När gud är död och inga absoluta värden går att luta sig emot, vad ska människan göra då? Den tysk-schweiziske filsofen Friedrich Nietzsche (1849-1900) placerade människan i just detta tillstånd – och skrev en både livsbejakande och uppfordrande filosofi som svar. Nietzsche ville att människan skulle bejaka både livskraft och mörker, och ställde höga krav på hennes kraft och moraliska omdöme. Vad går Nietzsches mest inflytelserika teorier ut på? Och vad kan hans tankar säga oss idag? Bildningspodden ger en introduktion till Nietzsches liv och verk, från ungdomsåren och genombrottet med Tragedins födelse (1872) till det ökända sammanbrottet i Turin 1889 och de sista febriga fragmenten.

Gäst i studion är Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola. Han är aktuell med essäsamlingen "I förnuftets skugga. Essäer om Nietzsches filosofi" och som medredaktör till Nietzsches samlade skrifter, ett utgivningsprojekt som pågått i över 20 år och just kommit till sitt slut med det sista bandet ”Efterlämnade anteckningar”. Båda titlarna utkommer på Brutus Östlings Bokförlag Symposion.

Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer

Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.

#140 Friedrich Nietzsche

Den tyske filosofen Martin Heidegger (1889-1976) är en komplicerad historia. Dels för svårighetsgraden i hans filosofiska verk – dels för hans ökända samröre med nazismen. Med storverket "Vara och tid" (1927) förändrade han 1900-talsfilosofin och la grunden till existentialismen. Genom att flytta fokus från metafysiken till vardagens känslor och bestyr ville ha nå fram till varats väsen. Men vad gör vi med Heideggers tänkande idag, när vi vet att han själv såg sin filosofi i nationalsocialistiskt ljus? Hur kunde i så fall Sarte och många andra franska vänsterintellektuella bli så inspirerade av hans tänkande? Bildningspodden introducerar en av det senaste seklets mest inflytelserika filosofer och diskuterar hans komplicerade eftermäle.

Gäst i avsnittet är Sven-Olov Wallenstein, professor i filosofi vid Södertörns högskola och översättare av en stor mängd filosofiska verk, däribland flera av Heideggers skrifter.

Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer.

Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.

#152 Martin Heidegger

I små doser är det ett positivt smörjmedel för ekonomin – i stora doser är det livsfarligt. Inflation är ett lik komplext som högaktuellt fenomen. Men hur fungerar inflation? Hur vet vi vilken inflationsnivå som är lagom? Är mätverktygen vi använder verkligen tillförlitliga? Fanns inflation på 1500-talet? Vilka är historiens värsta inflationskriser och vad kan vi lära av dem? Ekonomihistorikern Kerstin Enflo och nationalekonomen Andreas Bergh gästar Bildningspodden. 

Ljudteknik: Peter Roslund. 
Klippning: Lars in de Betou. 
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer

Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och våra gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på Anekdot.se.

#153 Inflation

Kontrapunkt är ett av de mest centrala begreppen i den västerländska musikhistorien. Ändå associerar nog de flesta snarare till ett frågesportprogram i tv – om man alls hört ordet. Så vad är egentligen kontrapunkt? I den bredaste bemärkelsen är det regelverket för hur flerstämmig musik klingar harmonisk. Men i sin lite strängare definition syftar kontrapunkt på hantverket att fläta individuella melodier till en harmonisk helhet. Kontrapunkten som hantverk hade sin guldålder under renässansen och barocken, men dess historia börjar redan i medeltiden och leder hela vägen fram till Beatles, Blur och Lady Gaga. Bildningspodden ger grundkursen till kontrapunktens teori och historia.

Gäst i studion är MATTIAS LUNDBERG, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, där han forskar och undervisar på medeltidens, renässansens och barockens musikhistoria. Han är också ledamot av Musikaliska Akademien samt verksam som radioproducent och folkbildare.

Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Ljudredigering: Lars in de Betou

Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och våra gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på Anekdot.se.

