Får det lov att vara ett kattklipp för ett par hundra tusen dollar, eller en kryptoslant ämnad för barnspel, som råkat värderas upp med 30.000 procent? 

Jodå, nu när även den digitala världens tillgångar bjuds ut till försäljning via den röriga blockkedjan i en tämligen håsad kryptomarknad så står budgivarna naturligtvis på kö och vaskar sina bitcoins, samtidigt som gammelpersonerna från andra sidan av det ekonomiska spektrat rycker ut med pekpinnarna i högsta hugg och försöker låta så trovärdiga det går i ämnet NFT. 

Non-Fungible Tokens har nu blivit sinnebilden för den yngre generationens digitala livsföring. Men... Har det gått för långt, och kan hela den digitala ekonomin bara vara trams? 

Så klart inte, menar utrikesredaktör Joakim Rönning, som likt nån annan Carl Bildt-digitalist tagit på sig att förklara den här schismen och det virtuella dagis som ska vara vår uppkopplade framtid. Och jag, som är programledare i FollowTheMoney, heter Martin Nilsson, och jag är ju klart yngre och kommer fylla igen samtliga fem åren av generationsglapp.

60. NFT: Cyberframtidens hårdvaluta eller en memekonomisk konstkupp?

Enron, Lehman Brothers, Long Term Capital Management, Wework och Wirecard. Det ständiga tillflödet av nya finansskandaler tycks aldrig sina och deras magnitud brukar tas som en föraning om var i cykeln girigheten befinner sig.

Att döma av de senaste veckorna börjar vi närma oss ett crescendo, när namn som Greensill och Archegos Capital läggs till i turordningen där banksektorns sorgebarn, via investmentbolagens mest utskrattade kollega, ännu en gång inte kunnat hålla sig undan att riskera hela det finansiella systemet i nya fall av hutlöst överilad riskbedömning som lett till imploderade portföljer.

Vad håller dom på med, och varför blir dom inte bättre? Eller har dom blivit det och vi har ett större problem i finanssystemet, där farhågan nu lyder att en liten gnista i en kollapsad hedgefond tänder en skogsbrand både inuti och utanpå hela det finansiella systemet?

Ja, frågetecknen är många, men här för att räta ut dem är utrikesredaktör Joakim Rönning, som förhörs av programledaren Martin Nilsson i podcasten som heter FollowTheMoney. Det är en podcast om makt, storfinans och börsen.

OBS! Bill Hwang heter egentligen Hwang Sung Kook och är... Precis som Joakim säger från första början: sydkorean.

62. Greensill, Tiger(k)ungen från Archegos och utnämnandet av världens sämsta bank

Avsnittet är Sponsrat av IG: https://www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 


En geniförklarad finansman gick ur tiden den 14 april 2021. Ja, geniförklarad är kanske att ta i, för det epitetet kom att bytas ut 2008, när Bernie Madoff och världens genom tiderna största finansskandal avslöjades för en hel värld. Omfattningen var enorm, och de skinnade offren fanns i alla världsdelar.

Vem var han, hur blev det möjligt för honom att upprätta det största pyramidspelet i historien och vad kan vi lära oss av det i en tid av börshajp, uppköpsskalbolag och kryptovalutor?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledaren Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning.

EXTRAPODD: Dödsruna över Ponzikungen Bernie Madoff - finansgeniernas antihjälte

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893

Ända sedan Marco Polos dagar har sagor om landet där solen alltid stiger - den "bortre orienten" i öst - intresserat och inspirerat drömska västerlänningar. Ibland lite för mycket, vilket lett till stora omvälvande konflikter och blodiga krig i den region som blivit vår absolut största tillväxtmotor.

Trots det - eller kanske på grund av - mytologiseringen av bortre Asien, har vi svårt att förstå tankesätt och utveckling i den fragmenterade regionen. Därför är det dags för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledaren Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning, att ta avstamp för den efterlängtade sommarserie som inleds här och nu, och då tar sikte på att gå på djupet om historien, makten och storfinansen i detta Asien. 

Vi uppmanar alla att spetsa öronen och tillåta sig att bli en västerländsk Marco Polisk drömmare i fyra avsnitt, för nu ska vi prata om draken Kina, om det ständigt imperiedrömmande Japan, om balansbrädan däremellan i det delade Korea och om hur konfliktytor blivit permanentade in till moderna tiders handelsbord efter århundraden av schismer och åminnelser av blodiga övergrepp. 
Det blir en resa längs sidenvägar till lands och till sjöss, med och mot kommunister med machete i hand under Indokinas krigshärjade djungeltak och ut i superapparnas cyberrymd i Indonesien, Malaysia och Vietnam.  Och vi ska så klart också prata om Sydostasiens tigerekonomierna Taiwan, Singapore och Hongkong. 

I detta tredje avsnitt tar vi tu med den blodigaste perioden i regionens moderna tid. För första gången vill vi varna känsliga lyssnare. Och det är inte bara de japanska generalernas fel, utan också något män som Ho Chi Min, Robert McNamara och Pol Pot är högst bidragande till.

SOMMARSERIE 3/4 - Vietnamkriget: Ho Chi Minh, Pol Pot och sin stocks blodröda källa

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893

Den svenska oljeindustrins mäktigaste man åtalas för medhjälp till ett folkrättsbrott med tusentals dödsoffer mitt i ett Afrika sönderslitet i råvaruförbannelsens mörker.

