AI och etiken

Vi intervjuar Mia-Marie Hammarlin, etnolog och universitetslektor i  medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Hon driver ett forskningsprojekt kring vaccinationskritik och fördjupar sig bland annat i hur vaccinskeptiker resonera. Hon har djupintervjuat vaccinskeptiker om hur de tänker kring infektioner, varför de misstror vaccin, var de inhämtar information, vilka källor de litar på och mycket annat. Vi pratar om varför det är viktigt att förstå hur vaccinsskeptiker resonerar och vad hon hoppas att hennes forskning kan bidra med.

www.vetenskaphalsa.se

Elevation

Så resonerar vaccinskeptiker

Hur har den psykiska hälsan i Sverige påverkats av pandemin? Hårda fakta är att något färre tog självmord och att antalet människor som sökte akut psykiatrisk vård sjönk något under pandemins första år. Men berodde det på att man inte vågade söka sig till vården eller på ett bättre mående? Kanske blev livet ändå lättare för vissa när familjer tillbringade mer tid tillsammans hemma?
Det diskuterar vi i vår podd.

Pandemin har lärt oss stötta varandra

Vetenskap och hälsa intervjuar nutritionsforskaren Anna Stubbendorff som forskar på den planetära hälsodietendieten och hur man genom att äta mer hållbart kan leva längre och friskare. För genom snittsvensken innebär det ett matmönster med mindre kött och mer baljväxter, nötter och grönsaker. Följer man planetära hälsodieten till hälften så innebär en minskad risk att dö i förtid med 25%. Intervjuar gör Jenny Loftrup.

www.vetenskapohalsa.se

Hållbar diet ökar chansen till långt liv

Vi pratar om hur man kan må när sköldkörteln inte producerar hormon i lagom takt, under- och överfunktion, behandlingar, ny forskning om immunförsvaret och varför det är värt att kontrollera sin sköldkörtelfunktion om man har svårt att bli gravid eller gå ner i vikt.

När sköldkörteln blir sjuk

Enligt världshälsoorganisationen WHO är högt blodtryck, eller hypertoni som det också kallas, världens dödligaste sjukdom – och detta trots att den är både behandlingsbar och går att förebygga.
Några av de frågor som vi diskuterar är: Varför är det så farligt med högt blodtryck? Vad anses som normalt blodtryck? Hur kan man märka att man har högt blodtryck, ger det några symtom? Vi kommer också att prata om orsakerna till och riskfaktorer bakom högt blodtryck, vilka behandlingar som finns och om det senaste inom forskningen som siktar på att förebygga och tidigt behandla.
Vi intervjuar Olle Melander, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet med inriktning mot hjärt-kärlsjukdomar och hypertoni.

Det farliga blodtrycket

I den här podden pratar Jenny Loftrup och Eva Bartonek, redaktörer för Vetenskap och hälsa, om forskning om minnet med utgångspunkt i artiklar från senaste tidningen från Vetenskap och hälsa: "Minnet, maten och vår hälsa". 
Det andra temat i tidningen, maten och hälsan, kommer diskuteras i nästa podd som publiceras 10 juni 2022.

Minnet, maten och hälsan: DEL 1 MINNET

Att äta varierad hälsosam mat är bra både för oss och våra tarmbakterier. Men vad är bra mat, hur ändrar man sina kostvanor och vad säger forskningen om antiinflammatorisk kost? I den här podden pratar Jenny Loftrup och Eva Bartonek, redaktörer för Vetenskap och hälsa, om forskning om kosten med utgångspunkt i artiklar från senaste tidningen från Vetenskap och hälsa "Minnet, maten och vår hälsa". Tidningen har två teman - minnet och maten och kommer resultera i två poddar. Detta är den andra podden och podd nummer ett "Minnet och hälsan" publicerades den 3 juni 2022.

Minnet, maten och hälsan. DEL 2 MATEN

Den här podden handlar om flickor med ADHD och deras speciella utmaningar men också hur de kan må och fungera bättre i vardagen. Forskaren och psykologen Pia Tallberg pratar om tydliga rutiner, att välja rätt kompisar, kvinnliga hormoner, medicin och fysisk aktivitet. Och om hur föräldrar och skolpersonal kan stötta.

Flickor med adhd

Zoonoser är smittor som sprids mellan djur och människor.  Det är inget nytt i sig men det som nu oroar är att risken för utbrott av sjukdomar som sprids mellan djur och människor kommer att öka. Bland annat på grund av klimatförändringarna men också andra mänskliga aktiviteter som gör att vi förstör djurens naturliga miljöer. Och fladdermöss tros spela en stor roll i smittspridningen.
Vi intervjuar virusforskarna och professorerna Patrik Medstrand vid Lunds universitet och Region Skåne och Karen Mossman, professor vid McMaster university i Kanada.

