Lyxmys med gäster Carolina Klüft och Leif Andrée. Miffo tycker att Carolina borde få barn snart och Leif köper en hawaiiskjorta av Claes för 1000 spänn. Husartisten Marit Bergman spelar och butlern serverar. Dessutom målar Carolina en fin tavla och Fia slår sönder massa porslin.

Trailer MiffoTV Talkshow pgm 2

Idrotten har fantastiska möjligheter att bidra till ett bättre samhälle, men alldeles för många barn har negativa minnen av sitt organiserade sportande. Ofta på grund av utanförskap eller mobbning. Idrottsrörelsen säger sig vilja inkludera alla som kan och vill, men vem får egentligen vara med i denna allvarsamma lek? Pia Sundhage, förbundskapten för svenska damlandslaget i fotboll, berättar hur hon jobbar med att försöka se alla och fotbollsproffset Martin Mutumba berättar hur det är att vara utanför gruppen som liten. Vi får också höra om ungdomsmatchen som slutade på akuten och träffar Anders Frisk, fotbollsdomaren som efter ett överfall på planen bestämde sig för att sluta. I studion svarar experter på frågor från lyssnare. Programledare: Fredrik Berling.

Trailer Idrottens Himmel Och Helvete -Utanförskap, hot och våld

När börsmäklaren David Ricardo 1799 läste Adam Smiths "Nationernas välstånd" bytte han bana och blev med tiden själv en av nationalekonomins främste tänkare. Ricardo är bland annat känd för sin teori om komparativa fördelar, berättar Harry Flam, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Ricardo var också den som förde in modelltänkandet i nationalekonomin. Idag har Ricardos modeller utvecklats till komplicerade datamodeller med oändliga ekvationer. Men precis som på Ricardos tid utgår dagens modeller ofta från felaktiga antaganden menar fondförvaltaren Alf Riple. 

Trailer Bildningsbyrån Ekonomi -Ricardo stilbildaren

Barbro Sköldenberg är lärare i textilslöjd och franska på Sofielundsskolan i Malmö. 2013 belönades hon med Webbstjärnans lärarpris för att på ett kreativt sätt binda samman textilslöjd med språkutveckling på internet. Samma år nominerades hon även till Guldäpplet, som årligen delas ut till lärare som förnyar lärandet med stöd av IT i egen undervisning. Hennes första digitala projekt var bloggen Nalleresan, som gav hennes elever kontakt med andra klasser över hela Sverige. 

Trailer Lärarrummet -Slöjd och IT - hur går det ihop?

Gerd Persson är modersmålslärare i meänkieli för elever i årskurs 1-3 i Pajala. Hon tycker att det är viktigt att barnen lär sig språket på ett roligt sätt och leker och gör ramsor med sina elever på lektionerna. Hon brinner för Tornedalen och hennes stora fritidsintresse är att arbeta med meänkieli i olika projekt.

Trailer Lärarrummet -Det ska vara roligt att lära

Åsa Pehrssons skolgång präglades av utanförskap och mobbning. När hon började gymnasiet såg hon ingen annan utväg än att ge upp. Allt var kört ändå. Hon började slå sig själv med flit och slutade att äta, inte för att hon kände sig tjock, utan för att hon ville sluta fungera. En lärare hjälpte henne att komma till BUP och där blev hon kvar i åtta år. Skolgång under den perioden varken erbjöds eller uppmuntrades. De ville bara att jag skulle måla akvareller, berättar Åsa. Till slut säger en stödperson att hon skulle sluta vara en sådan duktig patient. Idag jobbar Åsa som socialsekreterare.

Trailer Skolan Som Förlorade Mig -Åsa Pehrsson

Almir Ramovich är ute sent om kvällarna redan som 11-åring. Då lekte han ofta kurragömma på en lekplats i Skäggetorp, ett socioekonomiskt sargat område i Linköping. När högstadiet börjar blir kvällarna ute till nätter. Så småningom hamnar han i småkriminella kretsar och tycker det känns meningslöst att plugga. Kommer man från den fattiga stadsdelen Skäggetorp blir man helt enkelt påklistrad en massa rykten. Till och med lärarna ser på en på ett visst sätt, berättar Almir. Till slut får han nog och hoppar av gymnasiet, men det gör inte hans bästa vän och granne Issam Miftar. Varför?