Rubriken är i det närmaste som hämtad från en Hamiltonfilm, men nu har den långa utredningen hos den internationella åklagarkammaren nått i mål och den 11 november väcktes åtalet mot Ian Lundin, rockstjärnan i den gigantiska Lundinsfären och ordförande i Lundin Energy.

Åtalet är unikt, och följer efter årtionden av affärer i högriskområden som gjort familjen Lundin ofantligt rik, men också omåttligt kontroversiell. Nu riskerar arvtagaren ett långt fängelsestraff för brottsanklagelser rörande händelser från 25 år tillbaka i tiden.
Vad var det som hände egentligen, och varifrån kommer alla konspirationsteorier?

Det ska vi föröka reda ut i det här extrainsatta avsnittet av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, och med "vi" menas programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

EXTRAPODD | Lundin, svart guld och ett blodbad i Afrika: Folkrättsåtalet mot Sveriges egen oljeprins

Svensk försvarsdebatt vaknade med ett ryck när det nya året 2022 skulle ta sin början och plötsligt var så väl dags- som kvällspress fullt upptagna med att ropa "ryssen kommer". Det "säkerhetspolitiska läget" bestod plötsligt inte längre bara av ett lynnigt Ryssland och cyberattacker mot Coop, utan av en kravlista mot försvarsalliansen Nato med punkter som för första gången på mycket länge innebar explicita hot mot Europa och där Sveriges suveränitet ifrågasattes. 

Kunde Ryssland verkligen mena allvar med det plötsligt uppskruvade tonläge som för svenska medier tycktes komma som blixt från klar himmel? Var det egentligen inte bara ännu ett spratt från en president Vladimir Putin, som ånyo noterade svaga opinionssiffror och behövde ett slagfält att samla befolkningen bakom?

Här för att demontera frågeställningarna om ett nytt eventuellt stundande storkrig i Europa, är utrikesredaktör Joakim Rönning och Martin Nilsson, som är programledare för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen.

98. CCCP, CCP och Nato: Kriget om klämstaterna Ukraina och Kazakstan

Sammanklippt avsnitt av den tredelade serien som sändes för första gången sommaren 2020.

DEL 1
Den baltiska penningtvättshärvan kom med flera nordiska banker involverade att helt dominera nyhetsflödet under slutet av 2010-talet, då hela världens finansmedier vände sina blickar mot banker som Swedbank, SEB, Nordea och Danske Bank. Härvans magnitud var närmast astronomisk och det svenska anseendet som moralisk väktarstat drogs i smutsen. 

En av de främsta uppgiftslämnarna var dock inte varken svensk, balt eller ryss, utan amerikan. Eller är han egentligen britt, finansmannen Bill Browder? Som självutnämnd penningtvättsjägare kom han samtidigt som den jättelika härvan rullades upp att göra en stor figur av sig. Han tycktes samtidigt vara en man med många ansikten och en rafflande livshistoria.

Vem är han, egentligen, den omtalade miljardären? Den saken ska vi försöka klarlägga i en tredelad serie, som tar oss från den svenska myllan, ut i en rysk maffiavärld, hela vägen in i Vita huset och tillbaka igen.

Först av allt ska vi titta närmare på det land och det gangsterlika system som utgjorde spelplats för penningtvätten: Ryssland och den ryska ekonomin.

Det här är avsnitt ett som vanligt av och med Nyhetsbyrån Direkts programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

DEL 2
Vi avslutade avsnitt ett i FollowTheMoneys sommarserie med att berätta om hur ryska oligarker sedan slutet på 90-talet tagit sin tillflykt till London, och hur samma stad de senaste 20 åren blivit en kuliss för ett flertal uppmärksammade spionmord och oförklarliga försvinnanden. 
 
En som i stället helt och hållet för egen maskin har tvingats att försvinna är Bill Browder. Den jagade finansmannen reste i motsatt riktning från London till Moskva för snart 30 år sedan i hopp om att finna guld när Ryssland öppnades upp efter Sovjets fall - och han fann det.
 
Men vad som nästan lät för bra för att vara sant skulle också visa sig vara just det, och när allt kraschade samman fördes Bill Browder ut på en äventyrlig kamp mot Putins Ryssland. 
Vad var det egentligen som hände, och hur kom en hoper självutnämnt renhåriga nordiska banker att falla pladask från sina höga moralhästar och dras i smutsen?
 
Det här är avsnitt två i FollowTheMoneys sommarserie om Bill Browder och de nordiska storbankerna, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.
Dagens avsnitt är en berättelse om kommunistiska genier, girighet och om den största penningtvättshärvan i Europas historia.

DEL 3
Det har beskrivits som en rysk människorättshjältes död, när Sergej Magnitskij mördades i Butyrkafängelset i Moskva i november 2009.  Dödsfallet har väckt stor uppmärksamhet internationellt och Bill Browders kampanj för Magnitskij fått en helt egen lag uppkallad efter sig i bland annat USA, i dag ofta nyttjad mot diktatorer och allehanda människorättsförbrytare runtom i världen.

Bill Browders framgångar med att straffa de förbrytare som först låg bakom förskingring av hans 230 miljoner skattedollar och därefter mördade revisorn och visselblåsaren Sergej Magnitskij när han på egen hand ertappat och just skulle avslöja personerna bakom har dock lyst med sin frånvaro, och nu ska vi rikta blicken mot fallet i sig.

