Avsnitt 8: Psykologisk behandling av stressrelaterade sjukdomar – på filmduken och i terapisoffan
Utmattningssyndrom och andra stressrelaterade sjukdomar är vanliga i primärvård och som orsak till sjukskrivning. Men stämmer det att utmattningssyndrom bara finns i Sverige? Och hur mycket betyder vila för att man ska tillfriskna? Hur går en psykologisk behandling av utmattningssyndrom egentligen till? Och kan behandlingen verkligen ges över internet? Dessa frågor försöker vi ge svar på i ett samtal med Elin Lindsäter, legitimerad psykolog och forskare vid Karolinska Institutet. I programmet delar Margot Hinzdahl, som fått behandling i en av Elins studier, med sig av sina erfarenheter och avsnittet inleds med ett samtal med regissören och filmskaparen Ruben Östlund kring hur psykologisk behandling gestaltas på film. I sann smittskyddsanda genomfördes flera samtal per distans, vilket även den inte så uppmärksamme lyssnaren kan höra på ljudet.

Behandling av stressrelaterade sjukdomar – på filmduken och i terapisoffan. Gäst: Ruben Östlund (#8)

Vad är sömn och varför sover vi? Och vad händer när en inte sover? Är akut sömnbrist lika farligt som rattfylleri och vad finns det för effektiva behandlingar för långvariga sömnproblem? I avsnittet diskuteras dessa och andra frågor som rör sömn, sömnbrist och insomni med Tina Sundelin, psykolog och sömnforskare vid Stockholms Universitet, Lie Åslund, psykolog och expert på sömnbehandling av unga, samt Stressforskningspoddens egna Sandra Tamm. Som utgångspunkt för samtalet hör vi en bit av hur John Lennon beskriver en sömnlös natt i låten I’m so tired, och vi får också höra Stressforskningsinstituets likaså egna Christian Portins nyskrivna låt Jag är så trött på samma tema.

Kortvarig och långvarig sömnbrist. Kulturinslag: The Beatles och Christian Portin (#10)

Konsten är full av beskrivningar av svåra psykologiska trauman, såsom flykt, krig och svält. Exempelvis skrevs och uruppfördes Olivier Messiaens Kvartett till tidens ände 1941 i ett tyskt fångläger. Men vad är ett trauma och när leder ett trauma till posttraumatiskt stressyndrom? Och finns det några likheter mellan de kval som en musiker kan genomgå när hen med krav på perfektion ställs inför en konsertpublik och ett trauma? Finns det ett överlevnadsvärde i att reagera starkt på ett trauma och att återuppleva det gång på gång? Vad spelar upplevelsen av tiden för roll i Messiaens stycke och i lidandet för en person med posttraumatiskt stressyndrom? Detta, och frågor kring hur PTSD kan behandlas eller till och med förebyggas, avhandlas med Maria Bragesjö, psykolog och forskare vid Karolinska Institutet och Martin Fröst, klarinettist och dirigent.

Trauman i konsten och i hjärnan, Gäster: Maria Bragesjö och Martin Fröst (#12)

Kulturinslag: Hal’s Daisy (ur Vaporized Tivoli) (Anders Hillborg)
Sverige är det enda land i världen som har diagnosen utmattningssyndrom. Det är idag den enskilt vanligaste sjukskrivningsdiagnosen i Sverige och medför en enorm kostnad för samhället och ett stort lidande för de drabbade individerna. Men det är en relativt ny diagnos om vilken vi vet mycket lite. När är det en bra idé att skapa en ny diagnos? På vilket sätt kan och bör en diagnos verka för att patientens tillstånd förbättras? Hur kom diagnosen till och hur används den idag?  I detta avsnitt pratar vi med Christian Rück, psykiater och professor i psykiatri vid Karolinska Institutet, och författare till boken “Olyckliga i paradiset”. Vi talar om diagnosens vara eller icke-vara och om de många kunskapsluckor som finns kring begreppet. Inledningsvis talar vi med kompositören Anders Hillborg vars stycke “Hal's Daisy” från ensamblestycket "Vaporized Tivoli" får illustrera utmattningsprocessen. Stycket spelas av Daniel Kåse från Kungliga Filharmonikerna i Stockholm i ett särskilt framförande för Stressforskningspodden. Stycket är inspirerat av den minnes- och energiförlust som datorn "Hal" genomgår i Stanley Kubricks film "2001 – ett rymdäventyr", då dennes ägare bit för bit monterar bort datorns minneskort. Tycker Christian Rück att det är en passande illustration av utmattningsprocessen?

