Där vägen dör 

Vinden bär en sång av tid,
där jag går finns inget kvar.
Skuggor faller, steg för steg,
jag minns det jag förlorat.

Och där vägen dör,
finns mitt hjärta kvar.
Genom stoft och eld,
blir jag den jag var.

Allt jag älskat brann till stoft,
men elden värmer än i natt.
Stjärnor speglar vad jag bär,
ett eko utan svar.

Och där vägen dör,
finns mitt hjärta kvar.
Genom stoft och eld,
blir jag den jag var.

Hör du vinden kalla mig,
genom mörker, genom tid.
Och där vägen dör,
finns mitt hjärta kvar.

Genom stoft och eld,
blir jag den jag var.
*
Where the road dies

The wind carries a song of time,
where I walk there is nothing left.
Shadows fall, step by step,
I remember what I have lost.

And where the road dies,
my heart remains.
Through dust and fire,
I become who I was.

Everything I loved burned to dust,
but the fire still warms tonight.
Stars reflect what I carry,
an echo without an answer.

And where the road dies,
my heart remains.
Through dust and fire,
I become who I was.

Do you hear the wind calling me,
through darkness, through time.
And where the road dies,
my heart remains.

Through dust and fire,
I become who I was

The Only Exception

Paramore

Recent comments

Love WORLD

frederico

tasha

ezza nz

Related tracks