Hur ligger det egentligen till med Bill Browders bakgrund, och vem är det egentligen som smutskastar vem?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storpolitik och finans av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, som i det tredje och sista avsnittet av sommarserien gräver djupare i fallet Magnitskij och ställer sig frågan: Är Bill Browder egentligen en skojare?

REPRIS | Sommarserien 2020 - Oligarkernas jaktmark: Grogrund för nordisk penningtvätt

Rysslands självbild hamnade i geopolitikens fokus under vintern 2022, då ännu en invasion förebådades i grannlandet Ukraina. Få i västvärlden kunde för sitt liv förstå vad som utgjorde grund för att en Vladimir Putin som ständigt tycktes finta och bedra sina rivaler och deras regelbaserade världsordning ånyo riktade ryska vapen mot slaviska bröder och systrar.

Men Ryssland är gränslöst, enligt Vladimir Putins egna ord, och utan att helt kunna bestämma om det ska tolkas bildligt eller bokstavligt ska vi nu gå så djupt vi kan i ett försök att hitta in i den ryske presidentens idévärld för att ställa oss frågan om vad Ryssland egentligen är och hur djupt landets identitetskris går.

För att hitta in i huvudet på Vladimir Putin tar vi vägen förbi tsarerna, klassikerförfattarna Leo Tolstoj, Fjodor Dostojevskij och Nikolaj Gogol via filosofer som Vissarion Belinskij och Nikolaj Danilevskij. Det är göbbar vi nog alla hört namnet på i förbifarten, men som väl få av oss egentligen kan koppla till Moskvas revanschlystna maktapparat av idag.

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

101. Identitetskris i ett gränslöst ingenmansland: Ryssland, Ukraina och en självradikaliserad Putin

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893

Under några förfärliga vinterveckor i början av 2022 gick Ryssland från utstött till paria och vidare ned för trappstegen till själva rännstenen i den europeiska kontinentens gemenskap. Olikt föregångaren Boris Jeltsin uppträder president Vladimir Putin alltid nykter. Men nu är han persona non grata hos de regeringar i väst som strävat efter nedtonade förhandlingslösningar, efter att den ryske presidenten farit fram som ett burdust fyllo i de diplomatiska rummen. Ukraina är i krig efter ett ryskt anfall som förfärade nästan hela världen och dödstalen närmade sig femsiffrigt redan innan en vecka gått. I Moskva och andra ryska städer stormade samtidigt medborgare mot bankomaterna för att säkra sina besparingar när sanktioner träffade ekonomin, för bakom den ukrainska fronten hände något dramatiskt i de nämnda diplomatiska rummen. Det pratades om ett plötslig enighet i Europa, och forna splittringar lades därhän i demokratierna.
Hade den självutnämnt sobre Vladimir Putin, som plötsligt hotade med kärnvapen, missbedömt Europa och Ukrainas övriga västallierade? Kunde de heroiska ukrainarna bita ihop och hålla emot, med hjälp av svenskar, schweizare och tyskar som i sin tur tycktes yrvaket tillnyktrade på väg upp ur neutralitet och 80-årig pacificering?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

103. Putin mot nukleärt Nero-dekret i Ukraina: Tysk vår - rysk höst?

Klockan 9.57 måndagen den 2 maj 2022, nästan på dagen 12 år efter den närmast legendariska blixtnedgången som kom att uppkallas The Great Flash Crash på Wall Street, gick ett sus genom Finanssverige när storbolagsindexet OMXS30 plötsligt och oförklarligt kollapsade. 

Aktiemarknaden sjönk med 8 procent på fyra minuter och flera andra storbörser ute i Europa följde med efter i ett chockartat fall samtidigt som marknadsaktörer famlade efter kontexten. Hade en rysk atom-ubåt som sjunkit i Svarta havet, ett kärnvapenangrepp satts in mot Kiev eller var det en algoritm som löpt amok hos någon av de utskällda robotarna? 

I brist på fundamentalt kopplade händelser som kunde förklara utvecklingen började köpare repa mod för att utnyttja raset, och lika snabbt och plötsligt som marknadsraset ägt rum så klättrade indexet tillbaka nästan hela vägen upp till ursprungsnivåerna. 

När dimman skingrades över aktiemarknadens slagfält och stupade aktörer började räknas in låg storbanken Citigroup där blödande, men trovärdigheten för börsen som general-institution var kanske den mest namnkunniga bland de sårade.

Vad var det egentligen som hände och HUR kan det hända, vilket det ju uppenbarligen fortsatt gör från tid till annan? 

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

113. Blixtkrasch Stockholm: Börsras och kaos i de klåfingriga tradörernas spår

Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens.

Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika.

I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas.

I avsnitt ett av denna sommarserie börjar vi från början med en grundlig genomgång av denna kontinents och mänsklighetens historia, och blickar in i framtiden mot hur en pågående explosion är på väg att skapa världens största megastäder.

SOMMARSERIE 1/6 - Explosionen i Afrika: Megastäderna som kommer dominera världen

Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens.

Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika.

I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas.

I avsnitt två av denna sommarserie tar vi oss in i norra Afrika, den sammantaget rikaste delen av kontinenten som också har en lika mystisk och kulturell historia som lovande framtid. Kan det faktum att de kraftigt råvaruberoende ekonomierna nu njuter frukterna av de höga oljepriserna bli startskottet på en ny vår för regionen? Och är det så att det i nuläget lilla råvarulandet Marocko är på väg att bli jordens viktigaste land genom den livsmedelsförsörjning som måste fortsätta för att inte hela världen drabbas av en svältkatastrof som sprider sig från Afrika och ut i hela världen?

