Vila vid denna källa, Eller oförmodat avsked, förkunnat vid Ulla Winblads frukost en sommarmorgon i det gröna, eller Fredmans epistlar nummer 82 är den sista, och kanske mest populära, episteln i Carl Michael Bellmans Fredmans epistlar från 1790. Sången skildrar ett muntert sällskap som äter frukost i det gröna och hela naturen lever med i festen. Samtidigt är det en hyllning till, och ett rörande avsked av, Ulla Winblad. Melodins ursprung har inte kunnat identifieras. Eventuellt kan den vara skriven av Bellman själv.[Sången har tillägnats Carl Gustaf af Leopold.

Titelns "källa" kunde förutom den bokstavliga betydelsen hos Bellman även syfta på en hälsobrunn eller till och med den gudomliga nåd som syndaren får förlåtelse ur. Att det rör sig om en hälsobrunn (möjligen Djurgårdsbrunn) märks i att det vid platsen tydligen finns utskänkning och musikalisk underhållning. Platsens betydelse gör att sången får en mörkare underton än de andra pastoraler som troligen skrevs till utgivningen av epistlarna 1790; till denna bidrar även att mitt i festens rus och naturens skönhet oroande bilder smyger sig in, som vrålande tjurar, svarta skuggor och den krögare som kräver in notan och därvid kallas basilisk.

I sjätte strofen kommer så kulmen på detta, när Fredman reser sig upp och håller ett avskedstal, där flera av Bellmans teman samlas: kulten av Fröja och Bacchus, Ulla Winblad och hennes lockelse samt Charon som väntar på att ta hand om Fredmans själ. Raderna om att Fredman ser sig "till Naturens skuld förbruten" syftar på att han känner sin annalkande död; hans fattigdom gör att ödesgudinnan Klotho klipper av en rockknapp för att han skall kunna betala färjemannen. Slutet är dock triumfatoriskt: genom att en sista gång "fira bröllop" med Ulla Winblad övervinns döden, och minnet av händelserna kommer att kvarleva.

Del 4 Vila vid denna källa - Fredmans Epistel N:o 82

Sex upprör alltid det tycks höra till. Inget här tycker jag vittnar om manligt utnyttjande - sexuell makt över kvinnan.  Egentligen lyfter episteln ju fram KVINNLIG sexualitet. Det är hon som har "bastuban" som objekt för sin lust men vet du om det är något som skrämmer mer än (manlig) sexualitet så är det kvinnlig. 
- Sofia Nyberg

Sången utspelar sig vid vad som ser ut att vara Ulla Winblads dödsläger, där Fredman predikar för Fader Berg, som ackompanjerar på violoncell (titelns "basfiol"). 

Fader Berg är således både elegisk musikant som medlem i Fredmans församling, medan Fredman visar sig vara såväl predikant som Ullas älskare: Ulla ligger inte på sin dödsbädd, utan i en helt vanlig säng, efter ett tag tillsammans med Fredman.

Den violoncell som Fader Berg spelar på har även den en dubbel roll, såväl som instrument som symbol för kvinnokroppen; under 1700-talet hade de ofta ett skulpterat kvinnohuvud ovanpå huvudet. När Bellman vid framförandet härmade instrumentet kunde han därför även med händerna låtsas spela på den, vilket kunde tolkas som att han förde händerna över Ulla Winblads kropp. Denna tvetydighet återspeglas även i texten, från första raden.

Fram med basfiolen, knäpp och skruva, Som synes vara en elegie, skriven vid Ulla Winblads säng, sent om aftonen eller Fredmans epistel n:o 7 är en av Fredmans epistlar av Carl Michael Bellman, med melodi från arian Chère Anette reçois l´hommage ur madame Favarts och Adolphe Blaises sångspel Anette et Lubin.

Bellman arbetar här med två nivåer, en hög, mytologisk, och en låg, världslig, sjaskig. Bellman lyckades genom att använda det bibliska språket få till något annat än hans tidigare enkla bibelparodier skapa en sakral stämning som gör att parodin träder i bakgrunden och de agerande höjs upp till en högre nivå där åhörarna kan empatisera med dem.

I första strofen försöker Fredman trösta Fader Berg, men han söker också tröst själv. Fader Bergs spelande ökar visserligen plågan, men Fredman ser även chansen till svalka i Bergs brännvinsglas. Efter denna bacchanaliska cliché (om än i elegisk mask) går andra strofen över och antar griftetalets form, samtidigt som parodin når högre höjder. Ullas säng blir såväl kärleksgudinnans grav som ett tempel; när skönheten kastar "sina liljor döden till rov" är det såväl en bild av oskulden som offrar sitt liv, som sin oskuld åt orgasmen, "le petit mort". Slutraden "och min själ är i behov" ändrades från tidigare "din själ", vilket troligen ändrades för att undgå kyrklig kritik: Ullas själ skulle då samtidigt vara i behov av erotisk förlöselse som den sista smörjelsen.[5]

I de två avslutande stroferna fullföljs såväl samlaget som dubbeltydigheten. Dödsbädden blir bröllopssäng när Ulla får sin myrtenkrona, och Ulla blir då på den höga nivån en kristi brud, medan hon på den låga närmar sig orgasmen. Ullas "sång om jungfrurs öden" spelar på såväl jungfrumartyrer som hur jungfrur förlorar oskulden, men kan också handla om Ullas utrop i sängen. Sista strofens "kött och blod" som "förklara sig" är hämtade från kristendomens språk: det första ur vigselformuläret, det senare syftar på hur själarna befrias från köttet. Detta återkommer i de sista raderna, när Fredman vill att Ulla skall såväl som åter "kvickna" i graven.

