Under senare delen av 1600-talet nådde den hysteriska europeiska häxjakten Åland. Nu skulle det satanshärjade öriket renas under ledning av Ålands häradshövding Nils Psilander. På bara några år dömdes sju kvinnor till döden för påstådda häxerier och samspel med djävulen trots att bevisföringen haltade.

Som röstskådespelare hörs Frida Oksman.

Huvudsakliga källor: 

Antti Heikkinen, Paholaisen liittolaiset, 1969.
Mirkka Lappalainen, Pohjoisen noidat – oikeus ja totuus 1600-luvun Ruotsissa ja Suomessa, 2018.

Häxprocessen på Åland under senare 1600-tal

Då Finland år 1809 övergick från svensk till rysk överhöghet stod landet inför nya utmaningar i många avseenden. Arvet efter skilsmässan från vårt flera hundra år långa förhållande med Sverige blev bl.a. en svenskspråkig minoritet utbredd i samhällets alla klasser, och under 1800-talet blev nationalitetsfrågan en het potatis. Då den nationella identiteten skulle konstrueras, var det inte alla som var överens om att ett folk kan tala två språk - finska och svenska. Under slutet av 1800- och början av 1900-talet utvecklades målmedvetet en identitet för Finlands svenska befolkning - finlandssvenskarna.

Huvudsakliga källor:

Max Engman, Språkfrågan. Finlandssvenskhetens uppkomst 1812–1922, 2016.
Henrik Meinander, Nationalstaten. Finlands svenskhet 1922–2015, 2016.
Anna Öhman, "Bland de svenskatalande i Finland västanvindens sus aldrig skall överröstas af de finska skogarnas brusande” : Studenter och svenskhetsrörelsen : Nylands nation och de stora studentbesöken i Uppsala och Helsingfors 1909 och 1910, Pro gradu-avhandling 2017.

Från svenskarna i Finland till finlandssvenskar

Under slutet av 1700-talet svepte väckelserörelser över Svea rike och tog folket med storm. I Finland bredde Bedjarrörelsen ut sig. Rörelsen fick sig snart ett extra lyft tack vare sin kännspaka frontfigur – dvalapredikanten Anna Rågel. Mot slutet av seklet lockade hon tusentals från när och fjärran till den lilla socken Sastmola i Västra Finlands kusttrakter.

Huvudsakliga källor:

Mia Mattsson, Den heliga svagheten Handlingsmönster bland predikande kvinnor i det svenska riket under 1700-talets senare hälft, Historisk tidskrift för Finland 2/2016.

Ingvar Dahlbacka, Anna Rågel och hennes beskyddare i Kvinnligt religiöst ledarskap (red. Simon Sorgenfrei & David Thurfjell), 2020.

Aarni Voipio, Folkpredikanter och falska profeter, 1928.

Anna Rågel – Rikskändis med ett gudomligt uppdrag

Aldrig tidigare har vi haft så mycket tid att spela som vi har idag, och de historiska spelen är populärare än någonsin förr. Anna träffar universitetslektor i historia och spelfantasten Derek Fewster för en en diskussion om historiebruk i spel.

Diskussionen för er in på teman som hur historia används i spel, hur spelen lever i växelverkan med samhällsdiskussionen, varför historiker först kommer på plats 100 då spelmakarteamen skapas, statlig propaganda  i spel och mycket mycket mer!

En diskussion om spel, historia och vikten av att vara historiskt korrekt

Signe Brander var Finlands första professionella museifotograf som i början av 1900-talet hade som uppdrag att dokumentera ett Helsingfors i brytningsskede. I takt med att befolkningen ökade började gamla hus och kvarter rivas och nya områden planläggas för att göra utrymme för moderna höghus. Följ med Signe under några av hennes otaliga uppdrag som slutligen resulterade i dryga 1000 idag ovärderliga kulturhistoriska bilder av Finlands huvudstad.

Huvudsakliga källor:

Foto Signe Brander - kuvia Helsingistä ja helsinkiläisistä 1907-1913, Helsingfors stadsmuseum, 2014.
"Signe Brander kuoli nälkiintyneenä ja haudattiin mielisairaalan joukkohautaan – tältä näyttää legendaarisen valokuvaajan Helsinki", Helsingin Sanomat 18.9.2016.
"Signe Brander tallensi katoavan Helsingin", YLE webbartikel och dokumentär, 14.1.2014.
Signe Brander, Biografiskt lexikon för Finland.