SOMMARSERIE 2/6 - Faraoner, despoter och fosfater: Gryr en ny storhetstid över Nordafrika?

Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens.

Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika.

I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas.

Avsnitt fyra tar oss inte helt ut ur Östafrika, som alltmer flätas samman med det Centralafrika som detta avsnitt ska avhandla. Allt här handlar om Kongo och de resurstillgångar som borde göra det utfattiga Centralafrika till motsatsen. Etniska motsättningar har präglat regionen sedan kolonialtiden, där slumrat, väckts och slagit utvecklingsarbetet i spillror. Men vad är det som ligger bakom krigen i det moderna Kongo, och hur reagerar förhåller sig regionala och internationella stormakter till den för modern teknik allt viktigare resurskällan som finns mitt i Afrika, och vad har bitcoin med saken att göra?

SOMMARSERIE 4/6 - Afrikas moderna världskrig och folkmord: Kongo, Rwanda och rysskrypto

Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens.

Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika.

I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas.

Kontrasterna i den region vi nu ska besöka - det södra Afrika - är som vitt mot svart. Så har också de samhällsbärande strukturerna varit formerade här ända fram till modern tid, i det område på kontinenten där avkolonialiseringen dröjt allra längst. Som en konsekvens av det hittar vi idag världens minst jämlika länder i södra Afrika, och trots att flera av dem idag är medelinkomstländer så är vägen ut från apartheid fortfarande lång, mödosam och osäker innan framtiden kan kallas tryggad, så länge faror som hyperinflation och korrupt vanstyre ständigt håller ekonomier och samhällen på vakt.

SOMMARSERIE 5/6 - I spåren efter apartheid: Ojämlikhetens Mekka och världens fattigaste miljardärer

Året var 2022 när en era av kraftig uppvärdering i den svenska fastighetsmarknaden kom att stoppas. En postpandemisk och krigsvintrig ekonomisk oro resulterade i en hastig ränteuppgång som straffade affärer med lånade pengar särskilt hårt. 

Effekten var skoningslös för den kreditkrävande verksamhet som är att bygga, äga och förvalta fastigheter - denna för ekonomin nödvändiga marknad som ständigt tenderat att försätta oss i finanskris.
För liksom vid tidigare fastighetskriser bar händelseutvecklingen även denna gång med sig kännetecken vi gjort oss vana vid. 

Inte minst kändes dagens fastighetsmagnater, som gjort sig till färgstarka miljardärskändisar, igen enligt ett bekant mönster från 90-talet. Ilija Batljan, Erik Selin, Rutger Arnhult, Roger Akelius... Namnen som gjorts till profeter i affärspressen var otaliga och korsägandet herrarna emellan likaså. 

På 1990-talet skulle fastighetsmiljardärernas fall bli starten på en epokgörande kris som förändrade hela det svenska finansiella systemet och givet hur historien av onda cirklar med högt risktagande, svällande krediter, kreativ bokföring och korsägande som till slut kom att likna bulvanupplägg berättades var det inte utan viss förskräckelse som finansmarknaden började se tvångsförsäljningar effektueras och anklagelser om storskaliga bokföringsbedrägerier riktas mot branschen under hösten. 
Frågan började plötsligt ställas: Är 2020-talets fastighetsmagnater på väg att falla likt sina föregångare?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning.

125. Fastighetsmiljarder och miljardärer upp i rök: Historien om överbelåningens onda cirkel

Ett Indien som utgör hem till många av världens mest lysande entreprenörer, ingenjörer och teknologer står inför en ljus framtid som en världsekonomisk supermakt, konstaterade analyshuset Hindenburg Research i en synnerligen uppmärksammad rapport i slutet av januari. 

Och det var sant, att Indien stod på tröskeln till en ny våg av uppmärksamhet med friskt kapital på väg in från välfärdsländer med demokrati i sikte efter 40 år av fokus på Kina. Men just när dammluckorna skulle öppnas kom den initialt hyllande rapporten att avtäcka mer än bara lovsång till Indien.

Dokumentet som skakat om finansmarknaden i världens största demokrati var nämligen en lång anklagelseakt från den numer ärrade amerikanska analysfirman, mest känd för att granska och ta blankningsposition för att tjäna pengar på nedgångar i bolag där problem täckts över av snillrika bolagsledares sifferexercis.

Skandalen som nu briserat har tagit fart genom jättekonglomeratet Adani Group, och hotar nu ett av världens viktigaste tillväxtländers själva modell, just när storbolagen börjat skriva under på att uppfylla premiärminister Narendra Modis dröm om att fånga upp världskapitalets flykt från arvfienden Kinas diktatursorsakade covid-kaos. Med öppningen följde också krav på transparens - som väckte frågan om ett fortfarande korrupt Indien är moget investeringarna. 

Kan världens mest folkrika land och demokrati vända granskningen till något positivt? 

Det är frågan IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning ställer sig i det här avsnitt av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen.

135. Raset i Indien: Blankarmaffians räd mot korrupt tillväxtmodell och världens tredje rikaste man

USA har tagit ett rejält brottargrepp om den gröna omställningen med ett skattepaket som är så stort att världens konkurrensregler sätts ur spel, och lika grön som den amerikanska industrin ska bli, lika gröna av avund står politiker i Europa med knutna nävar i fickorna. 