Del 4 - EP7 skapade vi som en liten skämtsam kommentar till Gainsbourgs Je T'aime

Krögarmadamen uppmuntrar spelmannen till stordåd. Belöningen blir gratis öl och ... kanske! Krogarna kunde ofta bestå av ett ett par små rum. En del av ett hem där krögarmadamen fick stå till tjänst med både det ena och de andra, med sin makes goda minne. Att älska sin make maka lär ha ansetts rent löjligt enligt fransk sed - ridicule som man uttryckte det. 

Foto: Paul Knispel

Del 4 Slidder Sladder... Skruva Fiolen - Fredmans Epistel N:o 2

Musiken samma som i 'Mannen går ut efter öl'
Många känner säkert igen den danska studentvisan "Det var en god gammel bondemand. Han skulle ud efter öl" 
Troligtvis från början en gammal tysk visa.

Del 4 Den Snåle och tilltagsne gästen - Fredmans Sång N:o 60

Elegi över slagsmålet på Gröna Lund.
Tröst och solidaritet tillsammans med  polarna. Fader Berg har fått på käften för att han dansat med en annans flicka. Men nu uppmuntras han att blåsa med sin spruckna läpp - men då har han snart blivit påmind om sin onda rygg. Glömmer han sin fallenhet till krogs slagsmål och utbrister i pacifistisk anda: "En örfil kan undvikas när man som ingen ger" 
Det är som Jesus själv skulle ha uttryckt det.

Bild: Pehr Hilleström

Del 4 Gråt fader Berg - Fredmans Epistel N:o 12

Peter Ekberg Pelz sjöng sången vid invigningen av Ekoparken med vår kung Carl XVI Gustaf som hedersgäst i Ekotemplet.

Foto: Germund Sellgren (WWF)

Allt förvandlas

Fjäriln vingad

Del 3 Fjäriln Vingad - Fredmans Sång N:o 64

I naturens sköte finns så mycken läkedom och som pappa alltid sa. Strunta i böckerna. Livets visdom kan du bäst lära av kvinnorna min son.

Foto: ​Paul Knispel

Del 4 Herdinnan (Dyrbaraste gåvor - Pastoral Epistel N:o 80)

Bild: Francine Dawn Finer

Här ur denna oerhört sensuella erotiska epistel träder en stor innerlig ömhet fram. ”Cajsa Du dör- Himmel hon andas! Döden ger liv” är ett uttryck för den yttersta hänryckning. Den fysiska känslan av världens försvinnande under kärleksakten. Att våga förlora kontrollen – utlämnad. Kvinnan i mannen får blomma.

Del 2 Glimmande Nymf - Fredmans Epistel N:o 72

"Att vara eller att inte vara - att andas eller inte andas. Andas?
Det är frågan"

Stråkkvartett nr 1 är i fyra satser - Allegro - Adagio - Minuetto och Allegro. Kritiker anser att den är lika med någon av Haydns Op.64-kvartetter och på något sätt före dem, särskilt i dess utmärkta användning av viola och cello. Den mest slående rörelsen är Adagio, en kraftfull begravningsmarsch — som utfördes vid Wikmansons egen begravning. Det påminner om den långsamma satsen till Haydns Op.20 No.2, en av de finaste Haydn någonsin skrivit.

www.peterekbergpelz.se

Foto: Barbro Paulsson Weaver

Del 1 Adagio

Kan smärtan av att förlora sitt barn någonsin lämna?
Vårt behov av tröst av nytt liv vaggar oss till sömns…

Var själv väldigt rädd för att skaffa barn och dröjde väldigt länge. Skyllde på min pappa som sagt: blir du musiker så passa på att turnera fram till 50 års ålder, men sen är det full satsning som gäller. En stor tacksamhet över den fantastiska tid som sedan kom - att ha och vagga sina barn till sömns.

"Tack älskade pappa för en barndom med dig på
50-talet! Du som hade modet att vara starkt närvarande i både din manlighet och kvinnlighet och inte minst i ditt barn.
Önskade väl ibland att du skulle vara lite mer vuxen och vanlig som dom andra farsorna på gården men att ofta komma hem från plugget och bli mottagen med cellomusik och varm choklad av sin hemmapappa var ljuvligt!
Nu är det höst en tid att släppa taget och låta löven falla
i övermorgon fyller du 128 år. Grattis🎶❤️
PS. Efter den dagliga sagostunden med min syster och mig i gungstolen kunde du säga:
Min son akta dig för att för mycket söka kunskap i böckerna och orden. Man kan bli konstig i huvudet. - Det är kvinnorna som bär på kunskapen om livet." - Från Facebook 24 sep 2018.

peterekbergpelz.se

Foto: Barbro Paulsson Weaver

Peter Ekberg Pelz

Popular tracks