Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893

Samtidigt som prisuppgången i kryptovalutor började tackla av under våren 2021 började intresset för de så kallade meme-aktierna Gamestop och AMC Entertainment att frodas igen.

Medan hedgefondmäklarna ånyo slet sitt eventuellt kvarvarande hår så firade Reddit-investerarna och slipade nya knivar för att hämnas på Wall Street. 

Sist slutade det - åtminstone temporärt - i tårar för samma Wallstreetbets- och Superstonks-apor, men fanns det skäl att tro på att nästa vända skulle sluta annorlunda?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

71. Reddit-dårarna och AMC: En (o)hodlbar ap-revansch eller biografens renässans?

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893

Anklagelser om att coronaviruset läckt från ett bio hazard-laboratorium i Wuhan togs först emot som ett illasinnat rykte, när det uppgavs av den inte alltid sanningsenlige presidenten Donald Trump.

Därför slog beskedet ned som en bomb ett drygt år senare, när efterträdaren Joe Biden gav order till underrättelsetjänst om att utreda noggrannare om virusets ursprung för att ta reda på om patient noll ändå smittats under experiment på det misstänkta labbet mitt i virusutbrottets epicentrum. 

Hur skulle den mardröm te sig där misstankarna besannade sig att Kina medvetet dolt sanningen om covid-19?

I det här avsnittet av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, ska vi dyka ner i och därefter försöka gräva oss upp ur det kaninhål som hypoteserna och konspirationsteorierna kring virusets ursprung kommit att utgöra och även ställa oss frågan om hur halvledarkrisens epicentrum i Taiwan relaterar till den stormiga virusdiplomati som i sin tur formats under pandemin.

72. Wuhan-labb, kaninhål och halvledare: Cover-up, konspirationer eller konsensus?

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893

Ända sedan Marco Polos dagar har sagor om landet där solen alltid stiger - den "bortre orienten" i öst - intresserat och inspirerat drömska västerlänningar. Ibland lite för mycket, vilket lett till stora omvälvande konflikter och blodiga krig i den region som blivit vår absolut största tillväxtmotor.

Trots det - eller kanske på grund av - mytologiseringen av bortre Asien, har vi svårt att förstå tankesätt och utveckling i den fragmenterade regionen. Därför är det dags för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledaren Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning att ta avstamp för den efterlängtade sommarserie som inleds här och nu, och då tar sikte på att gå på djupet om historien, makten och storfinansen i detta Asien. 

Vi uppmanar alla att spetsa öronen och bli en västerländsk Marco Polisk drömare i fyra avsnitt, för nu ska vi prata om draken Kina, om det ständigt imperiedrömande Japan, om balansbrädan däremellan i det delade Korea och om hur konfliktytor blivit permanentade in i den moderna tidens handelsbord efter århundraden av schismer och åminnelser av blodiga övergrepp. 

Det blir en resa längs sidenvägar till lands och till sjöss, med och mot kommunister med machete i hand under Indokinas krigshärjade djungeltak och ut i superapparnas cyberrymd i Indonesien, Malaysia och Vietnam. 

Och vi ska så klart också prata om Sydostasien, tigerekonomierna Taiwan, Singapore och Hongkong.

SOMMARSERIE 1/4 - Imperiedrömmarna i den gamla orienten: Sidenvägens söndrande stormakter

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893

Ända sedan Marco Polos dagar har sagor om landet där solen alltid stiger - den "bortre orienten" i öst - intresserat och inspirerat drömska västerlänningar. Ibland lite för mycket, vilket lett till stora omvälvande konflikter och blodiga krig i den region som blivit vår absolut största tillväxtmotor.

Trots det - eller kanske på grund av - mytologiseringen av bortre Asien, har vi svårt att förstå tankesätt och utveckling i den fragmenterade regionen. Därför är det dags för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, att ta avstamp för den efterlängtade sommarserie som inleds här och nu, och då tar sikte på att gå på djupet om historien, makten och storfinansen i detta Asien. 