Signe Brander i ett svunnet Helsingfors

Samerna är ett erkänt arktiskt urfolk på sammanlagt ca 75 000-100 000 samer utspridda i fyra länder. Ca 10 000 av dem bor i Finland.

Under hundratals år har samerna utsatts för olika slags förtryck: tvångsinlösning av samisk mark, kyrklig förföljelse och religiös omvändning, rasbiologiska studier, grymma internatskolor och en kamp mot den finska statsmaktens kontroll.

Hissapoddens sextonde avsnitt handlar om tvångsförfinskningen av samerna i Finland.

Källor:

K. Ranta, J. Kanninen: Vastatuuleen - Saamen kansan pakkosuomalaistamisesta, 2019.
Jaksomedia: Lukuja rasismin historiasta Jakso 7: Tiede on oikeuttanut rasistista ajattelua, Podcast, Yle Arenan 2021.
Sametingets hemsida: https://www.samediggi.fi/, senast sedd 4.1.2023.

Samerna i Finland

Sedan hundratals år tillbaka har Finlands geografiska läge tvingat makthavare att fundera på relationen till grannen i öst - Ryssland. Många krig och konflikter har utspelat sig mellan länderna både före och efter Finlands självständighet. Efter andra världskriget knöts VSB-pakten som stabiliserade Finlands relation till bjässen på bakgården för en tid. Utrikes- och inrikespolitiken präglades ändå av sovjetiskt inflytande fram till landets kollaps år 1991.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina som påbörjades i januari 2022 tvingade än en gång Finland till att ta ställning till vad landets relation till Ryssland ska vara. Denna gång valde man att öppet uttrycka sitt missnöje mot makthavarna i Kreml – allra tydligast genom att ansöka om medlemskap i västvärldens försvarsallians Nato.

Avsnittet ger dig en koncis överblick över Finlands historiska relation till Ryssland.

Huvudsakliga källor:

H. Meinander, Kekkografia, Helsingfors 2010.
Yle areena, Suomettumisen aika, podcast 2021.
Yle areena, Kalle Haatanen: Suomi kylmässä sodassa, podcast 2012.
Artiklarna “nattfrosten”, “notkrisen” från Uppslagsverket Finland, https://www.uppslagsverket.fi/ , senast sedd 30.6.2022.

Finland mellan öst och väst

Sofie Munsterhjelm, senare gift Sofie von Platen, var en driftig adelskvinna i 1800-talets föränderliga Finland. Sofies barn- och ungdomsår var lyckliga och hon hade verkligen allt en ung adelsdam kunde önska sig: utbildning, societetsbildning och förmögenhet. Ett snedsteg i val av make och tillika ett fördömt äktenskap senare var hon en utblottad, förtida änka, nedgraderad till adelns absolut lägsta skikt. Trots det vägrade hon leva på allmosor från släkten utan hankade sig målmedvetet framåt för att försäkra en ståndsenlig framtid åt sina barn.

Avsnittet baserar sig på professor Kirsi Vainio-Korhonens studie Sofie Munsterhjelms tid. Adelskvinnor och officerare i 1800-talets Finland som skildrar Sofies liv som adelskvinna i ett finskt samhälle i snabb förändring.

Sofie Munsterhjelm - Adelskvinna i vått och torrt

Fredrika Charlotta Runeberg (f. Tengström) levde under en tid där kvinnor förväntades vårda och sköta hushåll framom skriva och läsa. Den finländska 1800-talskvinnan skulle behärska olika språk, men annan utbildning lämnades åt männen. Fredrika fostrades i en förhållandevis liberal familj där också döttrarna fick skolgång. Redan som barn slukade hon all litteratur hon kom åt och fattade även pennan i tidig ålder.
 
I 20-årsåldern gifte sig Fredrika med poeten och akademikern Johan Ludvig Runeberg. Parallellt med makens litterära framgångar producerade Fredrika romaner, annan prosa och journalistiska texter. Under 1840- och 50-talet arbetade hon för flickors rätt till utbildning och förmyndarskap. Hon fostrade även sex söner och tog hand om familjens tiorumsvilla.
 