#155 Kontrapunkt

Victoria Benedictsson (1850-1888) var en av det sena 1800-talets klarast lysande författarstjärnor. Trots att det endast gick fyra år från debuten till hennes för tidiga död hann Benedictssons dramatik och prosa muta in ett alldeles eget, nyanserat mellanrum i samtidens annars så polariserade debatt om äktenskap, könsroller och fri kärlek. För eftervärlden har ändå hennes självmord och olyckliga kärlekshistoria med den danske kritikern Georg Brandes förblivit minst lika känt. Vem var Victoria Benedictsson och vilket är hennes bidrag till det moderna genombrottets litteratur? Har Benedictssons dramatiska livsöde stått i vägen för hennes viktiga författarskap – eller handlar det snarare om ett ovanligt intressant förhållande mellan liv och dikt? Bildningspodden diskuterar myten Benedictsson och läser hennes mest betydande verk.

Gäster i studion är Birgitta Lindh Estelle och Claudia Lindén. Birgitta Lindh Estelle är docent i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och författare till studien ”Som en vildfågel i en bur” (2019), om Victoria Benedictssons dramatik. Claudia Lindén är professor i litteraturvetenskap, bland annat specialiserad på det moderna genombrottets kvinnliga författarskap.

Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou

#156 Victoria Benedictsson

I slutet av februari 1848 lyckades uppretade folkmassor i Paris omkullkasta den franska monarkin. De kungliga flydde landet och den andra republiken utropades. Men den så kallade "Februarirevolutionen" blev mer än en fransk angelägenhet. När nyheten om upproret spreds över kontinenten skapade den oroligheter på många håll, i mer än 50 länder, såväl i Sverige som i Nordafrika. Vad var det egentligen som hände? Varför var det sena 1840-talet en så radikal tid? Vilket inflytande hade svenska tidningar på utvecklingen i Sverige? Och hur påverkade händelserna demokratins utveckling under 1800-talet?

Gäst i studion är John Björkman, idéhistoriker verksam vid Södertörns högskola, disputerad vid Stockholms universitet 2020 på avhandlingen "Må de herrskande klasserna darra": Radikal retorik och reaktion i Stockholms press, 1848-1851.

Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Klippning: Lars in de Betou

Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och våra gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.

#157 Revolutionsåret 1848

I början av 1900-talet förändrades den moderna fysiken i grunden. Nya, abstrakta teorier om hur världen hänger samman fick fäste och ställde gamla sanningar på ända. Men inte ens fysikerna själva förstod säkert vad den så kallade kvantfysiken egentligen kunde säga om världen. Obestämbarheten sporrade till tolkningar och vidare experiment, ett utforskande av kvantfysikens gränser som pågår än idag. Är mystiken kring kvantfysiken överdriven eller befogad? Hur kommer det sig att så många filosofer och teologer intresserat sig för kvantfysikens frågeställningar, inte sällan uppmuntrade av fysikerna själva? Och vad ville egentligen Schrödinger säga med sin berömda katt? Bildningspodden ger en grundkurs till ett av 1900-talets mest mytomspunna intellektuella fenomen.

Gäster i studion är Sören Holst och Karolina Enquist Källgren. Sören Holst är teoretisk fysiker verksam vid Stockholms universitet, specialiserad på Einsteins relativitetsteori och undervisar om kvantfysik. Karolina Enquist Källgren är idéhistoriker vid Stockholms universitet, specialiserad på kunskapsteori och forskar för närvarande om kopplingar mellan kvantfysiken och teologin.

Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer

Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och våra gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.

#158 Kvantfysik

Moderskap lämnar ingen oberörd. Oavsett om du har eller har haft en mamma, själv är eller har varit mamma har vi alla en relation till modern. På vissa sätt har moderskapet varit sig likt genom alla sekler, men moderskap som fenomen är också starkt förbundet med samhällsutveckling, människosyn och politiska förändringar. I litteraturhistorien har modern figurerat i tusentals år, men har ändå varit en förvånansvärt undanskymd gestalt, inte minst som berättare i egen rätt. På senare år finns hon plötsligt överallt i samtidslitteraturen och debatten. Hur kommer det sig? Vad säger det om våra föreställningar om moderskap och kvinnlighet idag? Och vad kan vi lära oss av historien?

Gäst i studion är Anna Williams, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, specialiserad på 1800- och 1900-talens litteratur och särskilt kvinnliga författarskap. Williams är ordförande i Samfundet De Nio, aktuell med biografin Diktarhjärtat. Lotten von Kraemers litteraturliv (Albert Bonniers förlag) och har nyligen avslutat ett mångårigt forskningsprojekt om moderskap i litteraturhistorien.