Vi uppmanar alla att spetsa öronen och tillåta sig att bli en västerländsk Marco Polisk drömmare i fyra avsnitt, för nu ska vi prata om draken Kina, om det ständigt imperiedrömmande Japan, om balansbrädan däremellan i det delade Korea och om hur konfliktytor blivit permanentade in till moderna tiders handelsbord efter århundraden av schismer och åminnelser av blodiga övergrepp. 

Det blir en resa längs sidenvägar till lands och till sjöss, med och mot kommunister med machete i hand under Indokinas krigshärjade djungeltak och ut i superapparnas cyberrymd i Indonesien, Malaysia och Vietnam. 
Och vi ska så klart också prata om Sydostasiens tigerekonomierna Taiwan, Singapore och Hongkong. 

I avsnitt två beger vi oss söderut i regionen, men olikt historiens europeiska kolonialister i en jakt på förförståelse för just de vågor av imperialism som européerna sköljde över regionen mellan 1500- och 1800-talen - vågor som faktiskt ledde till skapandet av moderna aktiebolag.

SOMMARSERIE 2/4 - Hur kartritarnas spac-bubbla gav oss moderna aktiebolag

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893
Genom att driva upp kostnader för smutsiga bolag skulle världsfinansens hållbarhetsfigurer skapa incitamentsstrukturer för att driva kapital till nödvändiga investeringar i världs- och klimatförbättrande verksamheter inom ramen för vad som inryms under akronymen ESG.

Intresset för de påstått hållbara ESG-fonderna, som marknadsförs av samma finansvärlds fondbolag, har också charmat allmänheten och blivit en mycket populär sparform de senaste åren och dessutom genererat kraftig avkastning för dem som investerat.

Men samtidigt gror misstron mot idén om hållbar finans som rätt väg att gå för att eller är det bara ännu ett snillrikt men den här gången domedagslikt skådespel, en grön hägring Wall Street nyttjar för att dra ut avgifter för att placera våra pengar?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

80. ESG-finansens gröna fantasi: Wall Streets skenbart världsförbättrande bedrägeri?

Svensk försvarsdebatt vaknade med ett ryck när det nya året 2022 skulle ta sin början och plötsligt var så väl dags- som kvällspress fullt upptagna med att ropa "ryssen kommer". Det "säkerhetspolitiska läget" bestod plötsligt inte längre bara av ett lynnigt Ryssland och cyberattacker mot Coop, utan av en kravlista mot försvarsalliansen Nato med punkter som för första gången på mycket länge innebar explicita hot mot Europa och där Sveriges suveränitet ifrågasattes. 

Kunde Ryssland verkligen mena allvar med det plötsligt uppskruvade tonläge som för svenska medier tycktes komma som blixt från klar himmel? Var det egentligen inte bara ännu ett spratt från en president Vladimir Putin, som ånyo noterade svaga opinionssiffror och behövde ett slagfält att samla befolkningen bakom?

Här för att demontera frågeställningarna om ett nytt eventuellt stundande storkrig i Europa, är utrikesredaktör Joakim Rönning och Martin Nilsson, som är programledare för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen.

98. CCCP, CCP och Nato: Kriget om klämstaterna Ukraina och Kazakstan

Idrott och politik hör inte ihop, brukar det heta när idrottens potentater inom världsorganisationer såsom Fifa och Internationella olympiska kommittén försvarar sina beslut att lägga mästerskap i auktoritära länder. 

Men under de senaste åren har det kunnat konstateras att skandaltätheten och korruptionen inom idrotten lett till att en slående mängd av dessa gubbar numer tillhör en växande elefantkyrkogård. Något tycks vara på väg att hända i sportens världsordning, där "sportswashing" blivit en alltmer välanvänd glosa och så väl fans som atleter syns ta upp kampen mot de odemokratiska krafterna.

Men är det genomgående, eller lurar det något större i vassen när nu FBI tagit i med hårdhandskarna och OS återvänt till demokratier i de senaste avgörandena? 