Ska den gröna industrin nu ryckas ur händerna på Europa, likt hur så väl tung som högteknologisk industri först löpte iväg till Kina innan mjukvaruekonomins alla techbolag på den europeiska kontinenten såldes ut till USA:s Silicon Valley-jättar innan de lades ned i ett rent hutlöst konkurrensbrottsligt förfarande?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning.

136. Grön avund: De illegala statsstödens kapprustning om klimatomställningens profit

Det hände ganska mycket under 2023 års vecka 11, nästan för mycket för att hålla sig ajour med utvecklingen. På bankkrascher följde marknader i panik i beständigt inflationsrally som medverkade till att försätta börser och räntor i samma rörelsemönster som när en studsboll åkt in under vardagsrumssoffan.

Federal Reserves räntehöjningskampanj ifrågasattes plötsligt hejvilt - var världens viktigaste centralbank på väg att döda sina egna affärsbanksbarn som en annan fader Abraham? Vissa analytiker trodde i alla fall det, i en tävling om vem som kunde sänka förväntningarna på Feds åtstramningar framåt för att rädda banksystemets likviditet.

Likt för den bibliske Abraham, med svärdet mot sonens hals, kom dock överheten till undsättning för Fed och den desperata jakten på inflationen. Krisen såg nämligen ut att ha bedarrat dagen efter att amerikanska myndigheter ridit ut och tydligt förklarat att alla insatta pengar i landets banker var säkra, i alla fall så länge de var försäkrade, och att systemet skulle fungera efter alla säkerhetsåtgärder som införts efter finanskrisen som bröt ut 2008. 

Men samtidigt som lugnet försökte få fäste i börsgryningen kom nya stråk av oro att träda fram i besked en anrik gammal schweizare på den europeiska kontinenten, en bank med betydligt större sprängkraft än de skrämskott som hörts i Silicon Valley dagarna innan.

Är vi på säker mark, eller var ska vi ta vägen i gyttret av information, där allt understundom tycks peka rakt in i domedagen? Jo, till FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen så klart. Det är en podcast av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

139. Överilad panik eller spricka i systemet: Är bankkrisen med Credit Suisse och SVB äkta?

I skuggan av den ekonomiska oro som rådde under slutet av 2022 och inledningen av 2023, som tycktes kulminera i en transatlantisk bankslakt, tävlade tyckarna och tänkarna om att ringa i larmklockor och peka ut nästa spricka i det komplexa finanssystemet. 

Bortom den dumma mänsklighetens förstånd hävdades nämligen nästa finanskris ständigt vara på väg med en ny våg av olycka att marinera oss i när risktagandet till sist skulle spräcka finansmarknaden och vålla kaos.

Och det var just till skuggan bakom bankerna, till de alternativa oreglerade finansiella aktörerna och instituten, som svaret ofta tycktes gömma sig när olyckskorparna fick visa vägen, både i faktiska och filosofiska termer.
 
Men trots att benämningen “skuggbanker” varslade om ljusskygg verksamhet, som förvisso också var en oreglerad del av det finansiella systemet, så var verksamheten tillåten och när år 2023 tog sin början motsvarade tillgångarna i dessa entiteter en i princip lika stor del av finansmarknaden som de vanliga reglerade bankerna.

Kunde det vara så att risken som vi trott försvunnit efter 15 år av hårda regleringar och krav på transparens mot bankerna bara flyttats någon annanstans men fortsatt var precis lika stor i systemet som helhet, och i stort sett bara väntade på den utlösande faktorn för nästa kollaps, samtidigt som marknaderna vilade i tron om att uppstädningen varit tillräcklig efter den globala finanskrisen?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

144. Dumma människor och obskyra skuggbanker: En spricka i finansmarknaden av privat natur

Öppen finansmarknad, det liberalkapitalistiska kreditsystemet och frihandel var framgångsreceptet för världens välfärdsutveckling under hela efterkrigstiden sedan USA och Västeuropa kommit ut ur först andra världskriget som vinnare, och därefter också dragit det längsta strået i det kalla krig som följde med Sovjet som fiende.

Men med årtionden av liberal ekonomisk globalisering i ryggen tornade plötsligt ett nytt ekonomiskt landskap upp sig, och det var ett landskap av okuvligt ökande protektionism. Handelskriget hade redan fått sig några år på nacken och de multilaterala förbindelserna i världen hade försämrats avsevärt under en pandemi där de negativa aspekterna av stora globaliserade leverantörskedjor beroende av Kina blivit oomtvistliga.

Det liberalkapitalistiska blocket med USA i spetsen stod nu ånyo på kant med det statsdominerade, socialistiska och protektionistiska blocket utgjort av Kina, och Europa tycktes vingla av och an däremellan när stridsyxan tagits upp. 