Missa inte Anna Williams Anekdot-essä "Moderslinjen" – läs den på anekdot.se.

Avsnittsbilden visar en beskuren version av Elisabeth Louise Vigée Le Bruns målning "Självporträtt med dotter, Julie". Foto: Wikimedia Commons.

#159 Moderskap

Var börjar litteraturhistorien? Hos Homeros, skulle många säga. Tillsammans med Sapfo utgör han vad som ofta kallas den västerländska litteraturens vagga. Hans verk Illiaden och Odysséen – som berättar historien om det trojanska kriget och den ärrade hjälten Odysseus hemresa till ön Ithaka – ligger till grund för sättet vi berättarhistorier än idag. I historiska källor omnämns han som en blind man från ön Chios, men i senare tid är en lika gångbar teori att Homeros egentligen var ett samlingsnamn för ett kollektiv av sångare. Hur uppstod egentligen Homeros berättelser? Hur har de traderats genom historien? Och hur kommer det sig att vi fortfarande, 2700 år senare, fascineras av Odysseus öden och äventyr?

Gäst i avsnittet är Anders Cullhed, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, specialiserad på den äldre litteraturhistorien. Han är även ledamot av Kungl. Vitterhetsakademien och bland annat författare till den Augustnominerade biografin Dante – den första författaren (Natur & Kultur, 2021).

Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Klippning: Lars in de Betou

#161 Homeros

Simone de Beauvoir (1908-1986) är författaren och existentialisten som blev 1900-talets stora feministiska ikon. Hennes verk ”Det andra könet” (1949) förändrade för alltid hur vi talar om kön och jämlikhet. Som skönlitterär författare hör hon till den franska efterkrigstidens viktigaste och med sina filosofiska skrifter blev hon en av existentialismens mest originella röster. Ändå framställs filosofen Beauvoir ofta felaktigt som en uttolkande efterföljare till sin livskamrat Jean-Paul Sartre. Hur kommer det sig? Vilka är Beauvoirs viktigaste idéer? Och hur ska vi förhålla oss till dem idag? Bildningspodden introducerar en av 1900-talets intellektuella giganter.

Gäst i studion är Ulrika Björk, lektor i filosofi vid Södertörns högskola. Hon är specialiserad på 1900-talets politiska filosofi och disputerade 2008 på en avhandling om Simone de Beauvoirs filosofiska tänkande.

Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Klippning: Lars in de Betou.

Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Anekdot finanserias av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien.  Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

#162 Simone de Beauvoir

Saklig nyhetsjournalistik - eller publikfriande underhållning? Vad public service-medierna egentligen ska syssla med har debatterats i generationer. Frågan har knappast blivit mindre aktuell i vår tids spretiga medielandskap, snarare mer intensivt diskuterad. Så hur sammanfattar vi public service kärnuppdrag idag? När i historien uppstod idén om att bilda oberoende, kollektivt finansierade mediebolag? Hur har public service-medier förhållit sig till sina kommersiella konkurrenter genom tiderna - från 50-talets piratradio till betal-tv och de nya digitala aktörerna? Vad går det så kallade ”speglingsuppdraget” och opartiskheten egentligen ut på? Och är fenomenets framtid verkligen så hotad som många säger? Medievetarna Andreas Widholm och Ester Pollack reder ut begreppen i säsongsavslutningen av Bildningspodden.

Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Klippning: Lars in de Betou.

Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Anekdot finanserias av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

#163 Public service

Kring sekelskiftet 1600 skrev William Shakespeare pjäser och lyrik som hör till världslitteraturens mest odödliga klassiker. Hans betydelse för den engelskspråkiga litteraturen och kulturen är svår att överskatta. Än idag använder vi ord och fraser från hans penna, utan att ens tänka på det. Men vem var han? Vad vet vi egentligen om hans skrivande tillvaro i det myllrande kulturlivet i det elisabetanska London? Hur kan vi föreställa oss att teaterupplevelsen på hans egen The Globe Theatre såg ut? Och hur har forskningen hanterat det sparsmakade källäget kring hans författarskap? Litteraturhistorikerna Elisabeth Lutteman och Alexander Paulsson Lash gästar Bildningspodden.

Missa inte historikern Peter K Anderssons essä om clownrollen i Shakespeares dramer – samt mer info om podden och gästerna – på www.anekdot.se.

Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
Klippning: Lars in de Betou

Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler avsnitt, poddar och essäer hittar du på anekdot.se.