OS i Peking är det mest aktuella exemplet, och vad avser världens största evenemang, fotbolls VM, så står totalitära Qatar som värdland 2022. Har Mellanösterns regimer och de andra diktaturerna en gemensam plan som förklarar maktgreppet över idrotten, där striden om Europas fotbollsklubbar utkämpas mellan fans och medlemmar och de oljestinna statskassorna på Arabhalvön?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

99. Korruption en ny OS-gren: Diktaturer, sportswashing och hur idrott och politik visst hör ihop

Inflationsbrasan brann så det dånade under försommaren 2022, men det skulle inte dröja innan tecken gick att urskönja på att desinflationistiska krafter var på väg i delar av ekonomin, och det var inte bara den beryktade "efterfrågeförstörelsen" som kunde följa av att värdet i konsumenternas plånböcker urholkades och det mesta blev dyrare. 

Kort efter att några av de stora varuhuskedjorna börjat njuta frukterna av restriktionslättnad och normalisering av kundinflödet så utlöstes nämligen en plötslig kris i detaljhandeln bestående av dignande överutbud och svällande varulager. Pratet om det leverantörskedjekaos som drabbat världsekonomin var fortfarande aktuellt, men samtidigt som fokuset hamnat på mat- och bränsleprisernas superuppgångar så förberedde sig detaljhandlare på att slå upp portarna till chock-rea för att tömma ur sina kostsamma lager, som i vissa fall hindrade butiker- och e-handlare att beställa nya varor och hålla jämna steg med konsumenternas efterfrågan.

Var det början på en vändning i den kaotiska ekonomin, hur stort var egentligen problemet och vilka var följdeffekterna som redan fått flera av USA:s största detaljhandlares aktier att kraschlanda?
Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

119. Desinflationistisk chock-rea mitt i den dånande inflationsbrasan?

Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens.

Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika.

I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas.

I avsnitt ett av denna sommarserie börjar vi från början med en grundlig genomgång av denna kontinents och mänsklighetens historia, och blickar in i framtiden mot hur en pågående explosion är på väg att skapa världens största megastäder.

SOMMARSERIE 1/6 - Explosionen i Afrika: Megastäderna som kommer dominera världen

Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens.

Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika.

I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas.

I avsnitt två av denna sommarserie tar vi oss in i norra Afrika, den sammantaget rikaste delen av kontinenten som också har en lika mystisk och kulturell historia som lovande framtid. Kan det faktum att de kraftigt råvaruberoende ekonomierna nu njuter frukterna av de höga oljepriserna bli startskottet på en ny vår för regionen? Och är det så att det i nuläget lilla råvarulandet Marocko är på väg att bli jordens viktigaste land genom den livsmedelsförsörjning som måste fortsätta för att inte hela världen drabbas av en svältkatastrof som sprider sig från Afrika och ut i hela världen?

SOMMARSERIE 2/6 - Faraoner, despoter och fosfater: Gryr en ny storhetstid över Nordafrika?

Ukrainas motoffensiv för att återta territorium drog världens blickar till sig under september 2022, när invägar plötsligt kunde noteras i båda de ockuperade östliga regionerna Donetsk och Luhansk. De landområden som nyss ansetts vara i princip ointagligt befästa fort, dit stridströtta ryska styrkor kunnat retirera, föll som furor under anfallet, och i panik tvingades Moskva anordna skenfolkomröstningar för att annektera regionerna och dess befolkningar. 

Närmade sig räkenskapens tid för den försvagade ryske presidenten Vladimir Putin, som kritiserades öppet så väl inrikes som av allierade stormakter, och vem skulle i så fall fylla det maktvakuum som skulle uppstå på båda planen om Ryssland föll i kriget? 

Den storpolitiska utvecklingen tycktes stå vid ett vägskäl - där kriget i Ukraina kostat två av världens tre stormakter dyra vapentillgångar samtidigt som den tredje vilat på hanen och nu stod kvar som enda aktör med fulla lager av missiler. För bortom Ukraina, där klockan klämtade för den ryske presidenten, fanns en otippad vinnare i den militära kampen om världsherraväldet. Kunde Ukrainakriget bara vara upptakten på något mycket, mycket värre - ett krig som inte bara skulle inkludera västerländska vapen utan också Nato-soldater av kött och blod?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

122. Klockorna klämtar för Vladimir Putin - men Ukrainakriget kan bli upptakten till något än värre?

Den ryska gasledningen i Östersjön, som sammankopplar Tyskland med Gazproms anläggning i Leningrad oblast, har av allt att döma sprängts. Sabotaget mot energisystemet tillför en ny dimension i det krig som rasar mellan Ryssland och Ukraina, som nu också gjort inträde i den svenska ekonomiska zonen i havet mellan Karlskrona och Bornholm.

