Samhällets olika aktörer lyckas inte fånga upp individer med en komplex problematik av psykisk ohälsa, funktionsnedsättningar och missbruk på ett tillfredsställande vis. Men de finns i alla åldrar, och riskerar överdoser, självmord och en för tidig död. Anders Printz är särskild utredare för Samsjuklighetsutredningen vars uppdrag är att hitta en lösning. Den 30 november ska de presentera sina förslag, och de pekar på stora förändringar för både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. 

Programledare: Fredrik Hjulström
Producent: Sanna Rundqvist

Samsjuklighetsutredningen

Många barn som placeras utanför hemmet har upplevt svårigheter. För att kvalitén inom vården av barn och unga som placeras ska säkerställas, har regeringen tillsatt en utredare som ska föreslå åtgärder. 

Rebecca Svensson, socionom och enhetschef inom den sociala barnavården, har vuxit upp i samhällets vård. I Socialtjänstpodden ger hon sin syn på direktiven och möjliga lösningar på problemen inom vården av barn och unga.

Programledare: Fredrik Hjulström. Producent: Sanna Rundqvist.

Placerade barn – vad kan göra skillnad?

I november publicerade Socialstyrelsen ett kunskapsstöd med inriktning barn och unga – ett stöd som innehåller rekommendationer om vilka insatser som socialtjänsten bör använda för barn som löper hög risk för fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott. 

I årets sista avsnitt av Socialtjänstpodden pratar vi med Jenny Jakobsson som är ansvarig för arbetet. Hör henne berätta om hur det gick till när kunskapsunderlaget togs fram, vad det innehåller och hur arbetet ser ut framåt. 

Programledare: Fredrik Hjulström. Producent: Sanna Rundqvist.

Förebygg brott och normbrytande beteende – vilka insatser bör socialtjänsten använda?

”Vi har börjat ta tillbaka Rinkeby”
- Många är glada att vi har flyttat till Rinkeby. De som inte är det ska inte vara det. Det ska vara jobbigt att vara kriminell i Järva, säger Therese Skoglund Shekarabi, kommunpolis på Järvafältet i Stockholm, i veckans Samhällsvetarpodden, som denna gång också är Socialtjänstpodden.

”Vi Har Börjat Ta Tillbaka Rinkeby”, Therese Skoglund Shekarabi, Kommunpolis På Järvafältet

Vad gör fattigdom med en människa? Freddot Carlsson Andersson har skrivit boken B-laget: rapport från ett utanförskap, som handlar om hans personliga erfarenheter och upplevelser av fattigdom. I det här avsnittet av Socialtjänstpodden delar han med sig av sina upplevelser. 

”Stigmatisering och skam är tungt, men stressen får så många konsekvenser på olika sätt. Allt från tänder som bits sönder av stress, till sömnproblem som gör att man inte kan tänka klart”, säger Freddot Carlsson Andersson.

Programledare: Fredrik Hjulström. Producent: Sanna Rundqvist.

Freddot Carlsson Andersson om fattigdom och utanförskap

Sofia Wallström, generaldirektör för IVO, menar att kompetensbristen inom socialtjänstens område i dag är ett systemproblem. I Socialtjänstpodden berättar hon varför, hur hon ser på IVO:s uppdrag och på vilket sätt hon vill förändra verksamheten.

Programledare: Fredrik Hjulström. Producent: Sanna Rundqvist.

IVO och socialtjänsten

Vilka brister finns det i vårdkedjan när det kommer till placerade barn och unga i samhällets vård? Det har Marta Nannskog och Per Alexandersson, huvudsekreterare respektive sekreterare i utredningen Barn och unga i samhällets vård i uppgift att kartlägga. I Socialtjänstpodden berättar de om sitt uppdrag och vad utredningen hittills visar. ”Vi ser strukturella brister på alla nivåer.”

Utredningen har fått förlängd utredningstid och ska nu avrapportera till regeringen den 31 oktober 2023.

Programledare: Fredrik Hjulström. Producent: Sanna Rundqvist.

