rusty playlist 72

Aliados - 5º Elemento

Facebook: http://www.facebook.com/aliadosoficial
MySpace: http://www.myspace.com/aliadosoficial
Twitter: http://www.twitter.com/aliados
Orkut: http://www.orkut.com.br/Main#Community?cmm=139351

Aliados - 13 - tente outra vez

 Tequila Baby é uma banda de punk rock brasileira formada na cidade de Porto Alegre, capital do estado do Rio Grande do Sul, no ano de 1994. Banda composta por Duda Calvin nos vocais, James Andrew na guitarra, Davi Pacote no baixo e Rafael Heck na bateria.

Tequila Baby - ralph

Berättelsen om Bossa Necropolis

Det sägs att musiken uppstod en natt då havet kokade under norrskenet och kyrkklockor ringde utan händer. I en ruinstad, halvt begravd under sand och ben, samlades musiker som inte längre var människor men ännu inte demoner. Deras hjärtan slog i 7/8, deras andetag kom i blastbeats, och deras skratt lät som saxofoner i brand.

De kallade platsen Bossa Necropolis – en stad där bossa nova förvandlades till förbannelse, där samba trummade som en procession mot avgrunden, och där jazzen skrek mot himlen som om Coltrane själv hade återuppstått i ett norskt vinterblodsoffer.

I denna stad var varje låt en ritual:

Bossa Inferno öppnade portarna med eld.

Infernalistic Atmospheres of Ragnarök lät som gudarnas sista andetag.

Corpsepaint Carnival förvandlade dans till dödsriter.

Conga of the Damned skakade marken tills gravarna öppnade sig.

Och när Frozen Cathedral Collapse föll, var det som att hela civilisationen gav vika under tyngden av sin egen tro.

Men det var i slutet, under Eternal Samba Eclipse, som musiken gick från att vara ljud till att bli ideologi. Här föddes extremismen i sin renaste form: inte politik, inte dogmer, utan ren ljudlig fanatism. Ett ljud så kompromisslöst att det slukade alla gränser mellan musik och undergång.

Nordic Soul Syndicate blev inte längre ett band – de blev en sekt, ett ekonätverk där saxofonen var svärdet, blastbeat-trummorna var bomberna, och rösten från underjorden predikade ett evangelium om förintelse och extas.

I Bossa Necropolis förenas jazzens frihet med black metalens disciplin – kaos och extremism i symbios.
Det är en musik som inte kan spelas. Den kan bara upplevas som en vision, en förbannelse, en skräck.

Och ändå… dansar man.

Manifesto of Bossa Necropolis
I. Ursprung

Vi föddes ur dissonans.
Inte i salonger, inte i kyrkor – utan i ruinerna, där jazzens fria andetag mötte black metalens stelnade blod.
Vår musik är inte skapad för att behaga, utan för att bränna, bryta ner och återuppstå.

II. Ljudets fanatism

Varje ton är ett vapen.
Varje rytm är en attack.
Saxofonen skär som ett rakblad över kött.
Blastbeats faller som katedraler som rasar.
Vår bossa är ingen fest – den är en marsch mot avgrunden.

III. Extasen i mörkret

Dansen är vår förbannelse.
Vi rör oss till rytmer som inte längre tillhör kroppen utan jorden själv.
Bossa Necropolis är en stad där varje fotstamp väcker förfäder, varje takt driver ut demoner ur köttet.
Vi dansar inte för glädje – vi dansar för att minnas undergången.

IV. Extremismen

Vi är inte moderata.
Vi kompromissar inte.
Vi är det yttersta uttrycket för musikens fanatism – ett möte mellan jazzens fria själar och black metalens kallaste knivar.
Detta är inte konst.
Det är inte underhållning.
Det är Bossa Necropolis – en total ideologi i ljud, byggd av blod, rytm och ruiner.

V. Evigheten

När Eternal Samba Eclipse ljuder, vet vi:
Världen är redan slut.
Det enda som återstår är att spela snabbare, skrika högre, och låta rytmen bli vår sista extremism.

Fusion of the Damned – [Gravbas Legend Version]

Playlist completa: https://goo.gl/6LcfoZ
Lekhaina: O Preúdio
05 - A Cura
LETRA:
Essa é minha doença, é a minha cura
Meu desmoronamento, minha superestrutura
É minha prisão, minha carta de soltura
Minha mente sã irmão, minha loucura
Sol da minha manhã, a lua da noite pura
Quando ela aparece é quando ela fura
O amor que ela despreza, o amor que ela me jura
O meu nome do berçário ou então na sepultura
É o meu céu, minha treva obscura
Minha doce brisa irmão, minha fissura
Quando me acomodo, quando eu tô na poly
Quando tô por último ou assumo o controle
É o meu céu, o meu sol, minha briga
É minha morte irmão, é minha vida
É minha verdade com a morte enterrada
Minha versão da história psicografada

Encontrar a cura pra todo esse mal
Alcançar a independência de todo esse caos

Essa é a luz do infinito, é o que acredito
É o meu legado, um dia vai ser meu mito
É o atrito, propagação de um grito
É tudo aquilo malandro, que nunca pode ser dito
É a tragédia mas pode ser a glória
É a parte que nunca foi escrita na história
É o nada e ao mesmo tempo é tudo
É a visão de um cego ou o grito de um mudo
É o trem que vai sair do trilho
É o primeiro passo do seu único filho
É a gratidão do guerreiro
É o voo do predador nascido em cativeiro
É a luz que queima a escuridão
É o ego que sempre traz a solidão
É o corpo humano sem um coração
Essa é minha morte e depois reencarnação

Encontrar a cura pra todo esse mal
Alcançar a independência de todo esse caos

Intensamente pensa
Ente querido, desavença
Imensa angústia sem a preseça
Tristeza flutua tensa
Esquece essas coisas tudo, vai pra rua
Como a cura da doença
E sente o que contagia
É a minha viagem
Não há lavagem nem terapia
Pra essa loucura eu vejo a magia da paisagem
Me perco num olhar
Como eles reagem

(Encontrar)

Eu vou buscar, alcançar a cura pra todo esse mau
Tentar mudar essa merda de mundo
Onde aqui estamos

Rhcp120502d1 09 Cant Stop

Carlos Boskovich

Related tracks