Den 26 april 2021 är det 35 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i Ukraina inträffade. Vilka spår finns det kvar av nedfallet över Sverige idag och finns det mat som man inte bör äta?  Det är temat för det här avsnittet av Strålsäkert. Vi får också höra hur det går till att mäta cesium i 137 i mjölk och hur Strålsäkerhetsmyndighetens miljöövervakning av radioaktiva ämnen går till. Medverkande: Ulf Bäverstam, Pål Andersson och Sara Ehrs, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten, Kettil Svensson och Arja Helena Kautto, sakkunniga på Livsmedelsverket, Kerstin Lundmark, fd anställd på Statens strålskyddsinstitut och Strålsäkerhetsmyndigheten.
Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Här hittar ni skriften Produktion och hantering av livsmedel vid nedfall av radioaktiva ämnen: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/handbocker-verktyg/livsmedel-vid-radioaktivt-nedfall.pdf

Läs mer om Strålsäkerhetsmyndighetens miljöövervakning: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/miljoovervakning/

Spåren efter Tjernobyl - 35 år efter olyckan

Antalet personer som drabbas av hudcancer i Sverige har ökat med 60 procent de senaste tio åren, incidensen ligger nu på nästan samma nivå som i Australien och Nya Zeeland som har flest hudcancerfall i världen. I det här avsnittet av Strålsäkert presenterar Strålsäkerhetmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor sin senaste rapport och resonerar om hur man kan bryta trenden. Ni får också råd för hur man kan tänka och göra själv för att minska risken att drabbas av hudcancer. 

Det här Seminariet filmades och kan ses i sin helhet på myndighetens Youtubekanal, i podden hör ni en en något förkortad version.

Medverkanden: Yvonne Brandberg, psykolog och professor vid institutionen för onkologi och patologi vid Karolinska institutet och ordförande i Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor.
Jan Lapins, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset som är hudläkare och specialiserad på hudcancer, ledamot i Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor.
Erik Modig, docent på Handelshögskolan i Stockholm som studerar hur man kan kommunicera riskerna med solexponering på ett effektivt sätt. Ledamot i Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor.
Maria Bjerstam som är processledare för prevention på Regionalt cancercentrum syd, som är en av sex regionala cancercentrum i Sverige. Maria ingår även i den nationella gruppen för cancerprevention.
Tove Sandberg Liljendahl, utredare Strålsäkerhetsmyndigheten.
Moderator/programledare, Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Här hittar ni seminariet på Youtube: https://youtu.be/lnzyvAcieGk

UV-rådets rapport 2020: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/publikationer/rapporter/stralskydd/2021/202116/

Tidigare poddavsnitt om UV-strålning och hudcancer: https://bit.ly/3wgbH96

Snart samma hudcancernivåer som i Australien – UV-rådets rapport 2020 #Tema forskning

Vad händer vid en härdsmälta i en kärnkraftsreaktor? Och hur kan forskning om svåra haverier bidra till att öka säkerheten och minimera risken för svåra haverier med utsläpp till miljön - om det handlar Strålsäkert den här gången. Vi möter forskare vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola i Göteborg som berättar hur de studerar härdsmältor. Utredare  på Strålsäkerhetsmyndigheten berättar varför forskningen är viktig, både för att öka säkerheten och för krisberedskapen.

Avsnittet finns transkriberat till text här: https://bit.ly/3MNCXVN

Medverkande: Sevostian Bechta, professor KTH,
Wiktor Frid, docent KTH, Christian Ekberg, professor Chalmers,
Patrick Isaksson, Strålsäkerhetsmyndigheten
Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten

Härdsmälta, kärnkraftens akilleshäl – om forskning kring svåra haverier #Tema forskning

Det här är det första avsnittet i en serie om strålsäkerhetens historia. Vi tar med er på en historisk resa och berättar hur strålskyddet och kärnkraftssäkerheten växt fram och utvecklats över tid. I det här första avsnittet får ni höra om när röntgenstrålarna upptäcktes och när radium började användas för att bekämpa cancer, något som i sin tur ledde till ett behov av strålskydd för både patienter och personal. De två första avsnitten  kretsar mycket kring Rolf Sievert som var Sveriges första radiofysiker och upphovsman till en rad organisationer inom strålskydd i Sverige och internationellt. Det här är också historien om hur de svenska myndigheter som hanterar frågor om strålning och reaktorsäkerhet kom till.