#164 William Shakespeare

Den 11 september 1973 störtades Chiles demokratiskt valde president Salvador Allende av sin egen militär. Under ledning av arméchefen Augusto Pinochet tog styrkorna makten på blodigast tänkbara sätt. Kuppen chockade världen, men Pinochets regim mötte inga stora sanktioner. Efter kuppen följde 17 år av militärdiktatur. 
Hur kunde ett demokratisk samhälle omvändas till diktatur på en dag? Vad vet vi egentligen om USA:S inblandning i maktövertagandet? Och präglar arvet efter kuppen Chile som nation idag? Historikerna Andrés Rivarola Puntigliano och Paulina de los Reyes gästar Bildningspodden, på dagen 50 år efter att militärkuppen ägde rum.

Producent och samtalsledare: Magnus Bremmer
Klippning: Lars in de Betou

Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler avsnitt, poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

#165 Militärkuppen i Chile

Vid mitten av 1950-talet lanserade den franske filmkritiker Francois Truffaut ett helt nytt begrepp – auteuren. Det var ett ideal som också var en kritik av läget i fransk film. Filmregissören skulle vara något mer än en hantverkare, demokratiskt inkilad i filmteamets kollektiv. Som auteur skulle regissören vara filmens konstnärliga visionär. Filmerna skulle vara omedelbart igenkännbara genom regissörens personliga stil; kameran liknades vid en författarpenna.

Truffaut blev senare själv en de nya regissör som bar fram denna självbild. Begreppet blev djupt förknippat med den franska nya vågen och 60-talets stora filmregissörer som Ingmar Bergman, Federico Fellini, Michelangelo Antonioni och Agnès Varda. Hur stor roll spelade auteur-begreppet för filmens mytomspunna 60-tal? Och hur har begreppet åldrats? Kan vi alls tala om auteurer idag, i strömningstjänsternas massproducerande tidevarv?

Gäst i studion är Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap vid Stockholms universitet, specialiserad bland annat på Ingmar Bergmans filmvärld och rörlig bild i olika genrer. Koskinen har också varit mångårigt verksam som filmkritiker i Dagens Nyheter.

#166 Auteuren

Riddarromanen var medeltidens bästsäljare. Historierna om ädla riddare, äventyr och hövisk kärlek uppstod i 1100-talets Frankrike och spred sig som en löpeld genom medeltidens Europa. Idag har vi genren att tacka för ordet ”roman” - och finner influenser från riddarromaner i allt från Narnia och Astrid Lindgren till Games of Thrones. Men hur väl speglar de gamla sagorna medeltidens verkliga riddarkultur? Hur kommer det sig att kvinnliga regenter blev genrens stora beställare? Och varför handlar nästan alla sagor, oavsett språk, om Kung Arthur och riddarna kring det runda bordet?

Gäster i studion är Kim Bergqvist och Sofia Lodén.  Kim Bergqvist är doktorand i historia vid Stockholms universitet, specialiserad på spansk och svensk medeltidshistoria. Sofia Lodén är docent i franska vid Stockholms universitet och har bland annat forskat på översättningarna av Chrétien de Troyes riddarromaner.

Redigering: Lars in de Betou.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer

Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler avsnitt, filmer, essäer och andra poddar, hittar du på anekdot.se

#167 Riddarromanen

Sara Lidman hör till det svenska 1900-talets starkaste röster. Med sin dialektala och poetiska prosa förändrade hon den svenska litteraturen. Lika starkt gjorde hon sig hörd som debattör och stridbar intellektuell, om allt från apartheid till svenska gruvarbetares villkor. Hennes politiska patos var globalt, men författarskapet bottnade alltid i Västerbotten. Vad var egentligen det mest banbrytande med Sara Lidman? Hur kom det sig att hon reste till Sydafrika och Vietnam? Hur förhåller sig "Jernbanesviten" till Lidmans släkthistoria? Vad skulle hon ha sagt om dagens självbiografiska litteratur? Och varför var hon så upprörd över Rambo? Litteraturvetarna Ingeborg Löfgren och Lisa Grahn gästar Bildningspodden.

Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Klippning och redigering: Lars in de Betou.

Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på www.anekdot.se.