Pannor befann sig vid inspelningen av detta avsnitt i djupa veck. Det saknades en logisk vinnare på attentatets konsekvenser, och således fanns ingen tydlig huvudmisstänkt. 

Samtidigt som spekulationerna på Flashback och bland Twitters trollkonton tävlar i att utse gärningsman öppnar också vi på locket till mysteriet som är sabotaget mot Nord Stream här i FollowTheMoney, en podcast om makt storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

EXTRAPODD | Mysteriet Nord Stream: Vem vare som fakking sprängde?

Året var 2022 när en era av kraftig uppvärdering i den svenska fastighetsmarknaden kom att stoppas. En postpandemisk och krigsvintrig ekonomisk oro resulterade i en hastig ränteuppgång som straffade affärer med lånade pengar särskilt hårt. 

Effekten var skoningslös för den kreditkrävande verksamhet som är att bygga, äga och förvalta fastigheter - denna för ekonomin nödvändiga marknad som ständigt tenderat att försätta oss i finanskris.
För liksom vid tidigare fastighetskriser bar händelseutvecklingen även denna gång med sig kännetecken vi gjort oss vana vid. 

Inte minst kändes dagens fastighetsmagnater, som gjort sig till färgstarka miljardärskändisar, igen enligt ett bekant mönster från 90-talet. Ilija Batljan, Erik Selin, Rutger Arnhult, Roger Akelius... Namnen som gjorts till profeter i affärspressen var otaliga och korsägandet herrarna emellan likaså. 

På 1990-talet skulle fastighetsmiljardärernas fall bli starten på en epokgörande kris som förändrade hela det svenska finansiella systemet och givet hur historien av onda cirklar med högt risktagande, svällande krediter, kreativ bokföring och korsägande som till slut kom att likna bulvanupplägg berättades var det inte utan viss förskräckelse som finansmarknaden började se tvångsförsäljningar effektueras och anklagelser om storskaliga bokföringsbedrägerier riktas mot branschen under hösten. 
Frågan började plötsligt ställas: Är 2020-talets fastighetsmagnater på väg att falla likt sina föregångare?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning.

125. Fastighetsmiljarder och miljardärer upp i rök: Historien om överbelåningens onda cirkel

Big tech är inte lika big längre.

Det var den skoningslösa slutsatsen under hösten 2022, sedan mer än 1.000 miljarder dollar rakats av börsvärdet på den amerikanska techsektorn. Bolag som Apple, Amazon, Google och Facebook-ägaren Meta Platforms hade varit bärande för det senaste decenniets brutala uppvärdering i aktiemarknaden men nu tycktes framgångssagan ha kollapsat i ett lika brutalt uppvaknande.

Affärsidéerna bakom techbolagen, som skulle säkra den ekonomiska framtiden med hjälp av smarta lösningar som kunde möjliggöra att de besparingar som inte längre var möjliga i insatsvaruled i stället skulle kompenseras av en kraftigt ökande effektivitet och produktivitet mot en närmast evig tillväxt i en ändlig värld, stod nu på kant med verkligheten. 

Vad var det som hänt, och varför var kalabaliken så total i den mest futuristiska sektorn som väl därmed inte kunde varsla om annat än en mörk framtid? Hade det bara med stundande lågkonjunktur och övertro på teknik att göra eller fanns det något i utvecklingen som faktiskt borde leda till ett omtänk om nytänkandets techsektor?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

128: Meta-börskraschen: Har big tech-bubblan brustit?

Kinas nolltolerans mot covid-spridning gick in i väggen totalt under slutet av 2022 och i en chockartad vändning kom jordens folkrikaste land till slut att foga sig till övriga världens strategi för att ta sig ur pandemin: Strategin att helt sonika lära sig att leva med den.