Trailer Skolan Som Förlorade mig -Almir Och Issam

SO-läraren Adam Jönsson på Sjöängsskolan i Stockholmsförorten Älvsjö är drivkraften bakom podcasten Historiepratarna. I den gör högstadieelever webbsändningar om historia. Det har visat sig vara ett snilledrag och Historiepratarna vann i våras första pris i tävlingen Webbstjärnan, en skoltävling som anordnas av Stiftelsen för internetinfrastruktur.
Programmet finns att lyssna på efter sändning på http://urplay.se och http://www.ur.se

Trailer Lärarrummet - Historiepratarna - att podda för lärande

Pedagogen Carin Norström Lindström på Södermalms skola i Sundsvall arbetar mot mobbning och kränkande behandling. För mig är det jätteviktigt att man ska kunna gå till skolan utan att behöva ha en klump i magen, säger Carin. Hon utgår från föreningen Friends metodik och hennes arbetssätt har nu börjat sprida sig även till andra skolor i Sundsvalls kommun. Vi följer med på en kamratstödjarträff med elever i årskurs 3 och 4. Där arbetar man med övningar och samtal för att belysa värdegrunder och hur man är en schysst kompis.
Programmet finns att lyssna på efter sändning på http://urplay.se och http://www.ur.se

Trailer Lärarrummet -Ingen ska behöva gå till skolan med en klump i magen

Vi lever i en tid av digitalisering, och röster höjs nu om att programmering borde föras in i läroplanen och ingå i skolans undervisning. Karin Nygårds, lärare på Sjöstadsskolan i Stockholm, är en av dem. För henne är förståelse för programmering en fråga om demokrati. Det finns också de som menar att programmering på schemat är fel väg att gå.

Teaser Skolministeriet - Är Programmering På Schemat En Bra Idé

När friskolereformen genomfördes på 90-talet var ett huvudargument att man ville öppna upp för en större mångfald av olika pedagogiska inriktningar i skolan. Idag säger företrädare för alternativa pedagogiska inriktningar att möjligheterna att gå utanför mallen i svensk skola håller på att strypas åt och att en ökad detaljstyrning och kontroll leder till likriktning. Vi besöker en waldorfskola och hör bland andra Idéburna skolors riksförbund, Friskolornas riksförbund och utbildningsminister Gustav Fridolin. 

Smakprov Skolministeriet - Är den pedagogiska mångfalden hotad?

Debatten om de religiösa friskolornas vara eller icke vara har kommit och gått genom åren. Kritiker talar om sektskolor och varnar för att elevernas tankefrihet hotas. Men de religiösa skolorna har överlevt alltjämt. Vad tycker eleverna själva om att gå på en skola som bekänner sig till en tro? Och hur hanterar skolorna gränsdragningen mellan konfessionell skola och icke-konfessionell undervisning? Vi besöker två skolor i Malmö - kristna Mariaskolan och muslimska Ögårdsskolan.

Smakprov Skolministeriet - Hur religiös får en skola vara

Efter skolattacken mot Kronan i Trollhättan höjs röster om att säkerheten på skolor måste bli bättre generellt. Men var drar man gränsen mellan öppenhet och säkerhet i skolan? Vi besöker Trollhättan dagarna efter att det hände som inte fick hända. Vad rör sig i tankarna hos skolpersonal? Hur får man elever som nu är rädda för att gå till skolan att känna sig trygga igen? 

Smakprov Skolministeriet - Efter Trollhttan

Skolpersonal spelade en viktig roll för att Melissa skulle våga bryta upp från sin familj och den kontroll hon levde under hemma när hon gick i gymnasiet, en tid i livet som hon själv beskriver som att hon var i kläm mellan två världar. Tommy Eriksson, undervisningsråd på Skolverket, säger att det finns en stor elevgrupp som lever med hedersrelaterade frågor i sin vardag. Han menar att hedersproblematik behöver komma upp på dagordningen och att kompetensen på området bland skolpersonal behöver öka.