#168 Sara Lidman

Napoleon Bonaparte är känd som den lille mannen med det stora självförtroendet som kring sekelskiftet 1800 gjorde sig själv till Europas mäktigaste man. Men vad är egentligen sant om Napoleon? Han var själv en levande propagandamaskin. Som en påstådd försvarare av franska revolutionens värden – i en kunglig, krigisk förpackning – hittade Napoleonen gyllene medelväg fram till makten över en splittrad nation. Men hans viktigaste arv som makthavare är snarare som byråkrat. Hur påverkade mytbildningen kring Napoleon det samtida Europa? Vad vet vi med säkerhet om hans uppväxt på Korsika? Hur starkt präglade han den franska kolonialismen och slaveriet? Och vilka spår lämnade han efter sig i 1800-talets Frankrike? Bildningspodden tar sig bakom myten om en av världshistoriens mest kända personer. Gäster i studion är historikerna My Hellsing och Magnus Jernkrok.

Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Klippning: Lars in de Betou.
Extern ljudteknik: Hans Karlsson, Umeå universitet.

#169 Napoleon

På 1950-talet var 90 procent av alla kläder som konsumerades i Sverige också sydda inom landets gränser. Men på bara något decennium förändrades allt. Idag är svensktillverkade kläder närmast obefintliga. Vad var det som hände? Det brukar kallas tekokrisen. En globaliserad marknad och en förändrad syn på mode omstöpte textil- och konfektionsindustrin i grunden på bara några år. I Sverige fick hundratals fabriker lägga ner. Tusentals sömmerskor – många med invandrarbakgrund – förlorade sina jobb. Mindre samhällen gick under. En ny epok väntade: de stora modekedjornas och de billiga plaggens tid. Men också födelsen av en av världens minst jämlika och mest miljöförstörande branscher.

Gäster i studion är ekonomihistorikern Marie Ulväng och historikern Johannes Daun. Marie Ulväng är ekonomihistoriker specialiserad på kläder och mode, verksam som biträdande lektor i modevetenskap vid Stockholms universitet. Johannes Daun är historiker, specialiserad på industrihistoria, disputerad vid Göteborgs universitet och just nu verksam vid Textilmuseet i Borås.

Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Klippning: Lars in de Betou.
Ljudteknik, länk: Patrik Vörén, Göteborgs universitet.

Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer information om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.

#170 Tekokrisen

Vissa skulle säga att vi lever i en känslokall tid, andra att vi blivit alldeles för känslostyrda. Men vad är egentligen känslor? Hur påverkar de oss, hur förhåller de sig till våra tankar - och hur har vi lärt oss att tala om dem? I det första avsnittet av Bildningspoddens serie om känslor diskuterar vi känslornas plats i människans liv ur ett filosofiskt och idéhistoriskt perspektiv. 
/////////////////////////////
Gäster i avsnittet är Fredrik Svenaeus och Linnea Tillema. Fredrik Svenaeus är filosof och professor vid Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola, aktuell med boken Världen vaknar. Känslornas plats i människans liv (Gidlunds). Linnea Tillema är idéhistoriker vid Uppsala universitet, specialiserad på 1900-talets känslohistoria och disputerad på avhandlingen Övningar i frihet: Pedagogiseringen av känslolivet och mellanmänskliga relationer i 1970-talets Sverige (Makadam, 2021).
/////////////////////////////
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Klippning: Lars in de Betou.
/////////////////////////////
Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer information om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.

#171 Känslor

Självhjälpslitteraturen vill ofta lära oss att den som är glad och tänker positivt mår bättre och lever längre. Andra har menat att det i själva verket är glädjedödaren som maximerar lycka för så många som möjligt. I det andra avsnittet i Bildningspoddens serie om känslor lever vi oss in i glädjens historia och psykologi. Går glädje att mäta? Hur förhåller den sig till lycka, förnöjsamhet och salighet? Är glädje samma sak idag som den var på 1400-talet? Och hur har glädjen sett ut och låtit genom kulturhistorien? Idéhistorikern Annelie Drakman gästar Bildningspodden.
/////////////////////////////
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Klippning: Lars in de Betou.
/////////////////////////////
Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer information om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.

