15 miljoner portioner med kött blev aldrig serverade och 400 miljoner svenska ägg nådde aldrig slutkonsumenten. Anledningen? Utbrotten av fågelinfluensa och salmonella i gris-, nöt och fågelbesättningar i Sverige under åren 2020-2022. Hur allvarligt är hotet från olika smittor för vår livsmedelsproduktion? Den frågan och många fler lyfts i det tredje avsnittet av podcasten Upp på bordet.

Varför hamnade 400 miljoner ägg aldrig på frukostbordet?

På vilket sätt kan sjömaten bidra till Sveriges livsmedelsberedskap och det civila försvaret? Varje år produceras cirka 12 000–15 000 ton sjömat inom vattenbruket. Det landas även åtskilliga tusen ton inom både det kustnära fisket och havsfisket. Så varför tas den blå näringen inte lika ofta med i beredskapsplanerna som andra livsmedel? Och vilka produkter skulle bli aktuella om den blev det?
Hör mer i #Landet

I detta avsnitt #poddenLandet medverkar:
Teija Aho, vice ordförande i Sveriges fiskares producentorganisation (SFPO) samt yrkesfiskare och fiskodlare
Wenche Hansen, VD Matfiskodlarna AB
Lina Waara, jordbrukspolitiskutredare på Jordbruksverket
Programleder gör Sandra Neergaard-Petersen

#161 Vår beredskap är god - sjömat på krismenyn

Podcast med Geir Johan Hansen og Nils Roar Elsfjordstrand om Brønnøy Brann og Redningstjeneste.

Brønnøy Brann Og Redningstjeneste

En genbank med fryst tjursperma och en unik fröbank som räddats från frontens Charkiv i Ukraina - det låter spännande i sig. Men vad handlar bevarandearbetet i genbanker och fröbanker om egentligen? Vad finns det för nytta och värde? Och för vem? Dessa frågor och många fler lyfts i det sjätte avsnittet av podcasten Upp på bordet.

Kan Östgöta II och fryst tjursperma rädda oss vid kris?

Kan snabbmat spela en roll för att öka den svenska livsmedelsberedskapen?

Livsmedelsförsörjningen har allt mer hamnat i fokus den senaste tiden – med koppling till kris och krig, samhällets sårbarhet och beredskap. Att kunna producera den mat som behövs utan att vara alltför beroende av råvaror från andra länder är viktigt. Här kan även snabbmaten spela en roll. 
För hela 30 procent av den mat vi äter, äter vi på restaurang. Av restaurangmaten är en femtedel snabbmat - som hamburgare, falafel och korv med pommes frites.
Medverkande:
Jacob Ektander, potatisodlare, EW Potatis Skänninge
Wiveca Andreasson, Sales & Operational Manager Atria Sweden
Håkan Jönsson, docent vid Institutionen för kulturvetenskaper Lunds universitet, matetnolog
Programleder gör Sandra Neergaard-Petersen

#164 Snabbmaten och beredskapen - kriser och nya matvanor

Har vi altt vi trenger før jorda går under? Vi går gjennom de nasjonale beredskapsrådene - og diskuterer viktigheten av makrell-i-tomat

Denne Burde Du Høre På Etter Verden Går Under - Ep 3

Under 1980-talet spred sig skräcken över dåtidens ”pest” – aids runtom i världen. Idag, 40 år senare är hiv, med rätt behandling, en kronisk sjukdom som man kan leva med, utan risk för smittspridning. Under hela den här perioden har arbetet mot hiv varit en stor och viktig del av det svenska biståndet. 
Under senare år har vi haft ytterligare en global hälsokris, covid-pandemin, som har haft mycket stora, både direkta och indirekta, konsekvenser för enskilda människor runtom i världen. Bland annat ökade fattigdomen drastiskt under pandemin. Covids konsekvenser kommer att vara en viktig utgångspunkt för det svenska biståndet under lång tid framöver. Och samtidigt finns hela tiden risken för nya epidemier och pandemier, som riskerar människors hälsa och välstånd världen över.
I detta avsnitt av EBA-podden pratar vi om pandemier och epidemier och biståndets roll. Vilka lärdomar kan vi dra av det långa hiv-biståndet och den senaste covid-pandemin. Númi Östlund från EBA talar med två experter på folkhälsa och bistånd: Malin Ahrne, utredningssekreterare på EBA och Anders Tegnell, statsepidemiolog under covid-pandemin och nu senior rådgivare på Folkhälsomyndigheten.