Hur skulle utvecklingen i världens näringsliv påverkas av rörelsen, där svaret på alla ekonomiska problem tycktes vara mer statlig påverkan med den nationella säkerheten som okuvlig etta i prioritetsordningen för alla, även de mest liberala länderna? Och kunde det finansmarknadsverktyg som trimmat kreditsystemet i den fria världen nyttjas som ett effektivt vapen mot utvecklingen med hjälp av en ny sorts agenter i form av förrädarfinansfirmor på jakt efter avkastning och på uppdrag av Kreml eller Peking till priset av den nationella säkerheten i USA och Europa?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

146. Frihandelns död, protektionismens uppståndelse och blankarspionernas elitsoldater

Grälsjukan i världens viktigaste politiska församling - USA:s kongress - tycktes under våren 2023 ha nått en ny nivå av ursinne. Begreppet “skuldtakshöjning” slogs ånyo upp på finansmediernas förstasidor när republikaner och demokrater inte kunde enas, och hotet var inte bara mot amerikanska statstjänstemän som inte skulle få sina löner.
Oron syntes också direkt i finansmarknaderna, och brytpunkten för utlösandet av en potentiell finansiell katastrof närmade sig med stormsteg.

Tilltron till att de amerikanska politikerna skulle sansa sig och agera rättfärdigt i tider av särskild samhällsoro har samtidigt alltid varit hög - så hög att världens finansiella system byggt hela sin komplexa struktur ovanpå just den trovärdighet som är USA:s demokrati och förmåga att göra rätt för sig. Men USA tycktes faktiskt stå med otillräckliga verktyg för att desarmera den bomb som apterats på finansvärldens fundament: Den amerikanska statsskulden.

Är det bara ännu ett skrämskott i Washington, eller är någonting på väg att förändras nu, som gör att vi måste ompröva hela vårt finansiella system?

Finansministrar, centralbankschefer och kapitalmarknadens aktörer varslade i alla fall de amerikanska politikerna att sansa sig och inte utlösa en detonation som skulle få brutala konsekvenser genom att USA slutar betala räkningarna. Effekten slog nämligen inte bara genom USA:s statliga sektor när löneutbetalningar till landets egna anställda ställdes in, utan också mot investerare runtom i världen som sett de lån som USA försetts med som helförsäkrade.

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

147. Skuldtaket och den amerikanska grälsjukan: En obekväm flört med den finansiella domedagen

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september!
Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/

Sveriges litenhet i världen kombinerat med de stora framgångar medborgarna lyckats prestera gör att epitet som avslutas med “under” inte sällan nyttjas för att beskriva olika kategorier av dessa succéfenomen. 

Vi har till exempel det svenska musikundret och det svenska techundret att vara stolta över, Abba och Roxette. Skype, Minecraft och Spotify. Men de senaste åren har också sagan om det svenska gamingundret kommit att berättas. Den på senare tid allra mest framstående drivkraften bakom det kommer från ett Värmland som väl egentligen är mer känt för bruksorter i utflyttningsbygd snarare än serieförvärvande gamingentreprenörer.

Men lika sagolik som framgångarna tyckts rada upp sig för Karlstads börsstolthet Embracer de senaste åren, lika snabbt innebar våren 2023 en närmast total kollaps för den aktie som över 100.000 svenska småsparare lagt till i portföljen - för utöver alla andra fenomen hade svensk börs också blivit ett småspararunder där aktieplaceringar närmast blivit folksport.

Embracers haveri den 24 maj 2023 var av sällan skådat slag när marknaden plötsligt tycktes tvivla på allt den geniförklarade vd:n Lars Wingefors byggt upp, och när den svarta onsdagen lades till handlingarna ställdes frågan: Stod hela det svenska gamingundret nu på kant med verkligheten?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts Karlstadsbördige utrikeschef Joakim Rönning.

148. Ack Värmland: Från brukssamhälle till epicentrum för det svenska gamingundret… och tillbaka?

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september!
Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/

Västvärldens banksystem hade halvvägs in i 2023 just ridit igenom ett slagfält och när dammet lagt sig såg det ut att ha kommit ut näst intill helskinnat. Vissa av nisch- och regionalbankerna i USA hade förvisso dukat under för uttagsstormande kunder och den europeiska jätten Credit Suisse ätits upp av marknaden och tvångsförvärvats, men det finansiella systemet var fortsatt intakt.

Men lika snabbt som krisen under vårvintern brutit ut - och ebbat ut -  kom nästa orosmoln att torna upp sig i skyn över så väl Wall Street som Europas bankhuvudstäder, och nu var det lån som delats ut när tiderna fortfarande var goda men nu förvandlats till förlustbringande surdegar i bankernas balansräkningar. Trendförskjutning och ekonomisk nednötning hade nämligen gjort att en av ekonomins viktigaste beståndsdelar - fastighetsbranschen - stod näst på tur att hota bankerna med stora förluster.

De amerikanska bankerna stod plötsligt på kö för att realisera kreditförluster och bli av med lån som delats ut till allt mer ansträngda fastighetsbolag, vars kunder och hyresgäster ur såväl kontors- som handels- och bostadskategorin var uppenbart mindre stadda i kassa än de varit när bankerna gått med på att dela ut krediter med räntor som nu föreföll kraftigt undermåliga givet riskerna i branschen. 

Det aktuella problemet för bankerna var inringat: Räntorna på lån som delats ut för bara några år sedan var så låga att det kändes som ett skämt ställt mot de räntor som krävdes för att bankernas insättande kunder inte skulle ta sina pengar och lämna banksystemet. Penningmarknadsfonder hade redan högre ränta än vad banker kunde erbjuda, och konsekvenserna av en bred bankflykt om budet spred sig var oöverskådliga.