Smakprov Skolministeriet - Hur Kan Kunskapen Om Hedersproblematik Bli Bättre

Yrkesprogrammen på gymnasiet dras med få sökande och på många håll i landet har industrin svårt att locka till sig utbildad arbetskraft. Då ökar pressen på studie- och yrkesvägledarna att styra unga dit där de anses behövas. Men studie- och yrkesvägledarna menar att det inte är deras uppdrag. Hur väger man mellan individens drömmar och samhällets behov?

smakprov Skolministeriet - Studievägledning - för vems skull?

För inte länge sedan slutade vissa lärare på Andersbergsskolan i Halmstad att kalla till föräldramöten. Det var ändå så få som kom. Men efter en satsning från skolan och kommunen har man nu lyckats vända trenden. Det kan vara en utmaning att nå föräldrar till elever oavsett bakgrund, men forskning visar att skolan har särskilt svårt att nå fram till föräldrar med annan språkbakgrund än den svenska. Vilka är de här svårigheterna? Och vad kan man göra för att få fler föräldrar att engagera sig i skolan?

Smakprov Skolministeriet - Förldrakontakt sökes

Flyktingboenden som brinner, ungdomar som ansluter sig till terrorgruppen IS och en ung man som går in på en skola och dödar två personer utifrån deras hudfärg - när extremismen kommer upp till ytan i samhället är inte skolan förskonad. Och ofta betonas skolans roll för att förebygga hat och fördomar. Men hur ska lärare förhålla sig till extrema åsikter när de dyker upp i klassrummen? Med konfrontation eller med dialog? Bör fokus ligga på individers åsikter eller på strukturer i samhället?

Smakprov Skolministeriet - Skolan och extremismen

De estetiska ämnena ska bli obligatoriska i gymnasiet igen. Samtidigt börjar lärarlegitimationsreformen märkas av, och då särskilt inom estetiska ämnen där många lärare nu anses obehöriga och inte längre får sätta betyg på sina elever. På Södra Latins gymnasium i Stockholm är frustrationen stor. Sångpedagogen Maria Friberg Emilson är sjukskriven för utbrändhet efter att ha försökt komplettera sin utbildning vid sidan av jobbet - allt för att bli behörig till det jobb hon redan har.

Smakprov Skolministeriet - Ny vår för estetämnena - men med vilka lärare?

KUNSKAPSBRYGGORNA
Studiehandledningen är det viktigaste verktyget vid undervisning av nyanlända elever, det menar professor Nihad Bunar på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. I sin forskning kring nyanlända och deras lärande har han konstaterat att just studiehandledningen fungerar som en brygga mellan de kunskaper som eleverna bär med sig och allt det nya som de möts av här - såväl pedagogiskt som språk- och kunskapsmässigt.
Men hur gör man för att få det att fungera i praktiken, även om det inte finns någon tillgänglig studiehandledare på skolan? Och varför har inte den svenska skolan lärt sig av sina tidigare misstag?
Programledare: Natanael Derwinger

DIDAKTORN
För dig som bryr dig extra mycket om vad som händer inom skolans värld. 
Programledaren Natanael Derwinger kvartsamtalar med personer i eller utanför det pedagogiska fältet. Högt och lågt om pedagogik, didaktik, kollegialt lärande, politik och forskning. Alltid nördigt, smalt och viktigt.
En lärarfortbildande poddserie från UR.

Didaktorn för lyssning och poddning på:
iTunes: http://apple.co/1Ttgn4k
UR Skola: http://bit.ly/1ZPKp3I


Teaser - Didaktorn möter Nihad Bunar

Premiärminister May utlyser nyval i Storbritannien.

Newsreel Snap Election

Del av public service tillsammans med SR och SVT. Kunskapsprogram som breddar, kompletterar och förstärker inom utbildningsområdet. http://ur.se/ och http://urplay.se/

Utbildningsradion

Popular tracks