Medverkande: Jack Valentin, Eva Lund, Gudrun Alm Carlsson, Hans Weinberger, Bo Lindell och Göran Samuelson. Ni hör också inspelningar från Sveriges Radio med Rolf Sievert och Elis Berven.
Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.
Hela avsnittet finns i en textad version här: https://bit.ly/3E73GaM

Kontakta Strålsäkert via: kommunikation@ssm.se

Sievert och pionjärerna - Strålsäkerhetens historia del 1

Snart släpper vi det första avsnittet i en serie om strålsäkerhetens historia. I Sievert och pionjärerna får ni höra om hur behovet av strålskydd växt fram i takt med användningen av röntgen och radium. Mycket kretsar kring Rolf Sievert som var den första radiofysikern i Sverige och som av många betraktas som radiofysikens fader.

Trailer för "Sievert och pionjärerna" - första avsnittet i en serie om strålsäkerhetens historia

Det första avsnittet av Strålsäkerhetens historia handlade mest om hur röntgen och radium började användas inom vården och hur behovet av strålskydd växte fram. Nu har vi kommit till en tid när andra strålskyddsproblem började uppenbara sig.  Provsprängningar av atombomber i Sovjet som förde radioaktiva ämnen till Sverige,  radon i inomhusluft och en ökad användning av joniserande strålning inom vård och industri. Rolf Sievert var tidigt ute med att konstruera mätinstrument och initiera mätningar av olika slag, något som nu kom till användning och blev en del i utvecklingen av beredskapen inför radiologiska olyckor.  I detta avsnitt medverkar: Jan-Olof Snihs, Gun Astri Swedjemark, Jack Valentin, Kerstin Lundmark,  Ulf Bäverstam, Göran Samuelson, Eva Lund, Gudrun Alm Carlsson, Jan Johansson, Hans Weinberger och Bengt Pershagen. Vi hörde också inspelningar med Rolf Sievert från Sveriges Radio och Bo Lindell som spelades in på Strålsäkerhetsmyndigheten 2013. Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Länk till det första avsnittet av Strålsäkerhetens historia: https://bit.ly/3ENKeBh

Strålning på gott och ont - Strålsäkerhetens historia del 2

Under flera år har Strålsäkerhetsmyndigheten arbetat med att ta fram nya föreskrifter för kärnkraftsreaktorer och nu är de klara. Den första mars 2022 träder de i kraft.  Det här avsnittet är en inspelning av ett informationsmöte som hölls den 16 februari där syftet var att informera om varför de nya föreskrifterna har tagits fram och vad de kommer att innebära. 
Medverkande: Nina Cromnier, GD. Lars Skånberg, senior rådgivare, Aino Obenius Mowitz, utredare och Erik Höglund, chef för avdelningen tillsyn. Samtliga på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Avsnittet finns transkriberat till text här: https://bit.ly/3CIqCNP

Informationsmötet går också att se via myndighetens Youtubekanal: https://www.youtube.com/watch?v=OxQw9lNgQFo

Nya föreskrifter för kärnkraftsreaktorer - därför behövs de

Den första juli 2022 införs nya beredskapszoner runt de svenska kärnkraftverken. I det här avsnittet får ni reda på varför de ändras och vilken betydelse det kommer att få. Avsnittet riktar sig främst till er som kommer att bo i någon av zonerna och som inte gjort det tidigare, men är intressant för alla som vill veta hur krisberedskapen runt de svenska kärnkraftverken fungerar. 
Medverkande: Jan Johansson, myndighetsspecialist på enheten för Utveckling av skydd och beredskap på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten

Läs mer om beredskapszonerna här: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/beredskap/nya-beredskaps--och-planeringszoner/

https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/beredskap/olycka-vid-en-karnteknisk-anlaggning--sveriges-karnenergiberedskap/

Nya beredskapszoner kring svenska kärnkraftverk - varför och hur?

Varje år publicerar Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor en rapport där den senaste forskningen om ultraviolett strålning kopplat till hudcancer presenteras. I det här avsnittet av Strålsäkert får vi höra delar av rådet sammanfatta vad de kommit fram till. Det kommer bland annat att handla om UVC-lampor som används för desinfektion och som blivit allt vanligare i samband med Covid - 19 pandemin, om hur ozonskiktet varierat de senaste åren och om hudcancerstatistik. Medverkande från UV-rådet, Yvonne Brandberg, professor vid Karolinska institutet, ordförande i UV-rådet, Sandra Andersson, meteorolog vid SMHI, Veronica Höiom, forskare Karolinska institutet och Hildur Helgadottir, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset. Medverkade gjorde även Tove Sandberg Liljendahl, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten. 