Utmattningssyndrom, Gäster: Anders Hillborg och Christian Rück (#14)

Kulturinslag: Litteraturexempel kring mage och tarm
Magtarmkanalens koppling till stressforskningen har en lång och brokig historia. Betydelsen av stress för funktion och symptom från magen har sannolikt både överskattats och underskattats. Kan zebror få magsår och hur ser kopplingen mellan stress och magsår egentligen ut? Och beror ont i magen hos barn (och vuxna) på stressbelastning? I detta avsnitt diskuterar vi dessa och andra frågor kopplade till stress och magen med Anna Andreasson, forskare vid Stressforskningsinstitutet och Maria Lalouni, psykolog och forskare vid KI. Vi tar avstamp i litteraturexempel relaterade till mage och tarm och Mats träffar barnboksförfattaren Pernilla Stalfelt, författare till ”Bajsboken” för en caféintervju.

Stress och magen, Gäster: Pernilla Stalfelt, Anna Andreasson och Maria Lalouni (#15)

Kulturinslag: Vaggvisor
Vad har sömn, emotion och depression med varandra att göra? Och varför är de viktiga att undersöka? I detta avsnitt intervjuar Mats Lekander Sandra Tamm om hennes forskning. Vi pratar framför allt om sömn och emotionell funktion, kopplingen mellan sömnstörningen insomni och depression och behandling av sömnprobem hos psykiatriska patienter. Sist men inte minst pratar vi om sömnmediciner och varför användning av dessa ibland kan motverka sitt syfte. Sandra delar med sig av vilka vaggvisor som används hemma hos henne.

Sömnens betydelse för känslor och psykisk hälsa med Mats Lekander och Sandra Tamm(#16)

Kulturinslag: Wolfgang Amadeus Mozart, Requiem: Dies Irae
Vad utmärker stressresponsen rent fysiologiskt? Vi reder ut begreppen med Lotta Arborelius, farmakolog och lärare på Karolinska Institutet och Maria Ahlsén, fysiolog vid Karolinska Institutet och i sitt eget företag Fortasana, och dessutom en av årets folkbildare. Vi fokuserar denna gång på autonoma nervsystemets och ämnesomsättningens roller i stressresponsen, för att i ett kommande avsnitt fokusera på kortisolsystemet.

Den fysiologiska stressresponsen del 1, Gäster: Lotta Arborelius och Maria Ahlsén (#17)

Kulturinslag: Money, money (ABBA) och If I were a rich man från Spelman på Taket (Jerry Bock/Sheldon Harnick, i uppförande av Zero Mostel)

“So I must leave, I'll have to go
To Las Vegas or Monaco
And win a fortune in a game, my life will never be the same”

Vad är spelberoende, eller hasardspelsyndrom som det kallas som klinisk diagnos? Vilka har störst risk att drabbas och vilka effektiva behandlingar finns? Dessa frågor står i centrum för detta avsnitt som gästas av Anders Nilsson, psykolog och forskare vid Centrum för Psykiatriforskning, KI/Region Stockholm. Vi pratar även om oro för ekonomi och finansiell stress.

Spelberoende och finansiell stress, Gäst: Anders Nilsson (#19)

”Hem ljuva hem” är bara ett av alla exempel på hur hemmet figurerar på väggbonader. Men vad utmärker ett bra hem? Och vad utmärker ett bra bostadsområde? Utöver hemmet är arbetsplatsen den plats där vi spenderar mest tid – men kan arbetsplatsens läge påverka hälsan? Hur lång är den perfekta pendlingssträckan? Avsnittet gästas av Jaana Halonen, forskare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms Universitet och Helsingfors universitet, Finland. 
Musik: Mats Lekander. Piano: Fredrik Ullén

Jobba hemma, på jobbet eller kanske på väg dit? Gäst: Jaana Halonen (#20)

Stressforskningspodden gästar Stressforskningsdagen med liveinspelning. Temat för dagen och podden är kris och samtalet kretsar kring gränsdragningen mellan normalpsykologiska reaktioner på yttre kriser och svåra psykiatriska tillstånd. Isabella Lundgren delar med sig av sina erfarenheter kring egna kriser och hur hon gör för att ta sig ur svårigheter när de uppstår. Vi ställer frågor kring vad vården kan och inte kan hjälpa till med, och vad kultur och filosofi kan ha för betydelse.

