Fredrik Eriksson berättar om hur den politiska och militära dimensionen användes av Sverige för att skapa tröskeleffekt under kritiska krigsår. I fokus är åren 1940-1942, när hotbilden var som mest akut.

Tröskeleffekt Sverige 1939-1943: storpolitik, påverkan och "manöverförmåga"

Fredrik Eriksson berättar om sammanblandningen av populära och militära föreställningar om ett stormaktskrig hos det kollektiva Väst och i Sverige under en tid när kalla kriget blev betydligt kallare i början av 1980-talet, och framtidsutsikterna tycktes bara bli blekare och blekare.

Stormaktskriget i 1980-talets populärkultur

Lars Ericson Wolke berättar om de svenska frivilliga i de slesvigska krigen utifrån den nyss utgivna boken "Från dansk krigstjänst 1848-1849".

Svenska frivilliga i de slesvigska krigen

7 juni 2022 fyller Flottan 500 år.
Lars Ericson Wolke gör nedslag vid olika tidspunkter i svenska flottans halvt millenium långa historia för att illustrera dess uppgifter och insatser. Lars bistås av Piotr Wawrzeniuk som inte kan hålla nyfikenheten stången.

Svenska flottan 500 år

I denna podcast besöker vi Fredrik Eriksson som benar ut begreppen specialoperation och specialförband och tecknar den svenska specialförbandshistorien fram till 1995. Fredrik är medförfattare till boken "Från Savolaxbrigaden till Särskilda skyddsgruppen. Svenska specialoperationer och specialförband från medeltid till 1995", där även Lars Ericson Wolke och Gunnar Åselius bidragit. Boken har precis givits ut av Nordic Academic Press.

Svenska specialoperationers och specialförbands historia: Från Savolaxbrigaden till SSG

Gellert Kovacs berättar om sin nya bok som behandlar C-byråns uppbyggnad och verksamhet, liksom de utmaningar den mötte under andra världskriget.

Sveriges dynamiska militära underrättelsetjänst: C-byrån

Sveriges forna militärattaché i Ukraina överstelöjtnant Peter Lidén och Piotr Wawrzeniuk samtalar om Ukrainas förutsättningar att klara av den pågående ryska offensiven i fråga om manskap, materiel och stöd utifrån. Peter tar upp potentiella strategiska drag från Ukraina, men Piotr styr över samtalet till ukrainsk inrikespolitik och varför det har blivit nya kämpatag mot korruptionen.

Ukrainska perspektiv efter ett år av den fullskaliga invasionen

Professor Gunnar Åselius berättar om ryska och sovjetiska artilleriets utveckling från rysk-japanska kriget till andra världskrigets slut. Vilka lärdomar drogs av olika krig? Vad drev förändringarna? Hur föreställde sig man framtida artilleristrid? Gunnar vet svaret.

Ryskt och sovjetiskt artilleri 1904 - 1945

Fredrik Eriksson berättar om hur man sedan 1600-talet tid har planerat för Gotlands försvar, om dess kustartilleri, förband och försörjning.

Att försvara en ö: Gotland

Fredrik Eriksson och Piotr Wawrzeniuk beger sig till Skogsö i Nacka för att diskutera "affairen" vid Baggenstäket 1719 när en rysk landstigning gjorde livet surt för lokalbefolkningen och Balthasar von Dahlheims Östgöta tremänningar. Fredrik berättar om planer som fanns på försvar av denna del av Stockholms skärgård före och  efter 1719, och om Södermanlands regementes insats, medan Piotr reflekterar över topografin och glädjer sig över vädret.

När Sverige låg trångt till: Baggenstäket 1719

Patrik Wiklund berättar om Anthony Fokker och utvecklingen av den synkroniserade kulsprutan och dess betydelse för jaktstriden under första världskriget. 
På bilden: Sopwith Dolphin 5FI.

Den synkroniserade kulsprutan och jaktflygets genombrott 1915-1916

Fredrikarna Eriksson och Thisner samtalar om hur försvaret av örlogsbasen i Karlskrona har planerats sedan dess skapande 1680 och till vår tid. Kustartilleri och minspärr är i fokus, liksom hur allt detta samordnades i system. De två kollegorna diskuterar begreppet "återbruk" i kustartllerisammanhang, och utgjuter bittra sorgetårar över avskrivna pansarbåtar.