Hela presentationen går att se via Strålsäkerhetsmyndighetens Youtubekanal: https://youtu.be/LK3ldQNeFSk
Årets rapport (2022) som behandlar år 2021 finner ni här: https://bit.ly/3Aznyol

UVC-lampor, ozonskikt och hudcancerstatistik - UV-rådets rapport 2022 #Tema forskning

Hur mår svensk kärnkraft i ett strålsäkerhetsperspektiv och hur pass väl lever de upp till myndighetens krav? Det är temat för det här avsnittet av Strålsäkert. Vi gjorde ett liknande avsnitt 2019 men det har ju hänt mycket sedan dess. Oberoende härdkylning har införts på alla reaktorer i drift, nya förskrifter har införts och omorganisationer har skett, både på myndigheten och på kärnkraftverken. 2019 handlade det om hur pass väl kärnkraftverken levde upp till alla krav under 2018 och delar av 2019, nu handlar det om 2021 och lite därefter. Vi utgår från de samlade strålsäkerhetsvärderingarna, de så kallade SSV-rapporterna som görs varje år för respektive kärnkraftverk. Vi vill vara tydliga med att det här avsnittet endast täcker in perioden för just de här rapporterna och inte händelser efter det.

Medverkande: Erik Höglund, avdelningschef för tillsynsavdelningen, Karin Lindström, utredare på enheten för tillsynssamordning och MTO och Francesco Cadinu, inspektör på enheten för tillsyn, händelseuppföljning och teknik. Programledare Pelle Zettersten, enheten för kommunikation och upplysning, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Så lever kärnkraftverken upp till kraven

Årets rapport från Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor handlar om hur utemiljön på skolor och förskolor påverkar UV-exponeringen hos barn, om ozonskiktets status och om hudcancerstatistik och trender.
Medverkande från UV-rådet, Veronica Höiom, vid Karolinska institutet, ordförande i UV-rådet, Sandra Andersson, meteorolog vid SMHI, sekreterare i UV-rådet. Medverkade gjorde även Peter Pagels vid Linné universitetet och Tove Sandberg Liljendahl, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.
Årets rapport hittar ni här: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/publikationer/rapporter/stralskydd/2023/202309/
Detta seminarium går även att se via Strålsäkerhetsmyndighetens Youtubekanal: https://youtu.be/xJliDjWvLW0

Skolgårdar och UV  strålning - UV rådets rapport 2023 #Tema forskning

Strålsäkerhetsmyndigheten fick i augusti 2022 i uppdrag att se över förutsättningarna för ny och befintlig kärnkraft i Sverige. Nu har Strålsäkerhetsmyndigheten lämnat hela regeringsuppdraget till regeringen. I det här avsnittet ska vi berätta vad myndigheten kom fram till och bena ut lite om vilka frågor som myndigheten behöver arbeta vidare med.
Medverkande: Michael Knochenhauer, generaldirektör på Strålsäkerhetsmyndigheten och Aino Obenius Mowitz som har varit projektledare för det här regeringsuppdraget på myndigheten.
Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Rapport - Utveckling av regelverk och andra åtgärder för befintlig och framtida kärnkraft: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/contentassets/d37c995fc14f4b878e7fc0a06a4a448c/ssm2022-6007-7-utveckling-av-regelverk-och-andra-atgarder-for-befintlig-och-framtida-karnkraft.pdf

Strålsäkerhetsmyndighetens förslag för utveckling av befintlig och framtida kärnkraft

I det här avsnittet av Strålsäkert får ni höra vad Strålsäkerhetsmyndigheten granskar om en ansökan om att få bygga nya kärnkraftsreaktorer i Sverige lämnas in till myndigheten, vilka frågor som återstår att utreda och hur SSM förbereder sig. Samtalet spelades in under Nationella strålsäkerhets- och forskningsdagarna 2023. 
Medverkande: Karin Liljequist, chef på enheten för anläggningssäkerhet, Catarina Danestig Sjögren, chef för enheten utveckling av skydd och beredskap och Lisa Ranlöf som är chef för enheten tillståndsprövning kärnteknik, samtliga på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare Pelle Zettersten

Se delarna i plenum under Nationella strålsäkerhets- och forskningsdagarna:
Dag 1: https://youtu.be/5PL7Rn7r6Ms?si=ZM9FU5oGhyjYCNvB
Dag 2: https://youtu.be/nfKVtrjmp9g?si=vNqP_--gD4P-XXvx