Musik: Isabella Lundgren (sång) och Mats Bergström (gitarr)
Musikstycken: A Time for Everything  (Lundgren & Sturewall), Windmills of Your Mind (Bergman, Bergman & Legrand) och Over the Rainbow (Arlen & Harburg)
Jingel: Mats Lekander. Piano: Fredrik Ullén

Inre och yttre kris, Stressforskningspodden live, Gäst: Isabella Lundgren (#22)

Tankar om stress-sårbarhetsmodeller för utveckling av psykiatriska tillstånd har varit vanliga i mer än hundra år. Flera riskfaktorer för tillstånd som depression tycks tillsammans verka för att en viss person ska drabbas i slutänden, men kan vi förstå vem som har en ökad risk? Kan man studera samverkan mellan skydds- och riskfaktorer i djurmodeller, och hur i sådana fall? Christophe Bernard från universitetet i Marseille gör forskning som hade sitt ursprung i viljan att förstå sårbarhet för epilepsi. I sina modeller låter han djur utsättas för olika typer av stressorer och mäter beteenden som han kopplar till exempelvis depression.  Han har hittat en markör som i hans modeller tycks vara en riskfaktor för sjukdomsutveckling. Christophe berättar om sin forskning i ett samtal med programledarna Sandra Tamm och Mats Lekander.

Stress och sårbarhet, Gäst: Christophe Bernard (#23)

Varför drömmer vi? Modern hjärnforskning utmanar den traditionella uppdelningen i sömn och vakenhet. Betyder det att man kommunicera med en ”sovande” som har en klardröm och alltså är medveten om att hen drömmer? Och vad händer när drömmar, framför allt mardrömmar, blir ett kliniskt problem? Kan de behandlas? Avsnittet gästas av KI-forskaren Susanna Jernelöv och vi lyssnar på en intervju som Mats och Sandra gjort med den franska forskaren Delphine Oudiette.

Drömmar, Gäster: Delphine Oudiette och Susanna Jernelöv (#24)

”Innan slaget är allt möjligt” skriver Jonas Hassen Khemiri i sin novell Sista måltiden. Novellen är skriven ur förövarens perspektiv och beskriver övergången till att bli en som verkligen slår. Men vad utmärker den som slår, och föregås alltid det fysiska våldet av psykiskt våld? Vad är skillnaden mellan relationer med enbart psykiskt våld och sådana där även fysiskt våld förekommer? När kvinnor utsätts för våld är det oftast av en närstående person, som i Hassen Khemiris novell. Mörkertalet är stort, men förekomsten av psykiskt våld är ännu svårare att bedöma. Detta avsnitt spelades in live inför publik under invigningen av campus Albano vid Stockholms universitet. Programledarna Sandra Tamm och Mats Lekander gästades av Anna Lindman, journalist med specialintresse och kunskap kring destruktiva relationer och sekter, och Jens Orback, ordförande i Manscentrum och före detta demokrati- och jämställdhetsminister.
Musik: Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén
 
Hjälplinjen Välj att sluta: https://valjattsluta.se
 
Manscentrum: https://www.manscentrum.se
 
Kvinnofridslinjen: https://kvinnofridslinjen.se

Våld, mörker och kärlek i nära relationer, Gäster: Anna Lindman och Jens Orback (#25)

Kulturinslag: Edward Munchs avbildningar av sjukdom och låten Fever med Peggy Lee
Gäst: Hugo Besedovsky

I detta avsnitt av Stressforskningspodden får programledaren Mats Lekander själv berätta om sitt eget stora forskningsintresse, nämligen kopplingen mellan immunsystem, hjärna och beteende. Vi lyssnar även på en intervju med Hugo Besedovsky, en av forskarna bakom den banbrytande upptäckten hur immunsystemet kan kommunicera med hjärnan och starta en stressrespons.
Och sist men inte minst - hur känns det att vara sjuk när man vet att sjukdomen är framkallad som del i ett experiment där avdödat bakteriematerial injiceras i kroppen?
 
Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander
Musik: Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén

Immunsystemet, hjärnan och stressresponsen, Gäst: Hugo Besedovsky (#27)

Språkliga uttryck påverkar våra tankar och hur vi förstår både vår egen och våra medmänniskors hälsa. Detsamma gäller rösten och hur vi låter. Vi kan omedelbart känna igen en medmänniska på enbart rösten med hjälp av kännetecken som går långt utanför det språkliga innehållet i sig – något som imitatörer skickligt kan utnyttja. Vi tar oss an det utmanande ämnet språk, hälsa och stress tillsammans med Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap, och imitatören, skådespelaren och författaren Rachel Mohlin.

Språk, stress och hälsa, Gäst: Rachel Mohlin och Maria Koptjevskaja Tamm (#28)

Maskinpsykologi, artificiell generell intelligens och varat. Gäst: Robert Johansson (#29)
Dagens gäst är Robert Johansson, som vackert kombinerar psykologi med datavetenskap, kryddat med en nypa buddism och två nypor radikal behaviorism. Robert berättar i ett första av två samtal om artificiell generell intelligens, som mer kan efterlikna och simulera en människas fungerande – hennes psykologi – jämfört med artificiell intelligens så som vi möter den i exempelvis ChatGPT. Hur kan en sådan generell intelligens interagera med omgivningen och därmed lära sig saker? Kan vi studera psykologiska fenomen med hjälp av det som Robert kallar maskinpsykologi, och inte minst: kan ett sådant system bli medvetet och skaffa egna drömmar och hotfulla planer, så som Stanley Kubrick gestaltade datorn HAL 9000 i filmen 2001 – ett rymdäventyr?
 
Programledare: Mats Lekander
Musik: Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén

Maskinpsykologi, artificiell generell intelligens och varat, Gäst: Robert Johansson (#29)

Vi fortsätter samtalet med Robert Johansson om möjligheterna med maskinpsykologi och artificiell generell intelligens. Tankarna tycks svindla när samtalet vindlar sig fram mellan datorsystem, inlärningspsykologi, logik och hur en teori om språk – Relational Frame Theory – visar sig passa utmärkt för maskinpsykologiska studier.
 
Programledare: Mats Lekander
Musik: Mats Lekander 
Piano: Fredrik Ullén

Maskinpsykologi, artificiell generell intelligens och varat DEL 2, Gäst: Robert Johansson (#30)

Det här avsnittet är på engelska.

När Sabina Čehajić-Clancy läste psykologi fick hon The Reader (Högläsaren) av Bernard Schlink av sin handledare. Boken handlar om gruppbaserad skuld, just det område Sabina börjat studera, och närmre bestämt skuldkänslor hos tyskar – något hon själv fick starka erfarenheter av när hon som tonåring flytt till Tyskland från etniska konflikter i sitt hemland. Sabina studerar nu hur man i praktisk forskning kan förbättra relationer mellan grupper, som mellan Israeler och Palestinier eller andra grupper inblandade i långdragna konflikter. Sabina berättar om sin historia och sin framgångsrika forskning som tillämpas i konfliktområden.
 
Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander
Musik: Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén

How to reduce ethnic conflicts, Gäst: Sabina Čehajić-Clancy (#31)

Maria Pedersen är överläkare och postdoktor i Norge och jobbar med tillstånd präglade av trötthet såsom ME/CFS (myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom) och post-covid. Hon berättar om erfarenheter av att jobba med dessa illa förstådda och funktionsnedsättande ohälsotillstånd, liksom om vad man bör och kanske inte bör säga om detta i media.
 
Med i studion hade vi Malin Båth med fotograf från Vetenskapens värld i SVT, som planerar en serie program om stress. Så vill ni poddlyssnare se och höra detta ska ni hålla ögonen öppna kommande höst. Sandra och jag önskar trevlig sommar! 
 
Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander
 
Musik: Mats Lekander
 
Piano: Fredrik Ullén

Trötthet, trötthet, trötthet. Gäst: Maria Pedersen (#32)

Inflammation har fått ökad uppmärksamhet som en bidragande orsak till depressiva symptom. Frågan blir då om inflammationshämmande kosttillskott med omega-3 fettsyror kan användas som behandling vid depression? Daniel Lindqvist och Klara Suneson har gjort omfattande studier i ämnet och berättar om dessa, om vilka drabbade som kan bli hjälpta, och vad de menar med begreppet precisionspsykiatri. Klara berättar även om vad konst kan betyda både för patienter och för henne själv som person och psykiater.