Örlogsbasen Karlskrona och dess försvar från 1600-talet till kalla krigets slut

Jaakko Björklund from Helsinki University tells the story of mutiny and unrest in the Swedish Army during the Ingrian War against Muscovy in 1609-1617. He identifies the sources of disconent among the domestic and foreign troups, it's expressions, and explains how it was handled by the officers. 
This is a story of army (in)discipline in the time when Sweden went from supporting the Muscovite state to campaigning to absorb chunks of its territory.

Mutiny and Discontent in The Swedish Army 1609-1617

Fredrik Eriksson berättar om hur Stockholms kustartilleriförsvar organiserades efter andra världskriget och ända in på 1990-talet. Han pratar om hur D-dagen och det tyska försvaret av Atlantvallen låg till grund för moderniseringen av kustartilleriet och  uppbyggnaden av amfibietrupper med kustjägare i spetsen, och uppbyggnaden av kustartilleriet som ett system av system under senare delen av kalla kriget.

Stockholms kustartilleriförsvar under kalla kriget

Viktoriya Fedorchak introduces her new book "The Russia-Ukraine War: Towards Resilient Fighting Power". She provides an outline of the book and its findings along with a more detailed discussion of fighting power and resilience as concepts. Viktoriya talks about the impact of the Soviet heritage on the preparations for war in Ukraine and Russia when it comes to artefacts, doctrines and reforms, and offers an account of how Ukrainian resilience and fighting power were mirrored in the land, air and sea domains during the first war of the Russian full-scale invasion of Ukraine.

Towards Resilient Fighting Power: Examples From The Russo-Ukrainian War

Vid tiden för Karl XII:s död var Sveriges ekonomiska tillstånd svårt, framför allt med en allvarlig brist på manliga arbetskraft. Men resurserna var inte helt uttömda. Orsaken till att Sveriges militära förmåga paralyserades var istället en självförvållad finanskris. Peter Ericsson berättar om Karl XII:s finansiella reformer som var ämnade att finansiera kriget, om hur de under några år på 1710-talet ledde till en social omfördelning av resurser, och om och hur rikets ledning efter kungens död medvetet kraschade statsfinanserna för att kompensera sig själva och för att återställa den socio-ekonomiska ordningen.

Krigsmakten, finanspolitiken, och Stora nordiska kriget

Olli Siitonen, a doctoral researcher from Helsiniki University, explains his research on the use of military euphemisms in combat situations. Have you ever wondered what "The Daisy Cutter" or "Puff the Magic Dragon" meant in the context of the Vietnam War, along with other euphemisms that made war, combat situations, and killing easier to endure for the soldiers? If so, you'll enjoy this podcast!

War of the Words: Military Euphemisms and Combat

Har du någonsin funderat över när och hur den svenska armén började byggas upp?
I Militärhistorias premiärpod talar Martin Neuding Skoog om den svenska krigsmaktens omvandling i skarven mellan 1400- och 1500-talet. Har du mer tid över, kan du även läsa Martins bok "I rikets tjänst - Krig, stat och samhälle i Sverige 1450-1550".
Podden är en av många kommande produktioner från ämnet militärhistoria på Försvarshögskolan. 14 april pratar vi med Ingvar Sjöblom om hans forskning om svenska flottan på 1500-talet.

Den svenska krigsmaktens födelse

Hur skildrades första världskriget i svensk press? Vad visste läsarna om det pågående kriget? Hur påverkades Sveriges självbild av kriget och den nya efterkrigsordningen? Lina Sturfelt från Lunds universitet vägleder oss.

Svenska medier och första världskriget

Officiellt sett undertecknades den efter Sovjetunionens och Nazitysklands utrikesministrar uppkallade pakten som icke-angreppspakt och handelsavtal. Dess hemliga delar innebar dock uppdelning av Finland, Estland, Lettland och Litauen i intressesfärer,  Polens fjärde delning och Rumäniens stympning. Vanligtvis beskrivs den som startskottet för andra världskriget i Europa. Vad orsakade en pakt mellan två så ideologiskt polära makter som Nazityskland och Sovjetunionen? Gunnar Åselius och Fredrik Eriksson berättar.
På bilden bland annat Joachim von Ribbentrop till vänster, och Josef Stalin till höger, efter paktens undertecknande.

Molotov - Ribbentroppakten 23 Augusti 1939

Fredrik Eriksson och Piotr Wawrzeniuk samtalar om andra världskrigets utbrott  - om Polens strategiska läge, militärteknisk utveckling, myter som uppstår i september 1939 och om historiebruk. 