Så granskas en ansökan om ny kärnkraft

Hur kommer det sig att ett litet land som Sverige blev så tongivande inom kärnteknik och kärnkraftssäkerhet? Det, och hur själva forskningen kring kärnfysik gjorde kärnkraft möjlig handlar det här tredje avsnittet av Strålsäkerhetens historia om. Medverkande: Bengt Pershagen, AB Atomenergi, Studsvik etc.,Thomas Jonter, Stockholms universitet, Mattias Lantz, Uppsala universitet och Hans Weinberger, Agder universitet. Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Atomåldern och den svenska linjen - Strålsäkerhetens historia del 3

I det här avsnittet hör ni om hur det blev allt svårare att hålla fast vid den Svenska linjen, med tungvattenreaktorer och möjligheten att ta fram kärnvapen, och hur den modernare lättvattentekniken fick ett övertag. Förutom de tekniska utmaningarna med tungvattenreaktorer så låg det också politik bakom teknikvalet. USA gick i bräschen för att sprida lättvattentekniken och tillhandahålla anrikat uran under förutsättningen att det inte används för militärt bruk. Ni får också en glimt av den stora atomenergikonferensen som hölls 1955 och hur det var att jobba i Ågesta under 1960- och 70-talet.

Medverkande: Bengt Pershagen, fd AB Atomenergi och Studsvik, Thomas Jonter, Stockholms universitet, Mattias Lantz, Uppsala universitet, William D. Magwood the fourth, OECD/NEA, Tor Stenberg, Strålsäkerhetsmyndigheten, Arthus Dahlgren, fd AB Atomenergi, Maj Ottosson, boende på Vikbolandet, Carl-Erik Wikdahl, fd AB Atomenergi, Wiktor Fridh,fd  SKI, KTH, Kerstin Dahlgren, fd . Dessutom hör vi Sigvard Eklund, AB Atomenergi och Rolf Sievert, Radiofysiska institutionen, i intervjuer med Sveriges Radio. Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Den svenska linjen går i graven - Strålsäkerhetens historia del 4

Strålsäkerhetsmyndigheten mäter regelbundet hur människor exponeras för radiovågor från mobiltelefonmaster. Strålsäkert följer med på en mätning i Solna och Sundbyberg och tar reda på hur man mäter och varför man gör det. Vi får också en lektion i grundläggande strålningsvetenskap med fokus på elektromagnetiska fält.
Medverkande: Karl Herlin och Tanzim Kawnine som båda jobbar med elektromagnetiska fält (EMF) på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Varför och hur vi mäter radiovågor

Man varken ser eller känner lukten av den, den radioaktiva gasen radon som på sikt kan ge lungcancer om man andas in höga halter av den under lång tid. Men var kommer radonet ifrån, vad kan man göra för att minska radonhalten i ett hus och varför är det viktigt? Det är några av frågorna vi ska ge svar på i det här första avsnittet av Strålsäkert.

OBS! Sedan det här avsnittet spelades in har pengarna till radonbidraget tagit slut. Det är oklart om det kommer bli några nya satsningar på ett radonbidrag för att sanera bostäder i närtid. Denna version av avsnittet har uppdaterats och informationen som tidigare fanns om radonbidraget har tagits bort. 

Medverkande: Tove Sandberg Liljendahl, utredare på enheten för miljöövervakning, Strålsäkerhetsmyndigheten, Cathrin Tolinsson, utredare på enheten för mätning av joniserande strålning Strålsäkerhetsmyndigheten och Chabrael Baranterjus, husägare i Åby.
Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten

Kontakta gärna Strålsäkert och berätta vad du tycker om podden och vad du vill höra mer om: kommunikation@ssm.se

Vill ni höra om radon på arbetsplatser, lyssna till avsnittet: Radon på arbetsplatser - dags att mäta: https://soundcloud.com/user-255659927/radon-pa-arbetsplatser-vad-galler

Läs mer om radon här: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/radon/

Den radioaktiva radongasen – vad kan man göra åt den?