Zoonoser – när djur och människor smittar varandra

Hur kan något som är så litet vända upp och ner på en hel värld? För det är just vad virusen har gjort de senaste tre åren. I den här podden från Vetenskap & hälsa kommer vi att prata om virus och pandemier - då, nu och i framtiden. Redaktionen kommer att bjuda på godbitar ur vårt senaste tidningsnummer om virus.

Virus och pandemier – då, nu och i framtiden

Nästan alla gnisslar eller pressar tänder i perioder av sitt liv, så kallad bruxism. Bruxism är kopplat till sömnproblem och stress och sliter på emaljen och kan orsaka ömma käkar, och ont i nacken och huvudet. I den här podden berättar Birgitta Häggman Henrikson, professor i odontologi vid Malmö universitet om hur bruxism fungerar och vad man göra för att lindra symtomen.

Hjälp jag gnisslar tänder!

Varför får man feber när man är sjuk – är det ett symtom eller något som hjälper immunförsvaret att bekämpa sjukdomen? Kroppens temperaturreglering, feber och nedkylning är i fokus i det här avsnittet från Vetenskap & hälsa.

Gäst i avsnittet: Niklas Nielsen, professor vid Lunds universitet och intensivvårdsöverläkare vid Helsingborgs lasarett i Region Skåne.

Kan febern göra nytta?

För mycket kolesterol i blodet kan leda till fettinlagring i blodkärlen, vilket i sin tur leder till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt. Men vad vet vi om kopplingen mellan kost, kolesterolnivåer och hjärt-kärlsjukdomar? Vad menas med det goda och det onda kolesterolet? Vad ska vi äta - eller undvika att äta - och hur ska vi tänka kring äggen?
Vi diskuterar dessa frågor med Jan Nilsson, professor vid Lunds universitet med hjärt-kärlsjukdomar som specialitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Kolesterolet – det goda, det onda och äggen

Det sker skjutningar nästan varje dag och inte sällan är det ungdomar - eller till och med barn - som håller i vapnet. Men varför begår barn och ungdomar brott och vad kan man göra för att förhindra det?
I podden diskuterar vi detta med Marie Torstensson Levander, seniorprofessor vid Malmö universitet med mångårig erfarenhet av forskning om ungdomsbrottslighet

Om unga som begår brott

Blivande läkare läser idag medicinsk humaniora. För i litteraturen, precis som i livet, finns de en mångfald av människoöden och en öppenhet för olika tolkningar. Vi intervjuar litteraturvetaren Katarina Bernhardsson från Lunds universitet om hur skönlitteratur och diskussioner med kursare hjälper studenterna att förstå både sig själva och sina patienter bättre. Jenny Loftrup ställer frågorna.

När Kafka gör läkare mer empatiska

Smärta hör till åldrandets vedermödor - eller? Men hur det än är med det - och det ska vi få svar på i podden - så är många drabbade. Ungefär hälften av den äldre befolkningen, och hit räknas alla från 60 år och uppåt, rapporterar att de har ont på ett eller annat sätt. Vi intervjuar Lena Sandin Wranker som är specialistläkare inom smärtrehabilitering och forskare inom geriatrik vid Lunds universitet, med inriktning mot smärta hos äldre personer.

Måste det göra ont att bli äldre?

Pernilla Ny är barnmorskan som forskar och undervisar om klimakteriet vid Lunds universitet. Vi pratar om humör, vallningar, sexliv, naturläkemedel och mycket mer i denna podd om klimakteriet. Intervjuar gör Jenny Loftrup.

Klimakteriet – lättare med bättre koll

Många mammor känner sig obekväma att amma ute bland folk på grund av attityder och amningen i Sverige ligger på en stabilt låg nivå sedan amningens glansdagar som tog slut i mitten på 00-talet. Podden handlar om vad som behövs föra att komma igång med sin amning och varför bröstmjölk är hälsokost. Christine Rubertsson är professor i barnmorskans område vid Lunds universitet. Hon intervjuas av Jenny Loftrup.

Mammor tvekar att amma bland folk

Om man har uthålliga muskler med långsamma muskelfibrer eller om man har högre andel snabba fibrer påverkar vilken träning som ger bäst hälsoeffekter och resultat. Vetenskap och hälsa intervjuar Ola Hansson, genforskare vid Lunds universitet. Det påverkar också hur lång återhämtning man behöver. Vi pratar om muskler, träningsintensitet, variation och när det är dags att börja träna styrka och balans. Och lite om människans evolution - från starkare och mindre intelligent till svag och skärpt. Jenny Loftrup intervjuar.

Välj träning efter muskler och gener

Forskningen på psykedeliska substanser som finns i magiska svampar och till exempel LSD låg länge nere. Men nu har psykedeliska droger visat sig effektiva i flera studier mot svår depression och PTSD. Vetenskap och hälsa intervjuar Pär Halje, forskare i integrativ neurofysiologi vid Lunds universitet, om vad som händer i hjärnan vid trippar och hur det kan hjälpa patienter som inte kan få lindring på annat sätt.

