Ar Vo Tooooooop

Lyrics 

Jag vandrar där stigarna böjer sig fram
där mossan är mjuk och himlen står i brand
en fågel ser ner från en gren utan namn
och världen känns stilla i skogens famn


Ett rådjur står stilla i gryningens sken
som om det förstått vad vi människor ser
men säger ej mycket, för djuren har ro
de flyr eller stannar, men lever ändå


Små liv jag möter på vägen jag går
deras öden så enkla, men sanna ändå
de dör utan klagan, de föds utan krav
och jag speglar mitt hjärta i deras hav


En skalbagge kämpar med lövens tyngd
och vinner sin dag utan sång eller syn
ett liv utan löften, men starkt ändå
ett hjärta så litet, men ändå i stå


Så tyst går jag vidare, andas i fred
förstår lite mer om det liv vi har sett
vi bär våra bördor, vi längtar och ber
men här ute viskar naturen: "Jag ser"


Små liv jag möter på vägen jag går
deras öden så enkla, men sanna ändå
de dör utan klagan, de föds utan krav
och jag speglar mitt hjärta i deras hav


I skogens famn - REMASTERED - HD

Lyrics 

There came a black stone, round and small
It rolled through silence, cold as fall
It longed for warmth, a place to rest
A fragile soul saw it – and felt blessed


He picked it up with gentle hands
"This little stone, it understands"
He laid it down beside his head
But shadows stirred within his bed


The stone held sorrow deep and wide
It shared the weight it held inside
The human heart grew dark and torn
And wept for reasons yet unborn


His days grew heavy, nights were long
The joy he knew was dead and gone
But still the stone just softly lay
Content in warmth, in its own way


The stone held sorrow deep and wide
It shared the weight it held inside
And all the light he used to see
Was drowned in quiet misery


One night a thief broke through the door
He tripped and fell upon the floor
The stone rolled out with quiet sound
And in the dark, was newly found


He grabbed the stone and fled the scene
As if the house was cursed, unclean
But when the stone was gone at last
The heavy air began to pass


The stone had left, but left a trace
A chance to breathe, a bit of grace
And in that home, once so oppressed
The fragile soul found peaceful rest


    And the little human found life’s truest rest.

Ar Vo Tooooooop

User 80919104