FESTIS

En torkad blomma, mitt på hösten söker sällan tröst.
.. Vindens röst, viskar ömt å ger en vänlig knuff.
.. Känns dagen tuff? le mot världen för att finna lust.
.. Att kämpa vidare, när sorgen har tatt all din luft.

.. Djupa andetag, vi landar snart och accepterar.
.. Det som inte blev, en verklighet okomplicerad.
Amputerade fantiserar, vägens plats och underlag.
Amplifiera integrera, stunden utan undantag.

.. Så blir det säkert bra, tids nog slutar såren svida.
.. Skorpor kommer klia, skadorna är konstruktiva.
Kom till den goda sidan, en dag får du också vila.
.. När bladen tappar färg och solen slutat skina.

.. Regnet faller ner, men vattnar bara känslor kort.
.. Torkan satte stopp, tills glädje plötsligt glömdes bort.
.. Pressad med ett krokigt leende, visst blir det nåt.
.. Ingen vinstlott, men nya knoppar sover gott.


TS 298 Amputerade 16 bars

FESTIS

Denkan1111