Kan depression behandlas med kosttillskott? Gäster: Daniel Lindqvist och Klara Suneson (#33)

I Stressforskningspodden har vi genomgående använt kulturen för förstå, diskutera och förmedla kunskap om hälsa. En person som länge arbetat på detta sätt är Sissela Nutley. Sissela berättar i avsnittet om hur hon utnyttjat sin musikaliska bakgrund för att låta forskning komma till uttryck i dramafilm, musikalföreställningar och digitala läromedel för att sprida livsviktig vetenskap om ungas hälsa. I musikalen Det syns inte har hon och medarbetare i den ideella organisationen Arts and Hearts försökt ge unga plats för att förstå det som känns men inte syns. 

Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén
Musik: Mats Lekander 


Kultur som verktyg för att arbeta med ungas hälsa. Gäst: Sissela Nutley (#34)

Den 18e november sände SVT programmet Kampen om stressen, och följde sedan upp med en forskarhearing. Vissa inslag var bra medan andra kräver en djupare förståelse. I programmet sägs att allt fler blir sjuka av stress, men kan man använda sjuktalen för att säga något om hälsoutvecklingen? Hur har andra sjukskrivningar, som för ångest, depression eller smärta, förändrats medan sjuktalen för stressdiagnoser ökat? Vi försöker även reda ut frågor gällande upplevd stress i olika åldersgrupper, mängden arbete i Sverige och hur stressdiagnoser kan behandlas. Medverkar gör medicine doktor Elin Lindsäter och professorerna Ellenor Mittendorfer-Rutz, Göran Kecklund och Hugo Westerlund. 

	Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander 
	Piano: Fredrik Ullén
	Musik: Mats Lekander

SVTs program Kampen mot stressen (#35)

Alla som någon gång stått på en scen kan nog känna igen sig i att det innebär en viss anspänning. Men upplevelsen kan hos vissa vara förknippad med flow och positiva känslor, medan det för andra kan vara mycket obehagligt. Vad är scenskräck och hur skiljer det sig från andra typer av social ångest? Och hur kan en arbeta med scenskräck under exempelvis musikutbildningar? Finns det extra många tabun kring nervositet i samband med uppträdanden inom den klassiska musiktraditionen, som är så starkt präglad av perfektionism? Detta och mycket mer diskuteras med Francisca Skoogh, psykolog och konsertpianist samt doktor i konstnärlig forskning och lärare vid Musikhögskolan i Malmö, Lunds Universitet. Francisca har också grundat Performance Centre, ett tvärvetenskapligt centrum för musik och psykologi som syftar till att bredda musikstuderandes kunskap om psykologiska faktorer kopplade till scenframträdande. 


Scenskräck! Gäst: Francisca Skoogh (#36)

Diagnosen utmattningssyndrom har funnits som ett tillägg i den svenska versionen av WHOs diagnossystem ICD-10. Inför införandet av nästa upplaga, ICD-11, godkänner WHO inte nationella tillägg. Alltså försvinner utmattningssyndrom som diagnos. Varför? Hur? Vad betyder det för patienten och vården? Vi diskuterar dessa frågor med Elin Lindsäter, psykolog och forskare vid Gustavsbergs universitetsvårdcentral och Karolinska Institutet, och Pontus Strålin, specialistläkare i psykiatri och medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.
Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander 
Musik: Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullé

Utmattningssyndrom: diagnosen som försvinner (#37)

Trots att vi idag talar mer än någonsin om psykiska besvär, är ämnet självmord fortfarande tabubelagt och svårt att prata om. Går det att skriva en bok om självmord som diskuterar etiska, kliniska och mellanmänskliga aspekter av suicid med en varm ton? Vad finns det för likheter mellan självmord och dödshjälp? Hur kan man förhindra självmord? Christian Rück är professor, psykiater och Augustprisvinnare. I avsnittet berättar han om sin bok ”Ett liv värt att leva: varför självmord blev människans följeslagare. Mår du dåligt eller har självmordstankar? Här kan du läsa mer om hur du kan göra om du eller någon nära dig mår dåligt: https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/sjalvmordstankar/till-dig-som-har-sjalvmordstankar/
Uppläsare: Linn Mildehav
Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander
Musik: Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén

Ett liv värt att leva – om suicid. Gäst: Christian Rück (#38)