#172 Glädje

En gråtande bebis får ofta andra bebisar att gråta. Men betyder det att de tycker synd om varandra? Empati är en lika omdebatterad som komplex känsla. Vissa menar att vi lever i ett empatilöst samhälle. Men vad är egentligen empati? Hur förhåller det sig till sympati? Hur empatiskt var 1600-talet gentemot funktionshindrade? Och kan historiska vittnesmål långt tillbaka i tiden väcka genuin empati hos en historiker? Historikern Mari Eyice gästar det tredje avsnittet i Bildningspoddens serie om känslor.
//////////
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Klippning: Lars in de Betou.
//////////
Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer information om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.

#173 Empati

De flesta av oss har någon gång blivit riktigt rasande. Men vad är egentligen ilska? Är den bara en extrem form av irritation eller något helt väsensskilt? Och hur hanterar vi den bäst? Är det rentav bra att låta topplocket gå med jämna mellanrum – eller göder det i längden bara mer ilska? Ilskans natur fascinerade redan Aristoteles och diskuterades flitigt i psykologins barndom i slutet av 1800-talet. I det fjärde avsnittet av Bildningspoddens serie om känslor låter vi blodet koka tillsammans med psykologiprofessorn Hugo Hesser.
//////////
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Klippning: Lars in de Betou
//////
Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Podden produceras av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och finansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se

#174 Ilska

Av alla känslor är extasen den allra starkaste – oavsett om det handlar om euforisk lycka, gränslös njutning, andlig hänryckning eller droginducerat rus. Extas är en kroppslig känsla som tar dig utanför kroppen och bortom språket. Det sista avsnittet i Bildningspoddens serie om känslor försöker fånga in detta gränslösa begrepp, genom att följa extasens kulturhistoria från antika orakler och barockskulpturer till shamanism, lajv och bdsm. Gäster i avsnittet är litteraturvetaren Kristina Fjelkestam och religionshistorikern Peter Jackson Rova.
///////
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Klippning: Lars in de Betou
///////
Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Podden produceras av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och finansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se

#175 Extas

Astrid Lindgren är Sveriges mest lästa och översatta författare genom tiderna. Pippi Långstrump, Karlsson på Taket och Madicken har gjort avtryck långt utanför Sveriges gränser. Men Lindgren var också en vass opinionsbildare och en tongivande förläggare under den svenska barnlitteraturens guldålder. Också för sin egen litterära framgång spelade hon många roller: litterär agent, skicklig marknadsförare och manusförfattare till alla filmatiseringar. Vad var det som gjorde hennes författarskap så framgångsrikt? Vilken betydelse hade de tidiga erfarenheterna som journalist och sekreterare under krigsåren? Och är Bröderna Lejonhjärta och Ronja mer politiska verk än vad det samtida debattklimatet hävdade? Litteraturvetaren Malin Nauwerck gästar Bildningspodden
//////
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Klippning: Lars in de Betou
//////
Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Podden produceras av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och finansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se

#176 Astrid Lindgren

Smuggling har en lång historia. Så länge det funnits gränser och förordningar om vilka varor som får finnas inom dem, har smugglare, hälare och andra skuggfigurer försnillat varor till de efterfrågande. Redan på 1700-talet var smuggling big business. Varor av alla slag fraktades över hela världen och smugglades mellan många olika länder. Varför var just  ulltyger, kaffe, socker och sprit de stora smuggelvarorna under 1700-talet? Vilka var kvinnorna som blev rika på att sälja förbjudet kaffet på Södermalm i Stockholm? Och hur kommer det sig att samma vägar används än idag för att smuggla förbjudna varor in i landet? Bildningspodden utforskar smugglingens historia tillsammans med historikern Anna Knutsson.

#177 Smuggling

Vad kan havsbottnen berätta om planetens framtid? Hur påverkades Simone de Beauvoir av sin resa genom det segregerade USA åren innan hon skrev Det andra könet? Och vad kunde kvantfysiken lära den spanske teologen Xavier Zubiri om Gud? Det är några av frågorna som får svar i årets upplaga av Bildningsboxen. Den tredje – och sista – Bildningsboxen firades häromkvällen i Norstedts förlagshus på Riddarholmen. Lyssna på det här specialavsnittet av Bildningspodden och hör samtliga författare berätta om sina essäer, i samtal med Magnus Bremmer.

Medverkande i årets box: 
#1 Ulrika Björk – Beauvoir i Amerika  
#2 Erik Isberg – Havsarkivet 
#3 Sofia Roberg – Undergångspoeterna  
#4 Karolina Engquist Källgren – Zubiri och kvantfysikens gåta 
#5 Michael Azar – Ödets tärningar.