Men lika snabb som händelseutvecklingen kring de skeenden och beslut som format Kinas nolltolerans-exit skett, lika snabbt kom och nya frågor upp när återöppningsjublet lagt sig på börsgolven. 
Frågorna varslade knappast om en stundande tillväxt, för det var frågor såsom hur många dödsfall det skulle krävas i ett Kina så kraftigt eftersatt sett till immunitet mot viruset, efter tre år av minimal spridning i folkrepublikens karantänsvåld. 

Hur hade det kunnat gå så snabbt att byta fot i Peking, och hade protesterna som rullat genom Kina fått en så stark effekt att frihetstörstande demonstranter nu fått råg i ryggen i kampen om att lätta på den allt mer totalitäre president Xi Jinpings fasta grepp om makten?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

131. Kommer miljoner kineser dö nu? Covid-19 och Pekings chockvändning om nolltoleransen

Den närmast maniskt intensiva mediabevakningen av Qatar tog mitt under fotbolls VM en ny vändning under december 2022, när en av världens viktigaste demokratiska institutioner avslöjades befinna sig mitt i en av ökenlandets alltmer stöddiga påverkansoperationer mot västvärldens politiska institutioner.

Qatargate befäste landets roll som den demokratibesudlande korruptionens världsmästare, men ändå kan inte länder i Europa och USA stå emot arablandet, vars dubbelagentbeteende varit så framgångsrikt att emiratet med blott 300.000 medborgare nu kan sätta press på så väl klart mycket större grannländer som globala maktinstanser i Washington och Bryssel. 

Hur blev det så, för ett land som alldeles nyligen var utsatt för total blockad av grannländer i Mellanöstern och gavs den amerikanske presidentens onda öga, och varslar affären kring den så kallade "trojanska hästen" Eva Kaili i Europaparlamentet att demokratins hjärta måste bypass-opereras illa kvickt för att undvika en stundande infarkt?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

132. Trojansk häst med ökenvind i ryggen: Qatargate och hotet mot Europas demokrati

När ett nytt år just har börjat frossar investerare och analytiker i prognoser, inte sällan författade av storbanker, för att ta tempen på marknaden och hitta vilka trender som gäller inför den tid som väntar.

2023 pratade i stort sett alla om hur djup eller grund den stundande ekonomiska nedgången skulle bli, samtidigt som gaskris, Taiwan, deglobalisering och centralbanks-pivot ingick i den trendordsbingo som spelades just detta år.

Men... hur intressant kunde allt det där vara egentligen, om det stod svart på vitt att läsa om de mest väntade riskerna och trenderna för vem som än behagade det? 

Här för att i stället prata om de mest underrapporterade riskerna och trenderna är naturligtvis FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

134. Lockrop från Orienten: Diktaturkapitalets intåg och den underrapporterade demokratirisken

I väntan på vad för slags landning Sveriges, USA:s och världens ekonomi var på väg mot under 2023 gick spekulationerna lika varma som inflationen, så väl bland folket på gatan som i analyshusen.
 Centralbankskritiken var högt uppe på agendan och motstridig data gäckade alla närvarande, inte minst den generation som växt upp utan just inflation, och som nu stod upp till öronen i konsumtionsmördande räntekostnader för de lån som tagits under den högkonjunktur som nu gick att se i backspegeln. 

Den hård-, mjuk- eller icke-landning för ekonomin som dryftades hade många variabler - FÖR många för att vara säker på någonting alls verkade det som - och faktumet att inflationen måste bekämpas tycktes vara det enda som föreföll oomtvistlig i diskussionen. 

Men vad skulle egentligen krävas för att nå inflationsmålet på 2 procent - var det ens praktiskt möjligt utan att förgöra ekonomin totalt?

Här för att reda ut begreppen och dividera om den frågan är IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning.

137. Inflationen och den naiva generationen: Kan vi ens fixa ekonomin utan att förgöra den?

I skuggan av en bankkris i västvärlden, som följt efter en tid av en maktdemonstration från USA:s centralbank Federal Reserve som lett till att dollarn krossat andra valutor, hördes alltfler lockrop från Peking i finansvärlden.