Vad var egentligen lösningen på den hotande dödsspiralen, där fastighetsbolagens sura lån utsågs till nästa potentiella dominobricka att hota bankernas envälde som depå för våra pengar - de likvida maktmedel som är vår viktigaste kontrollfunktion för att styra samhällen?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

149. Surdegarna i lånekarusellen: Varför säljer nerviga banker pengar med rabatt?

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september!
Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/

Med stor vana vid att hålla svansföringen hög gällande välfärd och jämlikhet, stod svenskarna plötsligt med mössa i hand längst bak i ledet med förväntad negativ tillväxt under 2023. Det svenska samhällsprojektet utsågs nämligen till världsmästare i att haverera ett välfärdslands ekonomi under inflationens år 2023. I en ranking över ekonomisk tillväxt hittades Sverige inte bara “långt ner på listan”, utan sist. I Europa var det i princip bara ett enda land som gick mot en dystrare utveckling i fråga om tillväxttal: Krigets Ukraina.

Pratet om “torrt krut i ladorna” som en skyddsmekanism mot de kraftigt skuldsatta svenska hushållen hade kommit att falna till tonerna av då avgående Riksbankschef Stefan Ingves onda öga mot politikerna: Ge inte stöd till inflationsförlorarna nu, för då hotar ni bidra med ytterligare inflation, var budet. I stället red hans efterträdare Erik Thedéen ut med en lans dragen för att försvara kronkursen, innan han föll av sin hästkrake och mest såg ganska fånig ut. 

Kronskepsisen bredde därefter ut sig. Var euron ett alternativ? Tja, svenskarna tycktes luta allt mer åt det, men lika lite som ett valutabyte skulle råda bot på svenskarnas direkta köpkraft när den falnande kronan kasserades skulle det vara en helande kraft mot det stora problemet som stod att hitta i det svenska samhället.

Fastighetsmarknaden var kaputt, och i den fanns stråk av allt från börskollapser som slagits upp i finansmedierna under 2023 till det gängkrig i de svenska förorterna som tagit sig rent maffialiknande former.

Vad är egentligen medicinen för att komma på rätt kurs - finns det någon universallösning eller är det bara att vänta ut inflations- och räntestormen innan nya tafatta försök får ta vid?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

150. Torrt krut, gängkrig och medelklassens k(r)onkurs: Hur Sveriges ekonomi blev sämst i klassen

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september!
Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/

Vår sponsor hittas här: https://haileyhr.com/ 

Techsektorn och den artificiella intelligensen har lagt krokben för en hel armé av olyckskråkor som utlovade kraftiga börsfall i spåren av pandemislut, inflationsuppgång och kraftiga ränteuppgångar som vanligtvis sänker investeraraptiten på teknikaktier. 

Men kort senare stod samma olyckskråkor och kraxade om att AI-tekniksprånget som mest bestått av chatrobotar är överdrivet som snar tillväxtmotor. För att undsätta världsekonomin i den kaotiska tillvaro som varit rådande de senaste åren krävs mer än så, och därför är uppvärderingarna överilade.

Vad var egentligen sannolikheten för att AI skulle sätta igång en ny industriell revolution med blixtens hastighet, och därmed rädda världsekonomin från de senaste årens prövningar? Att döma av medial uppmärksamhet och statliga satsningar så väl som de uppumpade börsvärderingarna såg det inte osannolikt ut, men i bakhuvudet på erfarna investerare fanns dotcom-bubblans minnen inpräntade.

IT-uppvärderingarna i slutet av 1990-talet skedde precis som nu med en frustande hastighet och idén om att en ny verklighet var nära förestående för näringslivet - en industriell revolution som kom att kallas Industry 3.0. Men omvälvningen skedde också med stora offer i investerarled. 

Var den stundande omställningen till Industry 4.0 något annat, som kunde ske utan hajp och bubbelbristning?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

151. AI-hajpen och börsrallyt: Ny industriell revolution inom räckhåll eller bara ännu en it-bubbla?

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september!
Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/

Vår sponsor hittas här: https://haileyhr.com/

För runt 150 år sedan satt Europa i en ställning som obestridlig ledare i fråga om de flesta fälten av global konkurrens. Teknik, försvar, utbildning, innovation och finansmarknader - den europeiska kontinenten var solen kring vilken all typ av utveckling kretsade. 

Men tiden som dominant är nu förbi och lika obestridlig som den historiska dominansen är nu faktumet att Europa detroniserats till som bäst andrafiolen. Kategorierna där Europa brukade glänsa har nu kommit att bli grenar där först och främst amerikanska tävlande excellerat fram och distanserat kusinerna på andra sidan Atlanten. Men varför kan inte Europa längre tävla med den allierade västjätten, och vad får det för konsekvenser?

Tävlingen var länge jämn. Ett Europa som kommit att förvandlas till pulver och stoft under de interna konflikter vars gnistbildningar renderade i två världskrig klättrade med amerikansk hjälp och inre sammanhållning i vad som kom att kallas den Europeiska Unionen ikapp och förbi USA redan 30 år efter krigsslutet. När 2008 och finanskrisen nalkades var EU-ländernas samlade BNP:er klart högre än USA:s, men där vände också lyckan för européerna.

Förklaringsmodellerna talar om tillverkningsförskjutning till Kina, japanskt teknikfokus och amerikansk land grabbing inom Europas IT-sektor där uppköp genomförts av den idag totalt amerikanskdominerade big tech-scenen. Europa nöts samtidigt ned av allt från tröga byråkratiska processer och naiv handelspolitik till ett militärt angrepp från Ryssland.