Special: Bildningsboxen #3 ute nu

Vladimir Nabokov (1899-1977) är den rysk-amerikanske författaren som är mest känd för sina komplexa romanbyggen med provokativt innehåll, sitt ekvilibristiska språksinne och maniska fjärilsintresse. Om sitt eget liv var han däremot mycket förtegen. Hur påverkade flykten från revolutionens Ryssland och mordet på flera av hans familjemedlemmar Nabokovs litterära bana? Varför skrev författaren halva livet på ryska och halva på engelska? Hur ska man som läsare förhålla sig till pedofilin i romanen Lolita från 1955? Och vad vill Nabokov bevisa när han ägnar ett helt kapitel åt den 400 år långa historien om en – för intrigen helt betydelselös – blyertspenna? Aris Fioretos gästar Bildningspodden och introducerar ett av 1900-talets mest lästa och omdiskuterade författarskap.
/////////
Aris Fioretos är författare, essäist och översättare, litteraturvetare disputerad vid Stockholms universitet och ledamot av Tyska akademien. Fioretos har översatt ett flertal av Nabokovs böcker och är nu aktuell med essäboken Nabokovs ryggrad (Norstedts).
/////
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Klippning: Lars in de Betou.
////
Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info om avsnitt och forskare – liksom fler poddar, essäer och filmer – hittar du på anekdot.se

#178 Vladimir Nabokov

Alla skeppsvrak har en gång gjort en storstilad första seglats. Sedan gick någonting fruktansvärt fel. Väl på havets botten börjar en ny historia – det sjunkna skeppets efterliv. Varför är vi så fascinerade av skeppsvrak? Har alla förlista skepp en gemensam nämnare?Vad har vraken fått symbolisera i kulturhistorien? Och bör vi alls bärga sjunkna skepp, om vi vill att de ska bevaras till framtiden? Idéhistorikern Thomas Kaiserfeld, litteraturhistorikern Anna Jörngården Galili och etnologen Simon Ekström gästar Bildningspodden och diskuterar havets ruiner. Läs mer om gästerna på anekdot.se
/////////////////
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Klippning & redigering: Lars in de Betou
Ljudteknik: SN7
/////////////////
Avsnittet spelades in live på SN7 i Gamla stan i Stockholm, i samarbete med Riksbankens jubileumsfond. Vi beklagar den delvis bristande ljudkvaliteten i avsnittets första hälft.
/////////////////
Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stokholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info – liksom fler poddar, essäer och filmer – hittar du på anekdot.se

#179 Skeppsvrak

Francisco de Goya (1746-1828) var tapetmakaren som blev Spaniens främste konstnär. Han var hovets förste målare, som samtidigt spred satiriska skisser på konstmarknaden i Madrid. Döv stora delar av sitt liv, och med en konstnärlig kvarlåtenskap som trotsar all kategorisering. I sina mest kända verk skildrar han ett krigshärjat Spaniens självständighetskamp. Konsthistorikern Juan José Hervias gästar Bildningspodden och fördjupar sig i Goyas krigsskildringar.

Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Klippning: Lars in de Betou

#180 Goya

Miljonprogrammet hör till den svenska välfärdsstatens mest bespottade arv. Bostadssatsningen, som under 60- och 70-talen skulle ge bättre bostäder till fler, har kritiserats för allt från segregation till dålig bostadskvalitet. Ändå var satsningen del av en socialpolitisk strävan mot ett mer demokratiskt och solidariskt samhälle. I dagens bostadsbyggande lyser alla sådana ambitioner med sin frånvaro. Hur misslyckat var egentligen miljonprogrammet? Vilka likheter finns med brittiska "projects" och franska "banlieus"? Vad kan miljonprogrammet lära oss om det svenska 1900-talet – och vägarna mot framtidens bostadspolitik? Arkitekturhistorikern Helena Mattsson och statsvetaren Nazem Tahvilzadeh gästar Bildningspodden.

Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Klippning: Lars in de Betou.

Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info om podden, gäster och andra avsnitt hittar du på anekdot.se

#181 Miljonprogrammet

Underhållande och fördjupande samtal om historiska personer, företeelser och idéströmningar. Möt Sveriges främsta humanioraforskare i samtal med Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del bildningsmagasinet Anekdot.

Bildningspodden

Popular tracks