Utredningen om barn och unga i samhällets vård

Nyrekrytering och avhopparverksamhet inom gängen – hur arbetar man på ett bättre sätt

Åren 2017-2023 drev Socialstyrelsen och Skolverket en nationell satsning för att barn och unga ska erbjudas tidiga och samordnade insatser från skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. En viktig del var att följa och stödja ett 40-tal utvecklingsarbeten i landet för att kunna sprida hinder- och framgångsfaktorer till fler. Cirka 90 kommuner och 16 regioner ingick i arbetet. I dagens podd samtalar vi med Kjerstin Bergman som arbetar på Socialstyrelsen och Ebba Silfverstolpe Agardh som kommer från Skolverket, som gemensamt har lett satsningen. De berättar bland annat hur man ska får gemensamma satsningar att fungera över tid.

Tidiga Samordnade Insatser – Arbete Som Fungerar

Socionomauktorisation

Kunskapsbaserad socialtjänst – hur går det till?

Framväxten av socialt arbete

Ny socialtjänstlag - samtal med socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall

Statens institutionsstyrelse har som få myndigheter stått i fokus under de senaste åren. Tv och radio har gjort reportage, det har varit nyheter nästan varje månad, flera statliga utredningar har, eller har haft, uppdrag att utreda delar av SiS, Statskontoret har granskat myndigheten, både IVO och JO har genomfört inspektioner. Och flera barnrättsorganisationer har granskat, och varit kritiska mot SiS verksamhet.
I podden fördjupa vi oss i de frågor som är centrala för SiS framtid tillsammans med myndighetens generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark. Bland annat pratar vi säkerhetsfrågor, kompetensförsörjning, lokalfrågan och om hur de utredningar som pågår kommer påverka SiS framöver.

SiS Generaldirektör om kritiken senaste åren och om arbetet framåt

I detta avsnitt lyssnar vi på Kerstin Svensson och Lars Plantin som tillsammans är föreståndare för Forskarskolan. De berättar bland annat om vad de som går forskarskolan kan bidra med till kommunerna. Och vad forskarutbildade som arbetar inom socialtjänsten kan bidra med till akademin. Dessutom beskriver de hur det fungerar rent praktiskt för kommuner att ha en yrkesverksam doktorand.

Forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten

Fontänhuset  är en plats för psykosocial rehabilitering

I Socialtjänstpodden pratar vi om bristen på vårdplatsen inom den sociala barn- och ungdomsvården, och vad vi ska göra åt det. Tomas Ardenfors har med sin familj fungerat som familjehem sedan 1990-talet. Nu har han på uppdrag av regeringen att lämna förslag till på hur fler kvalitativa vårdplatser kan skapas för barn och unga som behöver placeras i samhällsvård.

Placerade barn behöver ett hem - inte en institution

Det här avsnittet handlar om NUSO – en helt unik svensk studie om socialtjänsten som tittat på över 20 000 barnavårdsärenden. NUSO (Nationell uppföljning av socialtjänstens omställning) genomförs av Karlstads universitet, på uppdrag av SKR, tillsammans med medverkande kommuner. Kommunerna får ta del av resultatet direkt och kan använda det för att utveckla sin verksamhet – ett helt unikt angreppssätt.

Hör Birgitta Persdotter, lektor i socialt arbete vid Karlstads universitet, forsknings- och utvecklingsledare vid FoU Välfärd Värmland och ansvarig forskare för NUSO berätta mer om studien, resultaten och hur de kan användas!
 
Programledare är Fredrik Hjulström.

Största studien någonsin om svensk socialtjänst

Få personer har en lika unik inblick i hur dagens socialtjänst formats som socionomen Beatrice Hopstadius. Hon har haft flera chefsroller på olika myndigheter – bland annat Socialstyrelsen där hon suttit med i utredningen om nya socialtjänstlagen. 

I det här avsnittet av Socialtjänstpodden ger hon sin bild av socialtjänstens största problem och styrkor och vad som måste ske för att en verklig omställning ska komma till stånd. Hur ser hon på Socialtjänsten i det avgörande läget vi nu befinner oss i, med en ny socialtjänstlag?
 
Om gästen
Beatrice Hopstadius är socionom och har bland annat arbetat på Försäkringskassan, Folkhälsomyndigheten och inte minst 25 år på Socialstyrelsen. Där har hon haft olika chefsroller och suttit med som myndighetens expert i en rad utredningar, bland annat utredningen om ny socialtjänstlag. 

Idag har hon slutat på Socialstyrelsen, och skaffat sig ett annat perspektiv – genom att arbeta som timanställd socialrådgivare. Där får hon direkt tillämpa ny socialtjänstlagen i form av att erbjuda en lättillgänglig ingång.