Ändå är det många som enbart minns henne som hustru till landets nationalskald och kreatören bakom den cylinderformade Runebergstårtan. Det här vill vi sätta stopp för.
 
I Hissapoddens avsnitt 6, ”Fredrika Runeberg – mer än en tårta”, lyfter historikerna Anna Öhman och Veronica Aspelin fram författaren, journalisten och kvinnosaksförkämpen Fredrika Runeberg. Hur såg hennes verklighet ut som 1800-talskvinna i Finland? Hur var livet som hustru till en av landets mest hyllade män? Hur formades hennes författarskap under åren? Vilket samhällsengagemang bidrog hon med under sin livstid? I avsnittet medverkar även Ebba Witt-Brattström, professor i litteratur vid Helsingfors universitet. Som röstskådespelare fungerar Freja Lindeman (Fredrika Runeberg) och Oscar Öhman (Johan Ludvig Runeberg). 
 
Källor:
Teresa Rosenlund: Tre kvinnor - tre pennor (1998)
Merete Mazzarella: Fredrika Charlotta född Tengström: en nationalskalds hustru (2007)
Fredrika Runeberg: Min pennas saga (2007)

Fredrika Runeberg – Mer än en tårta!

Den 1 juni 1919 trädde förbudslagen i kraft i Finland. Nu skulle finländarna överge spriten för en trygg arbetsmiljö och ett lugnt familjeliv. Men de nya bestämmelserna fick motsatt effekt då alkoholbruket istället nästan tredubblades. Myndigheterna såg hjälplöst på då skärgården förvandlades till arenor för massiva smugglingsoperationer och gängkriminalitet. Följ med Veronica & Anna till 1920-talets Finland som vi vid sidan om växande ekonomi och sociala reformer också minns som förbudstiden. I avsnittet medverkar historieläraren Jimmy Holmberg.

Källor

Jimmy Holmberg: Lokalt och lagom nyktert: Aktörer, popularitet och målsättning i nykterhetsföreningar i Pojo 1887–1919. (2017)
K. Kilpiö, H. Kuusi, M. Peltonen: Alkoholin vuosisata : suomalaisten alkoholiolojen vaiheita 1900-luvulla. (2006)
Aija Kaartinen: Kansan raittiudeksi ja kotien onneksi : naisten kieltolakimielipiteet ja toiminta kieltolain puolesta ja sitä vastaan 1919-1932. (2011)
Kustaa Vilkuna: Juomareiden valtakunta: suomalaisten känni ja kulttuuri 1500-1850. (2015)

Smugglare, fyllhundar och förbudstid

Åren 1689–1962 isolerades hundratals mentalvårdspatienter på Själö hospital i Nagu skärgård. Från slutet av 1800-talet blev ön hemvist för s.k. obotligt sjuka kvinnor, vars diagnoser kunde lyda bl.a. paranoia, schizofreni, idioti eller epilepsi. 

Vilka var dessa individer, samhällets oönskade, som förvisades till Själö på livstid? På vilken grund fastställdes deras sjukdom och varför var just livmodern av stort intresse i diagnostiseringen?

I Hissapoddens tionde avsnitt behandlar Anna Öhman och Veronica Aspelin den finländska mentalvårdens historia, med fokus på Själö hospital. I avsnittet medverkar också författaren Johanna Holmström, som studerade öns kvinnoöden i samband med att hon skrev romanen Själarnas ö (2017). Lucas Dahlström fungerar som röstskådespelare.

Kvinnorna på Själö – Med döden som enda utväg

Välkommen till Hissapodden - en finlandssvensk populärhistorisk podcast. Poddmakarna Anna Öhman (röst, manus), Tobias Jansson (ljud) och Freja Lindeman (producent) tar med dig på en nytänkande resa genom Finlands historia.

Hissapodden fick premiär 10.10.2019. Veronica Aspelin (röst, manus) medverkade i säsong ett och två. Säsong tre utkommer med start 8.7.2021.

Följ gärna oss och vår produktionsprocess på Instagram: https://www.instagram.com/hissapodden/

Stort tack till våra finansiärer Kulturfonden, Stiftelsen Tre Smeder, Konstsamfundet, Arbetets Vänner och Nylands Nation.

Fredrika Runeberg – Mer än en tårta!

Hissapodden

Related tracks