Psykedeliska droger mot psykisk ohälsa

Att börja få problem med minnet kan vara tecken på begynnande demens men ett sämre minne kan bero på så mycket annat. Därför är det viktigt att söka tidigt för sina symtom för att reda ut orsaken. Men när det gäller demenssjukdomar är det inte alltid helt enkelt att ställa rätt diagnos.
Vi intervjuar Oskar Hansson som är professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus om hans forskning kring tidig diagnostik av Alzheimers sjukdom. Han forskning har bland annat lett till att man idag, med ett enkelt blodprov, kan med stor säkerhet avgöra om en person har Alzheimers sjukdom, kanske till och med innan de första symtomen. Det kan spela en avgörande roll för utvecklingen av nya läkemedel och behandlingar.

Alzheimer – tidig diagnos öppnar för nya behandlingar

Precisionsmedicin, eller skräddarsydda behandlingar som är anpassade till specifika patientgrupper eller rentav enskilda personer, de brukar omtalas som framtidens behandlingar. Och inom flera områden, som till exempel för behandling av vissa cancerformer, används det redan i sjukvården.
Och även inom psykiatrin finns behovet av mer skräddarsydda behandlingar men här befinner sig precisionsmedicinen fortfarande på forskningsstadiet.
Vi diskutera psykiatrins speciella utmaningar med Daniel Lindqvist som är överläkare i psykiatri vid Region Skåne och forskare vid Lunds universitet. Han forskar om depression med målet att kunna erbjuda mer skräddarsydda behandlingar.

Skräddarsytt mot depression

Medicinen har omtalats som en revolution inom fetmabehandlingen. Den har fått kilona att rasa – men efterfrågan att rusa- så till den grad att den har blivit en bristvara. Men hur fungerar den egentligen? Hur mycket kan man förvänta sig att gå ner i vikt? Och vad händer om vi slutar med medicinen?
Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning vid Lunds universitets diabetescentrum och läkare vid Skånes universitetssjukhus intervjuas av Eva Bartonek Roxå.

Den eftertraktade medicinen mot fetma

Antalet autismdiagnoser har ökat kraftigt, trots att det inte är fler som har autistiska drag idag jämfört med tidigare. Varför är det så? I podden med forskaren Sebastian Lundström försöker vi förstå hur personer med autistiska drag fungerar och vad som är skillnaden mellan mildare autistiska drag, som inte alls är ovanliga, och funktionsnedsättningen autism. Vi pratar också om styrkor som koncentration och uthållighet och vad man kan tänka på när man träffar någon med autistisk personlighet. Jenny Loftrup intervjuar.

Autistiska drag eller diagnos autism?

Osteoporos, eller benskörhet, är en folksjukdom som varje år leder till ungefär 85 000 till 90 000 frakturer, det vill säga benbrott. Ålder och kön är kända riskfaktorer med det finns annat som går att påverka. Vi diskuterar detta med Kristina Åkesson, professor i ortopedi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Starkt skelett hela livet

Aggressiva mejl från föräldrar, grupper på sociala medier som spårar ur och där enskilda lärare hängs ut med namn, eller elever som filmar lärare i smyg för att sprida på TikTok och Snapchat.
Digitala påhopp har blivit ett nytt arbetsmiljöproblem. Hur hanteras dessa problem idag, vad har skolorna för beredskap och går den här typen av påhopp att förebygga? 
I podden intervjuar vi Rebecka Cowen Forsell, forskare vid Malmö universitet.

Digitala påhopp plågar lärare

Ena dagen får vi cancer av att dricka kaffe, nästa dag kan vi läsa om att kaffedrickare lever längre än de som inte dricker kaffe. Vi bombarderas av påstående om  vad som är bra eller dåligt för vår hälsa men hur ska vi tolka dem och behöver vi bry oss överhuvudtaget? För att reda ut dessa frågor har vi bjudit in Jonas Manjer, som är professor vid Lunds universitet och bröstkirurg vid Skånes universitetssjukhus. Som epidemiolog försöker han besvara frågor om vem som löper risken att bli sjuk och när.

Hälsolarm och siffrornas magi

Hur påverkas vår hjärna av träning? Vi möter forskare i neuroinflammation från Lunds universitet som i epidemiologiska studier följt nära 200 000 Vasaloppsåkare och lika många ur övriga befolkningen. Här berättar de om resultaten.

Det händer i hjärnan när vi tränar

I år uppmärksammas gensaxen Crispr med ett nobelpris i kemi. I det här poddavsnittet får du möjlighet att förstå mer om dina gener, hur gentekniken fungerar, vilka möjligheter den erbjuder – och vilka frågor den också väcker. Och så göra vi en tillbakablick i historien. I podden medverkar flera forskare från Lunds universitet.

Genvägar till bättre hälsa

Populärvetenskapligt om forskning inom medicin och hälsa från Lunds universitet, Malmö universitet och Region Skåne.

Popular tracks by Vetenskap & hälsa