Programledare: Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR
 

Vart är socialtjänsten på väg?

Är det alltid etiskt försvarbart att  följa lagstiftningen och politiska direktiv? Denna vecka gästas podden av Kerstin Wigzell vår gäst, ordförande i Akademikerförbundet SSR:s Etikråd. Vi tar oss an frågan om etik i socialt arbete och hur socialsekreterare kan tänka när de ställs inför krav som går mot den egna yrkesetiken. Programledare: Camilla Sköld. Producent: Ylva Mossing

Rätt eller fel? Etik i socialt arbete.

När samhällets skyddsnät inte räcker och reglerna för allt möjligt blir striktare ökar klyftorna mellan människor. När fler är resurssvaga och barn växer upp under fattiga förhållanden får kyrkan en nygammal roll. Som diakon och socionom i Svenska kyrkan axlar Pernilla Landin det socialtjänsten inte mäktar.

I Nacka kommun arbetar kristna och muslimer tillsammans med Stockholms Stadsmission för att hjälpa 8 000 enskilda personer varje år. Allt från pensionärer till ensamstående mödrar, både svenskar och invandrare.  

Programledare: Susanna Alakoski. Producent: Ylva Mossing.

Kyrkan och det sociala arbetet

Bilden av den som utför äldreomsorg är att det är en vit kvinna. Samtidigt är många inom äldreomsorgen idag varken vita eller kvinnor. I äldreomsorgen har den äldre rätt till inflytande, delaktig och självbestämmande. Samtidigt har personalen rätt att utföra sitt yrke utan att diskrimineras på grund av kön eller etnicitet. Hur kan chefer och personal hantera äldres önskemål om att få hjälp av personal av ett visst kön eller viss etnicitet?

Veckans gäst i Socialtjänstpodden är socionomen Palle Storm som nyligen disputerat med avhandlingen ”Betydelsen av kön och hudfärg i äldreboendets vardag under olika organisatoriska villkor”. Palle efterlyser en diskussion om hur långt äldres självbestämmande sträcker sig. Har man rätt att ställa krav på hudfärg och kön hos dem som ger en omsorg?

Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

Kön och etnicitet i äldreomsorgen

Behöver anställda inom socialtjänsten kunna mer om mänskliga rättigheter? Räcker det inte med goda kunskaper i svensk lagstiftning? Nej menar veckans gäst Elis Envall, socionom och konsult inom mänskliga rättigheter.
I år är det 70 år sedan undertecknandet av FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De är grundläggande individuella rättigheter som gäller alla människor överallt som erkänner att alla människor är lika värda. Stater som undertecknat konventionen har en skyldighet att respektera, skydda och uppfylla mänskliga rättigheterna men även vi som bor i de staterna omfattas av samma skyldigheter. Elis Envall har en lång erfarenhet av att arbeta med mänskliga rättigheter på Akademikerförbundet SSR och Socialstyrelsen men även internationellt inom International Federation of Social Workers. Han menar att det finns många myter om vad mänskliga rättigheter är och förtydligar att de inte är samma sak som demokrati eller svensk lagstiftning.

Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

Mänskliga rättigheter för socialtjänsten

Vad kan få socialsekreterare som funderar på att sluta att arbeta kvar på sin tjänst? Svaret är högre lön. Det måste löna sig att vara kvar hos samma arbetsgivare för att stoppa personalkarusellen. Likväl som kommuner har en lön som de flesta nyexaminerade får, måste man som arbetsgivare fundera över vad den som har mest arbetslivserfarenhet ska kunna tjäna. Idag är skillnaden mellan lägsta lön och högsta lön allt för liten.
Kommunerna måste också jobba med kompetensutvecklingsplaner så att det blir tydligt för medarbetare vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Finns det specialisttjänster för erfarna som specialistsocionom? Finns det möjlighet att gå ledarskapsprogram om man är intresserad av att bli chef?
Markus uppmanar anställda i socialtjänsten att prata med sin lönesättande chef om hur hen ser på lönestrukturen, vilka möjligheter som finns om man väljer att vara kvar, både lönemässigt och yrkesmässigt? Det finns stora behov av att arbetsgivare och lokala SSR-föreningar arbetar med lönefrågor på längre sikt än den årliga lönerevisionen. Lönesättande chefer måste få förutsättningar att kunna sätta löner som gör att de kan rekrytera kompetent personal och behålla den. 

Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

Stoppa personalkarusellen – med högre lön

Upp emot 24% av alla barn i Sverige har utsatts för fysiskt våld och minst var tionde barn har sett en förälder utsättas för våld. Hur kan vi bli bättre på att upptäcka att barn utsätts för våld och hur kan vi förhindra att det sker? Det handlar Socialtjänstpodden om den här veckan när vi har professor Maria Eriksson som gäst. 

Socialtjänsten måste bli bättre på att upptäcka barn för att skydda dem från våld men också för att kunna ge rätt stöd utifrån behov. Maria, som är professor vid Ersta Bräcke Sköndals högskola, berättar att det viktigaste är att barn får bekräftat att det är våld de utsatts för och det är fel. En del barn har behov av att träffa andra barn med liknande erfarenheter.
Andra barn kan ha utvecklat posttraumatisk stress och behöver behandling för det. Det behövs olika insatser för olika behov. Några grupper som löper högre risk än andra att utsättas för våld är barn med funktionsnedsättning och barn till någon som utsatt en annan förälder för våld. Ekonomisk utsatthet är en annan riskfaktor samtidigt som våld mot barn förekommer i alla inkomstgrupper. 

Maria betonar att problematiken är komplex och organiseringen av det sociala arbetet försvårar samordnade insatser eftersom socialtjänsten är så uppdelad efter att arbeta med olika problem i olika enheter. Hon menar att fler rutinmässiga frågor om våld skulle kunna göra att socialtjänsten upptäcker fler våldsutsatta barn. Maria lyfter också att socialtjänsten sällan lägger ansvaret för våldet på den som utövar det - oftast pappor. Istället fokuserar man på mammors förmåga att skydda barnet från våld. Det och mycket mer i veckans avsnitt av Socialtjänstpodden. 

Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

Våld mot barn

Vem vill ta hand om barn som begår brott? Har socialtjänsten rätt kompetens och resurser för att uppfylla sitt uppdrag? Behöver vi förändra lagstiftningen för att barn som begår brott ska få bättre hjälp? Det är några av frågorna i veckans socialtjänstpodd.

Veckans gäst Mikael Tärnfalk, lektor i socialt arbete med särskild inriktning mot rättsvetenskap vid Stockholms universitet, har både en lång erfarenhet av att arbeta med unga lagöverträdare inom socialtjänsten och av att forska om socialtjänstens arbete med gruppen. Han beskriver en komplex bild av socialtjänstens ansvar när det gäller barn som begår brott och hur insatserna kan förbättras. 

En utmaning som Mikael berättar om är att grunden till LVU, barnskyddslagen, hade både ett syfte att skydda samhället och att skydda barnet. I nuvarande lag finns bara barnets vårdbehov kvar men vi som samhälle ser fortfarande behovet av att skydda samhälle men vi pratar inte om det. Detta komplicerar tolkningen och tillämpningen av LVU. 

Mikael ser en massa olika linjer i hur socialtjänsten hanterar unga lagöverträdare. En utmaning är att socialtjänsten inte förstår den straffrättsliga kontexten bland annat för att man inte har straffrättslig kompetens. Om man inte kan beskriva barnets behov ur sitt sociala perspektiv så domstolen förstår då kan inte domstolen döma till det som socialtjänsten vill. En annan kompetensfråga handlar om socialsekreterarnas osäkerhet i hur man ska hantera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och barn som begår brott och som är mentalt retarderade. Det är också vanligt att socialtjänsten bedömer att den unge behöver utredas mer, trots att de haft kontakt med honom under många år och att det presenteras som ett skäl för att omhänderta enligt LVU. Det är inte tillräckligt för domstolen och har den unge då begått brott så väljer man istället att döma till sluten ungdomsvård. I andra fall menar socialtjänsten att de inte har något tillräckligt ingripande att sätta in och då återstår bara straff i form av sluten ungdomsvård. 