I avsnittet gästas vi av Lina Hansson, postdoktor vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet, som nyligen disputerade med avhandlingen "Scare or care? How immunological processes shape perception of sickness-relevant stimuli in humans". Vi samtalar om hur immunförsvaret påverkar vårt beteende, hur vi känner igen sjukdom hos andra – och hur vi själva vill bli omhändertagna när vi är sjuka. Vi fördjupar oss i begreppet sjukdomsbeteende och diskuterar både biologiska och sociala funktioner – varför vi kanske blir extra gosiga med våra barn när de har feber, eller varför vi ibland döljer symptom inför andra. Lina berättar också om sina studier där friska försökspersoner injicerats med inflammatoriska ämnen, och hur det påverkar både deras känslor och kroppsspråk. Vi gör dessutom ett kulturavstamp i Albert Camus Pesten.
Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander 
Musik: Mats Lekander 
Piano: Fredrik Ullén

Blir vi asociala när vi blir sjuka? Gäst: Lina Hansson (#39)

Stressforskningsinstitutet har blivit med podd! I denna korta introduktion berättar Mats och Sandra om syftet med den kommande podden samt diskuterar hur kultur kan främja forskningskommunikation med Per Naroskin, psykolog, radioprofil och dramatiker.

Introduktionsavsnitt, Gäst: Per Naroskin (#0)

I detta avsnitt diskuteras hur vi kan definiera stress, den kroppsliga stressreaktionen, vad som skiljer akut från kronisk stress samt hur man kan mäta stress. Utöver Sandra, Mats och Christian gästas podden av Hugo Westerlund, professor i epidemiologi vid Stressforskningsinstitutet och Andreas Gerhardsson, doktorand vid Stressforskningsinstitutet och Psykologiska Institutionen vid Stockholms universitet. Skådespelaren Sissela Kyle läser ur Momo – eller kampen om tiden.

Vad är stress? Gäst: Sissela Kyle (# 1)

Att arbeta från 9 till 5 ses ofta som en norm i samhället, men för många grupper ser arbetstiderna ut på ett helt annat sätt. På lång sikt finns ett samband mellan
minskad och oregelbunden sömn och bland annat hjärt-kärlsjukdomar, men ofta överdrivs de negativa konsekvenserna av enstaka nätter utan sömn. Hur påverkas egentligen hälsan av skiftarbete? Hur påverkas återhämtningen av att kroppens vila sker på oregelbundna tider, och vet vi att minskad arbetstid leder till ökad återhämtning? Professorerna Torbjörn Åkerstedt och Göran Kecklund guidar lyssnarna kring vad vi vet om hur vi påverkas av sömnbrist. Dolly Partons 9 to 5, i tolkning av Ida Wiklund inleder programmet.

Working 9 to 5: Om sömnbrist och skiftarbete Gäst: Ida Wiklund (#3)

Avsnitt 7: Att hålla den fysiologiska och psykologiska stressresponsen i form med fysisk aktivitet

Att träning har med sig positiva hälsoeffekter är sannolikt ingen nyhet. Men kan fysisk aktivitet hålla stressresponsen i god form? Vad är skillnaden mellan att springa ifrån en sabeltandad tiger och att gå till gymmet? Kan fysisk aktivitet användas som behandling vid exempelvis depression och kan musik höja träningsprestationen? I avsnittet medverkar Maria Ahlsén, medicine doktor i fysiologi, Lina Martinsson, verksamhetschef för Psykiatri Sydväst och överläkare i psykiatri och Julia Åhlin, medicine doktor på Stressforskningsinstitutet. Vi har även intervjuat Carl Johan Sundberg, professor i fysiologi vid Karolinska Institutet. Gå in på https://mentalhealthrun.se/ för att delta i årets Mental Health Run och sök i Spotify på Stressforskningspodden: Mental Health Run för peppmusik från Stressforskningspoddmakarna med gäster.

Att hålla stressresponsen i form med fysisk aktivitet. Kulturinslag: favoritlåtar för träning (#7)

Stressforskningspodden drivs av Sandra Tamm, läkare och forskare och Mats Lekander, professor och psykolog. Podcasten ges ut av Stressforskningsinstitutet, Institutionen för Psykologi vid Stockholms Universitet
Varje poddavsnitt tar avstamp i en kulturyttring kopplad till det aktuella temat för att locka forskare att samtala utifrån nya utfallsvinklar.
Besök stressforskning.su.se/podd för mer information.

Stressforskningsinstitutet

Popular tracks