Flera kärnkraftsreaktorer ska avvecklas och demonteras i Sverige de närmaste åren. Hur går det till och vilka utmaningar för det med sig? Det här är första delen av serien Avvecklingsresan där vi berättar om hur avvecklingen av reaktorerna ska gå till och vilka krav myndigheten ställer på tillståndshavarna för att det ska ske på ett strålsäkert sätt. Avsnittet spelades in i samband med Avvecklingsseminariet som arrangerades av Strålsäkerhetsmyndigheten den 13-14 mars 2019 i Solna. Paneldiskussionen kan även ses via Strålsäkerhetsmyndighetens Youtubekanal: https://youtu.be/-1R0aifTd0o

Medverkande: Magnus Reinsjö, Vattenfall/Ringhals, Christoffer Ellmark, Vattenfall, Sofia Eliasson, OKG, Oskarshamns kärnkraftverk, Martin Amft, Inspektör på enheten för drift och avveckling,  myndighetssspecialist avvecklingsfrågor på Strålsäkerhetsmyndigheten, Ove Nilsson, enhetschef för enheten för drift av avveckling på avdelningen för radioaktiva ämnen Strålsäkerhetsmyndigheten.  

Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten

Vill du veta mer om hur det går till att avveckla en kärnteknisk anläggning, läs här: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/karnkraft/avveckling-av-karntekniska-anlaggningar-i-sverige/

Om samtalsserien på SSM:s webb: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/karnkraft/avveckling-av-karntekniska-anlaggningar-i-sverige/avvecklingsresan/

Kontakta gärna Strålsäkert och berätta vad du tycker om podden och vad du vill höra mer om: kommunikation@ssm.se

#Avvecklingsresan del 1 - Avveckla reaktorer och demontera kärnkraftverk – hur går det till?

Flera kärntekniska anläggningar som byggdes för länge sedan har, ska eller är under avveckling. Vilka lärdomar har industri- och myndighet dragit av tidigare arbeten och vad är skillnaden på att avveckla en äldre anläggning jämfört med en mer modern? Det är frågor vi ställer oss i det här avsnittet av Avvecklingsresan som är en samtalsserie om hur avvecklingen av kärntekniska anläggningar går till. 

Medverkande: Henrik Efraimsson, Strålsäkerhetsmyndigheten, Helene Wijk, Strålsäkerhetsmyndigheten och Victoria Taubner, Vattenfall. 

Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten

Samtalet spelades in i Strålsäkerhetsmyndighetens lokaler i Solna 11 april 2019.

Läs om avvecklade anläggningar här: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/karnkraft/avveckling-av-karntekniska-anlaggningar-i-sverige/avvecklade-anlaggningar/

Om samtalsserien på SSM:s webb: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/karnkraft/avveckling-av-karntekniska-anlaggningar-i-sverige/avvecklingsresan/

Se samtalet via Youtube: https://www.youtube.com/edit?ar=2&o=U&video_id=dCsEkZOEW-I

#Avvecklingsresan del 2 - Historiska anläggningar och sanera mark - Vad har vi lärt oss?

Antalet fall av hudcancer ökar i Sverige och cirka 600 personer avlider varje år på grund av UV-strålning från solen. Varför är det så svårt att vända utvecklingen på det här området och vad händer med huden när den utsätts för UV-strålning? Om det handlar det här avsnittet om Strålsäkert där vi också får följa med upp på taket på SMHI i Norrköping där man mäter UV-strålningen varje dag året runt.

Medverkande: Professor Yvonne Brandberg, Karolinska institutet och ordförande för Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV frågor, Hélène Asp, chef för enheten för miljöövervakning, Strålsäkerhetsmyndigheten, Tove Sandberg Liljendahl, utredare, enheten för miljöövervakning, Strålsäkerhetsmyndigheten, Sandra Andersson, meteorolog, SMHI, Thomas Carlund, meteorolog, SMHI

Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten

Ta hjälp av webbplatsen minsoltid.se för att se hur länge du kan vistas i solen utan att bränna dig. Webbtjänsten minsoltid.se ersätter den tidigare appen ”Min soltid”.

Läs mer om sol och solarier på SSM:s hemsida: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/sol-och-solarier/

2019 års rapport om UV-strålning från Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/contentassets/325517332eaf4245ac2e74cbad75c4eb/201910-rapport-fran-ssms-vetenskapliga-rad-om-ultraviolett-stralning-2018.pdf

Solens lömska strålar - om UV-strålning och hudcancer

Efter nästan sju år lämnar generaldirektör Mats Persson Strålsäkerhetsmyndigheten för att gå i pension. I det här avsnittet av Strålsäkert reflekterar Mats om sin tid på myndigheten, vad som gjort störst intryck och vad han är särskilt nöjd med. 

