod sammanhanget han var med i. Vad säger TV4 om kritiken? 


Kritik mot TV4-s Svensk maffia efter dödsfall

I dag finns två parallella system som granskar våra medier – statliga granskningsnämnden och frivilliga Pressombudsmannen och Pressens opinionsnämnd. Men nu vill de stora organisationerna på området, med Tidningsutgivarna i spetsen, ändra så att ett etiskt system prövar allt. Många chefredaktörer är mer eller mindre positiva till förslaget. Men det finns en person som är helt emot - Sveriges radios VD Mats Svegfors. Vår reporter Clara Lowden tog med sig Tidningsutgivarnas VD Anna Serner till radiohuset för att träffa honom.

Förslag om ny medieetisk nämnd möter motstånd

Det finns en legend och reporterhjälte som bjudit på tvminnen som för alltid kommer att leva kvar i svensk populärkultur. Han var den förste reportern av, ska vi säga, amerikanskt snitt, som i snygg trenchcoat gjorde stå-uppor med sin alldeles egna tydliga stil och som rapporterade från konflikter både ute i stora världen och här hemma. Nu går han i pension - efter ett halvt sekel som journalist.

Legenden lägger av

Det blev ett väldigt liv när Katrineholmskuriren nyligen gick till angrepp på den twittrande kommunchefen Mattias Jansson. Frågan har stötts och blötts i radio, tidningar och inte minst på Twitter. 
Debatten har kallats kk-gate och kommit att handla om yttrandefrihet, den omdiskuterade journalistrollen, och än en gång, sociala mediers betydelse. 

Men varför blev det sånt liv?


Varför bråkade alla om Katrineholmskuriren?

I veckan blossade ett storbråk upp mellan Dagens Nyheter och statsminister Fredrik Reinfeldt angående rubriksättningen till en artikel om hyresrätter i innerstaden. Rubriken ”Reinfeldt dömer ut hyresrätten” hade ingen täckning i den intervju som gjordes, hävdade Reinfeldts presschef och lade ut den motinspelade intervjun på regeringens hemsida. Det här är ett av flera exempel på kort tid som visar hur traditionella mediers makt utmanas när makthavare svarar på sina egna villkor. Men vad betyder det och vem har egentligen rätt? Dagens nyheter eller Reinfeldt? 

Rubrikbråk mellan Reinfeldt och Dagens nyheter

I veckan har vi fått höra vilket framgångsrikt år Sveriges television har bakom sig med rekordhöga tittarsiffror och nyvunnet förtroende för publiken. Ettan har till exempel de högsta siffrorna på fem år och gapet till tv4 har inte varit så stort sedan år 2000.
Men samtidigt var det nog många som hajade till när kulturministern den tredje februari höll ett linjetal på en tv-konferens om vad hon vill göra med public service i framtiden. Om de tankar som antyds där blir verklighet kommer det se annorlunda ut i rutan. 
Efter att under förra mandatperioden ha gått försiktigt fram verkar kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth nu har lagt i en högre växel. 

Medierna

Popular tracks