Bilden: Polska flygplan och stridsvagnar förevisas på en propagandaaffisch.

Andra världskrigets utbrott

Var bakhåll en typ av förmodern hybridkrigföring där reguljära och irreguljära stridskrafter samverkade? Martin Neuding Skoog berättar om bakhåll i Sverige som taktik och strategi från senmedeltiden till 1600-talet.

Bilden är från Olaus Magnus "Historia de gentibus septentrionalibus", 1555.

Träd, ris och bråtar - svenska bakhåll från 1400- till 1600-talet

I oktober 1944 inledde sovjetiska styrkor den största operationen någonsin norr om Polcirkeln. Ämnesprofessor Gunnar Åselius berättar om operationens målsättningar, förlopp och resultat, om omfattningen av Sveriges engagemang för Norge vid denna tid, och om eventuella lärdomar som kan dras av operationen.

Petsamo-kirkenesoffensiven 1944

I år är det 80 år sedan vinterkriget inleddes i och med Sovjetunionens angrepp mot Finland 30 november 1939. 

Gunnar Åselius och Lars Ericson Wolke samtalar om upptakten till kriget, dess förlopp, om svensk inblandning, och om vilka lärdomar som drogs för finskt respektive svenskt vidkommande.

Bild: Bofors 40 mm lfv, januari 1940, källa: SA-kuva.

Vinterkriget del I

Pia Molander berättar om SOE:s verksamhet i Sverige under andra världskriget; om målsättningarna och hur de ändrades i takt med krigsutvecklingen, de brittisk-svenska relationernas vändningar och förstadiet inför kalla kriget.

Bild: Göteborgs hamn. 
Anna Backlund, 1915. Tekniska museet / CC BY (https://creativecommons.org/licenses/by/2.0)

Special Operations Executive i Sverige 1940-1945

Lars Ericson Wolke och Fredrik Eriksson samtalar om den tyska invasionen av Danmark och Norge 1940, den svenska beredskapen vid denna tid, och hur de lärdomar som drogs påverkade Sveriges agerande under andra världskriget och under kalla krigets första årtionden.

9 April 1940 och Sverige

Lars Ericson Wolke berättar om sin nya bok "Stridens verklighet: döden på slagfältet i svensk historia 1563-1814". 
Vi samtalar om soldatens motivation och förberedelser inför strid, omhändertagandet av döda, om uppkomsten av veteranfrågan och mycket annat.

Döden på slagfältet i svensk historia 1563-1814

Det polsk-bolsjevikiska kriget påverkar fortfarande relationerna mellan Polen och Ryssland. 

I denna podcast diskuteras det polsk-bolsjevikiska krigets förlopp. Vi pratar även om västmakternas stöd till Polen, och om detta krigs långsiktiga följder ända in i våra dagar i fråga om strategisk kultur och historiebruk i Polen och Ryssland - bland mycket annat!

Polsk-bolsjevikiska kriget II: avgörandet och krigets följder

I denna första del av vår serie om psykologiskt försvar berättar historikern Johan Eellend om hur Styrelsen för psykologiskt försvar skapades, och ger inblickar i dess uppgifter och verksamhet.

Svenskt psykologiskt försvar under efterkrigstiden

Vilka förmågor hade romerska krigsmakten vid tiden för Kristi födelse? Vilken expeditionär krigföringsförmåga besatt den? Hur bedrev romarna upprorsbekämpning? Fredrik Thisner berättar med avstamp i Varuskriget och det spektakulära romerska nederlaget vid Teutoburgskogen år 9 och straffexpeditionerna därefter.
Bilden: fragment av romersk kavallerihjälm funnen i Kalkriese (foto: Carole Raddato).

Varuskriget och Teutoburgskogen 9 e Kr: Rom och upprorsbekämpning

Fredrik Thisner berättar om förloppet av slaget vid Teutoburgskogen år 9, om de romerska operationerna därefter, och om likheter och skillnader mellan insatsen i Germanien för över 2000 år sedan och den i Afghanistan som sägs vara under avveckling.

Varuskriget och Teutoburgskogen 9 e Kr: Rom och upprorsbekämpning II

Försvarshögskolans militärhistoriker och deras gäster samtalar om krig och samhälle.

Militärhistoria

Pinned to spotlight

Popular tracks