Medverkande: Mats Persson, GD Strålsäkerhetsmyndigheten
Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten

Mina år som generaldirektör på Strålsäkerhetsmyndigheten

Det är arbetsgivaren som ansvarar för att mäta radon på en arbetsplats och sedan den nya strålskyddslagen trädde i kraft finns det nu också en anmälningsplikt kopplat till radon på arbetsplatser. Om en arbetsplats har en radonhalt över 200 bq/m3 och inte lyckats få ner radonhalten ska det anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten. Men hur mäter man radon på arbetsplatser och hur kan man skydda arbetstagare på arbetsplatser där det inte går att få ner radonhalten? I detta avsnitt av Strålsäkert får du svar på de vanligaste frågorna om radon kopplat till arbetsplatser.

Medverkande: Torben Vincentsen, chef, enheten för användarregler, Arbetsmiljöverket, Cathrin Tolinsson, utredare, enheten för mätning av joniserande strålning, Strålsäkerhetsmyndigheten, Tove Sandberg Liljendahl och Tomas Persson, utredare, enheten för miljöövervakning, Strålsäkerhetsmyndigheten
Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten

Webbinarium om radon på arbetsplatser:
https://www.youtube.com/playlist?list=PLMcj6yf20eBQWOUQg1oLhOvDswAPmf2TC

Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om radon på arbetsplatser: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/publikationer/foreskrifter/ssmfs-2018/ssmfs-201810/

Metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/publikationer/informationsmaterial/metodbeskrivning-for-matning-av-radon-pa-arbetsplatser/

Om radon på Arbetsmiljöverkets webbplats:
https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/kemiska-risker-och-luftfororeningar/radon/

Poddavsnitt om radon i bostäder: https://soundcloud.com/user-255659927/den-radioaktiva-radongasen-vad-kan-man-gora-at-den

Kontakta gärna Strålsäkert och berätta vad du tycker om podden och vad du vill höra mer om: kommunikation@ssm.se

Radon på arbetsplatser - dags att mäta!

Varje år sammanfattar Strålsäkerhetsmyndigheten statusen för de tre kärnkraftverken genom en så kallad samlad strålsäkerhetsvärdering, SSV. Syftet är att följa hur tillståndshavarna av kraftverken lever upp till de högt ställda säkerhetskraven och jämföra utvecklingen över tid. I detta avsnitt sammanfattar vi alla tre strålsäkerhetsvärderingar för 2019 (som baseras på tillsynsarbetet 2018) och berättar hur kraftverksägarna lever upp till de riktlinjer som finns och vad som kan göras för att ytterligare höja strålsäkerheten.

Medverkande: Michael Knochenhauer, chef för avdelningen för kärnkraftssäkerhet, Leif Karlsson, chef för enheten för kärnkraftverk i drift och Karin Lindström, utredare på enheten människa, teknik och organisation, samtliga på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten

Läs om strålsäkerhetsvärderingarna för respektive kärnkraftverk
Forsmark: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/press/nyheter/2019/stralsakerhetsvardering-2019-acceptabel-stralsakerhet-pa-forsmark/

Ringhals: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/press/nyheter/2019/stralsakerhetsvardering-2019-tillfredstallande-stralsakerhet-pa-ringhals/

Oskarshamn: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/press/nyheter/2019/stralsakerhetsvardering-2019-tillfredstallande-stralsakerhet-pa-okg/

Kontakta gärna Strålsäkert och berätta vad du tycker om podden och vad du vill höra mer om: kommunikation@ssm.se

Så mår svensk kärnkraft i ett strålsäkerhetsperspektiv

Röntgenundersökningar är ett alldeles utmärkt sätt undersöka kroppens inre. Men röntgenundersökningar innebär också att patienter utsätts för en risk eftersom den strålning som används kan ge negativa hälsoeffekter. Det finns därför en ambition inom Europa att minska antalet onödiga röntgenundersökningar och endast använda dem när det är berättigat, nyttan med att använda röntgen måste helt enkelt överväga risken. 