69. Redo för nästa pandemi – lärdomar från hiv och covid

Kriser og uforutsette hendelser kommer allerede hyppigere enn før, og slik vil det etter alt å dømme fortsette. Men er vi klare? Og hva skjer når akuttfasen er over? Hvordan kan vi håndtere tiden etter en krise?

Deltagere: Ivar K. Lunde, Lise H. Rykkja, Jeffrey Meijer, Oskar Hellesø-Knutsen og Oda Elisabeth Wiese Tvedt.

Krisehåndtering i krisenes tid: Ung forskning og en fremtid i krise

På grund av den försämrade säkerhetspolitiska situationen sker nu stora satsningar på totalförsvaret och en ny struktur för det civila försvaret gäller sedan en tid. Vad innebär det här för försäkringsbranschen och hur fungerar beredskapslagstiftningen inom försäkringsområdet? 

I studion Pär Karlsson, senior rådgivare Svensk Försäkring och Ulrica Loeb.

Mer information om beredskap finner du här https://www.fi.se/sv/forsakring/totalforsvar/

Musik: Christofer Elgh

Är du redo? Beredskapsfrågor för försäkringsbranchen

Av all fisk som svenska yrkesfiskare drar upp, så består runt 90 procent av så kallade pelagiska arter. Det vill säga sådana fiskar som simmar i stim ute i den ”fria vattenmassan”, med andra ord i havet.  Det kan handla om exempelvis sill, skarpsill, makrill och tobis med flera. Men bara knappt hälften av den fisken äts av oss. Resten blir djurfoder till bland annat odlad lax.

Men de senaste årens kriser, krig och pandemi har väckt frågan om det inte börjar bli dags att faktiskt använda mer av den fisken till människoföda. Inte minst med tanke på att vi behöver förbättra vår livsmedelsberedskap i händelse av kris. 

I detta avsnitt av Landet så samtalar vi med Peter Linder från Fiskbranschens Riksförbund, Lina Waara, fiskeripolitisk utredare vid Jordbruksverket och Anton Paulrud, VD för Swedish Pelagic Federation.

Programledare: Helene Almqvist
Producent: Ingrid Whitelock

#176 I kris är mat ett vapen – om pelagisk fisk som resurs

Vet din förening hur ni ska agera om ni drabbas av någon typ av kris? Kanske är det något som händer med er idrottsanläggning, kanske drabbas ni av ekonomiska problem eller någon av era medlemmar råkar ut för någonting allvarligt. Det finns många olika kriser som en idrottsförening kan behöva möta. Då är det skönt att ha tänkt till i förväg. I det här avsnittet samtalar vi om just det, hur en förening kan förbereda sig för kris och hur snabbt det kan gå när krisen väl kommer.

Avsnitt 182 – Beredskap för kris (Sofia, Jennie och Idun)

Vad behöver vi som fårägare vara beredda på och hur kan vi förbereda oss för att klara kriser och oförutsedda händelser?

- Om beredskap ur djurhälsoperspektiv pratar vi med Karin Lindqvist Frisk, veterinär och affärsområdeschef för får hos Gård & Djurhälsan. Vad händer när en epizooti upptäcks, hur jobbar veterinärkåren om det blir krig och varför blir det så ofta brist på viktiga läkemedel? Blåtunga är ett annat ämne som vi kommer in på, eftersom en ny serotyp av sjukdomen härjar i norra Europa och kryper norrut. Risken att svidknotten som sprider sjukdomen blåser över till oss innan knottsäsongen är över är stor.
- Beredskap på fårgården kan handla om många olika delar. Tomas Olsson, välkänd lammproducent och ordförande i LRF Mälardalen, som jobbat mycket med beredskapsfrågan, om hur vi kan tänka och vilka områden som är viktiga att prioritera.
- Kort om hur man kan klara elförsörjning vid strömavbrott och veterinärbristens konsekvenser är andra ämnen vi tar upp.