Mikael menar att socialtjänsten måste börja arbeta mer med att skapa relationer till unga och deras familjer för att kunna motivera dem till frivilliga insatser för att stoppa sociala nedbrytande beteenden. Dagens uppdelning av socialtjänstens arbete i utredning, insatser och uppföljning motverkar detta. Om man hela tiden bara träffar barn och deras familjer i fyra månader så är det väldigt svårt att bygga en tillitsfull relation. Han liknar förhållandet mellan socialtjänsten och statens institutionsstyrelse vid två föräldrar i en vårdnadskonflikt, båda aktörerna har sina olika regler och kan ha olika syn på den unges behov. Förhållandet försvåras av att den unge som utgångspunkt inte vill vara placerad och delta i vården. Om socialtjänsten vet att barnet begått grova brott kan de tjäna på att vänta ut att barnet döms till sluten ungdomsvård eftersom vården då blir gratis, åtminstone för kommunen. Mikael säger att inga socialsekreterare som han intervjuat säger att de har agerat så här men alla säger att de hör hört om andra som gör det. 

Under podden pratar vi också om vad det egentligen finns för insatser som fungerar för barn med multiproblematik, vilka möjligheter socialsekreterare egentligen har att välja mellan insatser. Kan barnkonventionen komma att användas för att motivera att fler barn ska omhändertas för att det är deras eget bästa att inte begå brott?

Barn som begår brott och socialtjänsten

Hur leder man i möten med många aktörer på ett sätt så att alla kommer till tals, beslut blir tydliga och så de individer som berörs känner sig delaktiga? Det är veckans gäster och SIP-samordnarna Sanna Halfdan och Fanny Eklund experter på.

Rätten till Samordnad Individuell Plan – SIP, är inskrivet i Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen för personer som har behov av insatser från både socialtjänsten och regionernas hälso- och sjukvård sedan 2010. Ändå är det många berörda som inte känner till att de skulle har rätt till en SIP. Sanna och Fanny menar att SIP är ett bra verktyg för att få en tydlig samordning mellan olika aktörer. De jobbar främst mot barn- och ungdomshandläggare inom socialtjänsten där de informerar och utbildar om SIP samt håller i SIP-möten. Uppdraget innehåller även samverkan mellan aktörer och verksamhetsutveckling på övergripande nivå.

Hur går ett SIP-möte till, och hur kan man göra för att de ska bli så lyckade som möjligt - för alla inblandade? Hör mer om detta i veckans avsnitt. 

Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

SIP med delaktighet och struktur

Vad blir skillnaden för socialtjänsten i praktiken när Barnkonventionen blir lag den första januari? Den frågan funderar många medlemmar runt om i landet på. Det är inte helt lätt att svara på, men i veckans avsnitt resonerar Josefine Johansson med Elizabeth Englundh, handläggare på SKL, om hur man kan tänka och göra för att stärka barns rättigheter.

Läs mer om avsnittet här: https://akademssr.se/post/barnkonventionen-i-praktiken. 

Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

Barnkonventionen i praktiken

Åtgärderna för att minska smittspridning av covid-19 har lett till att våld i nära relationer ökat. Det säger polis, Akademikerförbundet SSR:s medlemmar och WHO. 150 000 barn beräknas leva i en familj där någon blir utsatt för våld. 

I vårens sista avsnitt av Socialtjänstpodden, berättar Toktam Janhangiry och Marie Persson från Kompetenscentrum mot våld i nära relationer i Malmö, hur kommunerna i Skåne ställt om sin verksamhet för att möta det ökade behovet av stöd och hjälp. 

Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

Våld i nära relationer och corona

Verksamheten på de särskilda ungdomshemmen som bedrivs av Statens Institutionsstyrelse, SiS, har debatterats flitigt på senare tid då boende och personal vittnar om våld och övergrepp på hemmen. Hur beskriver personalen själva våldet och vad behöver göras? 

Möt Peter Andersson, forskare i socialt arbete vid Stockholms universitet, som har skrivit sin avhandling om hur anställda på SiS-hemmen påverkas av att arbeta nära våld. Peter Andersson är i grunden socionom och legitimerad psykoterapeut och har själv jobbat bland annat som avdelningsföreståndare på ett särskilt ungdomshem. 

Läs hans avhandling "Hot, våld och emotionellt arbete på de särskilda ungdomshemmen: Personalens berättelser" här: https://bit.ly/3dkwRgg. 

Programledare: Fredrik Hjulström. Producent: Sanna Rundqvist.

Våld på SiS särskilda ungdomshem

Socialtjänstpodden – podcasten för dig som är intresserad av socialt arbete och socialpolitik. Podden produceras av Akademikerförbundet SSR, fackförbundet för dig som är socionom.

Socialtjänstpodden

Popular tracks