Medverkande: Lars Lindeberg, överläkare på röntgenkliniken, Höglandssjukhuset, Daniel Sjögren, läkare vid medicin- och geriatriska kliniken, Höglandssjukhuset och Anja Almén, utredare på enheten för medicinska bestrålningar, Strålsäkerhetsmyndigheten
Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten

Läs mer om Strålsäkerhetsmyndighetens arbete med strålning inom vården: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/stralning-i-varden/

HERCA:s kampanj: https://www.herca.org/highlight_item.asp?p=13&itemID=23

SSM rapport om patientstråldoser vid röntgenundersökningar: https://bit.ly/31M5fcm

Kontakta gärna Strålsäkert och berätta vad du tycker om podden och vad du skulle vilja höra mer om: kommunikation@ssm.se

Röntgen - nyttan måste överväga risken

Att ta bort tatueringar, hår eller pigmentfläckar med kosmetisk laser kan orsaka brännskador om det inte utförs på ett korrekt sätt. Nu på våren är det extra viktigt att vara försiktig eftersom behandlingar med laser och IPL gör huden tillfälligt mer känslig för solen. Hur ser riskerna ut och vad kan man göra för att skydda sig frågar vi i oss i det här avsnittet av Strålsäkert. Medverkande är Augusto Zúñiga Stenberg som är utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. Han berättar bland annat om de risker som finns kopplade till dessa behandlingar och tar upp verkliga fall som når myndigheten.  Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten

Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer för kosmetisk laserbehandling: https://bit.ly/33opMEx

Socialstyrelsens podcast: På djupet - om skönhetsingrepp och patientsäkerhet: https://www.podbean.com/site/EpisodeDownload/DIR6291CF328U96

Kontakta gärna Strålsäkert och berätta vad du tycker om podden och vad du vill höra mer om: kommunikation@ssm.se

När kunden skadas - riskerna med kosmetisk laserbehandling

Strålsäkerhetsmyndigheten finansierar forskning för omkring 80 miljoner per år. Forskningens syfte är dels att ge svar på frågor som myndigheten behöver för att kunna fatta beslut i olika frågor, och dels för att ta fram kunskap om sådant som samhället behöver för att öka strålsäkerheten. I detta avsnitt hör vi om vilken forskning som genomförs på uppdrag av myndigheten och hur vi avgör vilka forskningsprojekt som ska få ta del av anslagen. Dessutom hör vi ett utdrag ur ett panelsamtal om framtida forskningsbehov som hölls under de nationella strålsäkerhetsdagarna 6 november 2019. OBS! Efter att det här avsnittet spelades in har myndigheten beslutat att i stort sätt all forskning ska utlysas, något som inte var bestämt när den här podden producerades.
Medverkande: Per Seltborg, forskningschef på Strålsäkerhetsmyndigheten. 
I panelsamtalet som hölls på Norra latin den 6 november hörs: Christian Ekberg, professor i kärnkemi på Chalmers, Monika Adsten, områdesansvarig för kärnkraft på Energiforsk och Eva Forsell-Aronsson, professor i radiofysik på Göteborgs universitet.
Programledare Pelle Zettersten

Se hela panelsamtalet under konferensen på Strålsäkerhetsmyndighetens Youtube kanal: youtu.be/-6FY4EkGpwA

Forskning för ökad strålsäkerhet - om forskning som myndigheten finansierar #Tema forskning

I det här avsnittet följer vi med forskare ut på sjön och tar sedimentprover utanför den kärntekniska anläggningen Studsvik i Södermanland. Syftet är främst att undersöka hur olika radioaktiva ämnen beter sig i miljön och hur rörliga de är. Det här är ett av de forskningsprojekt som Strålsäkerhetsmyndigheten finansierar för att öka kunskapen och vidmakthålla kompetens inom radioekologi. Medverkande: Mats Eriksson, biträdande professor, Håkan Pettersson, docent, Grzegorz Olszewski, 1:e forskningsingenjör, Mercedes Lopez Lora, postdoc. Per Törnquist, doktorand, samtliga vid Linköpings universitet. Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Detta avsnitt finns enligt kravet på tillgänglighetsanpassning även i textform. Texten är förkortad och inte en direkt transkribering av det som hörs i poddavsnittet, ni hittar texten här: https://bit.ly/2UzhkyD

Under rubriken "Tema forskning" kommer vi  beskriva de sju områden som myndigheten finansierar forskning inom, men även berätta om enskilda forskningsprojekt. Avsnittet om radioekologi är det första avsnittet i serien #Tema forskning och sorterar in under temaområdet strålskydd. Om du har frågor eller idéer kring ämnen du vill höra mer om, hör av dig till oss! 
kommunikation@ssm.se