Välkommen till Fårpodden!

#34 Fårpodden: Prepping för fårägare

Hur agerar Strålsäkerhetsmyndigheten under Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och vad vet vi om konsekvenserna för Sverige om det skulle ske ett utsläpp från kärnkraftverk eller nedfall från en kärnvapenexplosion? Vilket stöd ger myndigheten till Ukraina för att stärka strålsäkerheten? Avsnittet inleds av Strålsäkerhetsmyndighetens Generaldirektör Michael Knochenhauer. 
Medverkanden: Catarina Danestig Sjögren, avdelningschef Normering och kunskapsförsörjning, Jan Johansson, myndighetsspecialist radiologisk analys med inriktning mot strålskyddsberedskap, Peter Hofvander, enhetschef, Internationell policyutveckling. Det här är den tredje delen av Nationella strålsäkerhetsdagen som spelades in på Nya cirkus i Stockholm den 9 oktober 2024. Moderator: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Beredskap inför eventuella händelser i Ukraina - Nationella strålsäkerhetsdagen 2024, del 3

Välkommen till Jordbruksverkets podcast Upp på bordet. I vår podcast fokuserar vi på svensk livsmedels­försörjning ur ett beredskaps­perspektiv. Hur robust är Sveriges livsmedels­försörjning? Häng med!

Transkribering av våra avsnitt finns på https://jordbruksverket.se/om-jordbruksverket/podden-upp-pa-bordet

Holbergprisen i skolen er en nasjonal forskningskonkurranse for elever i videregående skole innenfor språk, humaniora og samfunnsfagene. 

De tre beste forskningsprosjektene blir premiert med 30.000 kr, 20.000 kr, og 10.000 kr I tillegg deles det også ut en lærerpris på 20 000 kr til en lærer som har utmerket seg som en positiv ressurs for sine elever i arbeidet med prosjektene. 

Søknadsfristen for skoler som ønsker å delta er den 1. oktober hvert år.

Podden bortom storstan med Sveriges landsbygder i fokus.  Heta ämnen med engagerade och kunniga människor på 20 minuter. Landet produceras av Landsbygdsnätverket.

Det här är en podcast med fokus på föreningsidrott. Vi träffar experter, förebilder, ledare och barn för att ge kunskap och inspiration till idrottsföreningar som vill utveckla sin förening så att fler barn, ungdomar och äldre vill idrotta så länge som möjligt i så bra verksamhet som möjligt!

Svenska Fåravelsförbundet erbjuder dig stöd, kunskap och inspiration i ditt fårägande. Tillsammans skapar vi samarbeten och förbättrar villkoren för ett attraktivt liv med får!

Fårpodden är vår poddradio om FÅR.

Ansvarig utgivare är Gudrun Haglund-Eriksson.

Hör experter, forskare, politiker och praktiker i samtal om aktuella biståndsfrågor. Programledare är Númi Östlund. EBA-podden ges ut av Expertgruppen för biståndsanalys (EBA), en statlig kommitté som oberoende utvärderar och analyserar svenskt internationellt bistånd.

Se också: www.eba.se Linkedin: Expertgruppen för biståndsanalys

En faktatörstande podd om strålning – både sådan som finns naturligt i miljön och sådan vi människor skapar. I podden diskuteras strålning inom Strålsäkerhetsmyndighetens ansvarsområden, det innebär allt från strålning i vården, radioaktivt avfall, magnetfält, kärnkraftverk, UV, laser och radon till vad Strålsäkerhetsmyndigheten gör för att stärka strålsäkerheten internationellt. Strålsäkert finns på de flesta platser där poddar publiceras.

Strålsäkert i textform finns på denna denna sida:  https://bit.ly/2WmSkzg                            Flera avsnitt kommer att textas så småningom.

Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden.

Kontakta gärna Strålsäkert och berätta vad du tycker om podden och vad du vill höra mer om: kommunikation@ssm.se

#strålning #kärnkraft #röntgen #UV #solbränna #Tjernobyl #Fukushima #radioekologi #cesium #OBH #radon #kosmetisk laser #kärnsäkerhet #avveckling #radioaktivitet #hudcancer #Sievert

New tracks tagged #Beredskap