Står Europa så djupt ned i dyn att de amerikanska maktanspråken börjar närma sig smärtgränsen - som kan komma att få vågskålar att tippa i nya riktningar, eller kommer Europa att resa sig och stiga i statushierarkin igen?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

152. Spritfet föredetting med skleros: Kan Europa resa sig mot USA och bli mäktigt igen?

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september!
Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/

Världens livsmedelsförsörjning har hamnat under lupp sedan Rysslands invasion av Europas brödkorg Ukraina, samtidigt som en handfull dominanta bolag kunnat dryga ut vinsterna på de skenande spannmålspriser som blivit konsekvensen, och som också ligger bakom svältkatastrofer i världen. Det största av bolagen är dock föga känt, trots att det kallats ”världens värsta företag”, en amerikansk privatägd jätte som det hävdats har en påverkansmakt större än den hos amerikanska underrättelsetjänsten CIA.

Att utse ett bolag till världssämst är ett djärvt påstående, det förstår vi också. Men när det gäller att ta itu med de viktigaste problemen som vår värld står inför, inklusive förstörelsen av natur, föroreningen av luft och hav, den globala uppvärmningen, fördrivning av ursprungsbefolkning, barnarbete och global fattigdom, är det privatägda multimiljardkonglomeratet Cargill inte bara konsekvent sämst. Bolaget driver också på problemen i en skala som saknar motstycke i den bransch som verkar som den viktigaste faktorn i världens livsmedelsförsörjning.

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson, som idag ger berättelsen om Cargill, om problemen med livsmedelsförsörjningen i världen och en marknadsglobalisering som gått i baklås.

153. Svältens och fetmaepidemins anstiftare: En djävul i det näringslösa näringslivets detaljer

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september!
Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/

Rysslands anfallskrig i Ukraina hade pågått i 550 dagar när den för krigsinsatsen högst väsentliga legosoldatarmén Wagners ledare, den av Kreml fördömde oligarken Jevgenij Prigozjin, sågs falla mot döden i sitt kraschande flygplan. 

Alla blickar riktades mot experter och bedömare för svar om hur den mordiske Prigozjins död skulle påverka Ukrainakriget, Ryssland i allmänhet och Vladimir Putins presidentskap i synnerhet.

Västländernas huvudstrategi för att stoppa den ryska krigsinsatsen i Ukraina via ekonomiska sanktioner hade inte lyckats, och Prigozjin var en högst bidragande orsak till varför. Rysslands förmåga att komma undan framkallade bistra miner inte minst i Sverige, som iögonfallande nog konstaterades svagare än Ryssland i tillväxtligan, trots att dess ekonomi försatts under vad som kallats för den hårdaste sanktionsregimen i världshistorien. 

Idén att nyttja ekonomiska sanktioner snarare än Nato-soldater för att få ett snabbare slut på aggressionen och därmed undvika att ånyo utlösa världskrigsliknande scener i Europa, hämmades av att Ryssland framgångsrikt lyckats kanalisera om rovdrift från, och råvaruförsäljning till, andra länder än tidigare.

Attentatet mot Prigozjin och de övriga Wagner-ledarna ombord bäddade nu för en ny stor maktkamp långt bortom Ryssland, på det södra halvklotet där Moskva strävat efter - och fått - maktgrepp via ombud genom legosoldaternas överinseende. Men var det maktgreppet borta nu, efter Prigozjins död?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

154. Prigozjins spöke och Wagner-kollapsen: Kan Ryssland rädda sin frankofobiska sanktionssvindel?

Kronans kräftgång har försatt svenskarna i skuld och skam. Efter en sommar med rekorddyr euro på nära 12 spänn, kom vår krona till och med att kallas för skräp- och skitvaluta, samtidigt som debattsidor, ekonomibilagor och högtravande poddar fylldes med farhågor om att hela den svenska ekonomin var dödsdömd. Det var lika bra att gå över till euro, konstaterade till och med många. 

Men var det verkligen det, eller fanns det bättre förslag att förhålla sig till i den valutavärld som tjänade som maktens verkstad, oavsett skräp- och skitkrona eller ej?

Omvälvningarna i den världen var nästan lika omsjungna som just kronans fall - att en ny valutaregim var på väg att resa sig bortom dollarns och den amerikanska dominansen som dikterat en närmast total världsordning de senaste 75 åren.

Hur allvarligt vi ska se på den omtvistade omvälvningen ska vi prata om nu, i den här podcasten som heter FollowTheMoney, av och med Joakim Rönning som är Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef och Martin Nilsson som just nu är mellan två jobb.

155. Live på Scalateatern: Grande finale?

Viktigt viktigt viktigt meddelande från utrikeschefen!

VIKTIGT MEDDELANDE FRÅN JOAKIM!

I det första programmet av FollowtheMoney avhandlas en pågående och till synes ändlös kris för hela det finansiella systemet som vi känner det. Det är inte bara hägrande penningtvättsböter för anklagelser som får Swedbanks och SEB:s bekymmer att blekna i jämförelse som ställt till det. Storbanker över hela kontinenten plågas av sviktande lönsamhet och problem att ställa om och modernisera sedan finanskrisen 2008. Hur gick det till när Deutsche Banks börsvärde kraschade med 95 procent på drygt 10 år?

FollowtheMoney

1. Europas bankrutta bankjättar

Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson blir mer djuplodande än vanligt - men på ett mer alldagligt språk än vad som är regel i finansbranschen. Häng med!

FollowTheMoney

Pinned to spotlight

Popular tracks