Radioekologi - om hur radioaktiva ämnen beter sig i miljön #Tema forskning

Oberoende härdkylning (OBH) är en ny säkerhetsfunktion på de svenska kärnkraftverken. Kravet om OBH gäller från och med den sista december 2020 och är en stor säkerhetsuppdatering som kompletterar de redan befintliga systemen. I det här programmet får du höra om hur funktionen fungerar och varför den införts. Ni får också en kort genomgång om andra säkerhetssystem på kärnkraftverken som myndigheten ställt krav på tidigare, bland annat haverifiltret som kom till efter olyckan i Three mile Island i Harrisburg som inträffade 1979. Medverkande: Jan Hanberg, chef för enheten för systemteknik och Karin Liljeqvist, utredare på enheten för systemteknik som tillhör avdelningen för kärnkraftssäkerhet. Programledare Pelle Zettersten, kommunikationsenheten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Så fungerar oberoende härdkylning - stor säkerhetshöjning av svensk kärnkraft

Vad lärde sig kärnkraftsindustrin och Strålsäkerhetsmyndigheter av olyckan vid kärnkraftverket Fukushima Daiichi? Vilka säkerhetskrav ställdes efter händelsen och hur blickar vi framåt? Det är frågor som vi ställer oss i det här andra avsnittet om kärnkraftsolyckan i Japan. Samtalet med representanter från industrin och myndigheten spelades in under den Nationella strålsäkerhetsdagen 2021, en konferens som hölls digitalt på grund av pandemin. Vi ber om ursäkt för att ljudkvalitén inte är av bästa kvalité. Hela konferensen går också att se via Strålsäkerhetsmyndighetens Youtubekanal, där den även är textad.  Medverkande: Björn Linde, VD Forsmarks kraftgrupp AB och Ringhals AB, Johan Lundberg, VD Oskarshamns kärnkraftsgrupp AB,
Agneta Rising, tidigare VD för World Nuclear Association och Michael Knochenhauer, avdelningschef Strålsäkerhetsmyndigheten 
Moderator/programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Fukushima 10 år - Del 2: Industrins och myndighetens lärdomar

Det är nu tio år sedan kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan inträffade. Det här är det första av två avsnitt om Fukushima olyckan som spelades in under Nationella strålsäkerhetsdagen 2021. I den här första delen får ni höra om vad som hände vid anläggning och vad konsekvenserna blev. Det handlar om hur kärnkraftsindustrin världen runt reagerade och agerade efter olyckan, hur läget är idag området till följd av olyckan och om rapporten från FN:s vetenskapliga strålningskommitté (UNSCEAR) som utvärderar  hälsokonsekvenserna av händelsen. På grund av pandemin hölls konferensen digitalt och vi ber om ursäkt för att ljudkvalitén inte alltid är den bästa. Hela konferensen går också att se via Strålsäkerhetsmyndighetens Youtubekanal, där den även är textad: https://bit.ly/3qzWk8k

Medverkande: Jan Hanberg,  Strålsäkerhetsmyndigheten, Lars Vargö och Stefan Noreén, tidigare ambassadörer i Japan, Agneta Rising, tidigare VD för World Nuclear Association (WNA), Jan Johansson, Strålsäkerhetsmyndigheten, Eva Forssell-Aronsson, Professor vid Göteborgs universitet och ledamot i FN:s vetenskapliga strålningskommitté (UNSCEAR),
Moderator/programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

UNSCEAR rapporten: Levels and effects of radiation exposure due to the accident at the Fukushima Daiichi Nuclear Power Station: implications of
information published since the UNSCEAR 2013 Report: https://www.unscear.org/docs/publications/2020/UNSCEAR_2020_AnnexB_AdvanceCopy.pdf

Fukushima 10 år - Del 1: Orsaker och konsekvenser

En faktatörstande podd om strålning – både sådan som finns naturligt i miljön och sådan vi människor skapar. I podden diskuteras strålning inom Strålsäkerhetsmyndighetens ansvarsområden, det innebär allt från strålning i vården, radioaktivt avfall, magnetfält, kärnkraftverk, UV, laser och radon till vad Strålsäkerhetsmyndigheten gör för att stärka strålsäkerheten internationellt. Strålsäkert finns på de flesta platser där poddar publiceras.

Strålsäkert i textform finns på denna denna sida:  https://bit.ly/2WmSkzg                            Flera avsnitt kommer att textas så småningom.

Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden.

Kontakta gärna Strålsäkert och berätta vad du tycker om podden och vad du vill höra mer om: kommunikation@ssm.se

#strålning #kärnkraft #röntgen #UV #solbränna #Tjernobyl #Fukushima #radioekologi #cesium #OBH #radon #kosmetisk laser #kärnsäkerhet #avveckling #radioaktivitet #hudcancer #Sievert

Popular tracks by Strålsäkert – En podd om strålning