Kina hade de senaste åren dykt upp som så kallad “lender of last resort” i alltfler händelser av finansiell kris där enskilda länder på ruinens brant tvingats hala fram kollekthåven mot stora långivare som vanligtvis bara kunnat heta USA eller IMF. Och vid sidan av hade samtidigt idén om en petroyuan, som skulle göra Kinas valuta till en gigant i konkurrens med amerikanska dollarn på världsmarknaden, fått en kraftigt ökad uppmärksamhet.

Hur stod det egentligen till - var den dollarmakt USA haft i snart 100 år hotad - och skulle den rådande världsordningen med amerikansk hegemoni som global polis ta slut med en pandemi och flera efter varandra följande kriser med krig och elände?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

142. Draken vaknar i skuggan av bankkriserna: Är Kina på väg att ta över USA:s roll som världspolis?

Förväntningarna på AI - den artificiella intelligensens förmågor där datorprogram och robotar efterliknar människors naturliga intelligens - nådde rekordhöjder under 2023. Releasen av det Microsoft-kopplade forskningsbolaget OpenAI:s plattform ChatGPT slog såväl allmänhet som expertis med häpnad. Mjukvarans kognitiva funktioner gav intrycket av att ett datorprogram fått mänsklig intelligens och gick att kommunicera med. 

Förmågorna att lära sig saker av tidigare erfarenheter, en förståelse för naturligt språk och optimera planering, lösa problem på förfrågan och interagera socialt var häpnadsväckande. Antalet användare exploderade till rekordnivåer som kraftigt överträffade lanseringssiffrorna för andra på sin tid nydanande digitala tjänster som Google, Facebook, Instagram och Netflix. 

Men lika fascinerande som explosionen av teknisk utveckling var, lika skräckinjagande tedde den sig när futuristerna gav sin syn på farorna med projektet AI. Bortom den digitala landvinningen gavs en illavarslande förutsägelse om övervägande risker som kunde bli avgörande för mänsklighetens framtid när över 1.000 högdjur inom fältet författade ett uppmärksammat öppet brev i saken. Bland dem som ropade varg fanns bland andra den svensk-amerikanske fysikern Max Tegmark och självaste Elon Musk. Med ett varnande finger lyft sades farorna med de snabbt framväxande smarta maskinerna vara större än vad som går att överblicka när intelligens av övermänskligt slag med stormsteg tar oss mot ett scenario där hela människoarten blir överflödig och oacceptabel som livsform.

Men hur är det egentligen ställt, äter vi förbjuden frukt från kunskapens träd och skriver vår tids mytologiska domedagsberättelse här i skärningspunkten mellan filosofi och teknik, när vi nu ser framför oss att de tekniska landvinningar som å ena sidan kan rädda vår ekonomi, å andra sidan också kan förgöra oss i ett syndafall av bibliskt snitt?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

143. Frankensteins AI-monster ChatGPT: Sensationell futurism eller Mad Max Tegmarks rally mot döden

I skuggan av den ekonomiska oro som rådde under slutet av 2022 och inledningen av 2023, som tycktes kulminera i en transatlantisk bankslakt, tävlade tyckarna och tänkarna om att ringa i larmklockor och peka ut nästa spricka i det komplexa finanssystemet. 

Bortom den dumma mänsklighetens förstånd hävdades nämligen nästa finanskris ständigt vara på väg med en ny våg av olycka att marinera oss i när risktagandet till sist skulle spräcka finansmarknaden och vålla kaos.

Och det var just till skuggan bakom bankerna, till de alternativa oreglerade finansiella aktörerna och instituten, som svaret ofta tycktes gömma sig när olyckskorparna fick visa vägen, både i faktiska och filosofiska termer.
 
Men trots att benämningen “skuggbanker” varslade om ljusskygg verksamhet, som förvisso också var en oreglerad del av det finansiella systemet, så var verksamheten tillåten och när år 2023 tog sin början motsvarade tillgångarna i dessa entiteter en i princip lika stor del av finansmarknaden som de vanliga reglerade bankerna.

Kunde det vara så att risken som vi trott försvunnit efter 15 år av hårda regleringar och krav på transparens mot bankerna bara flyttats någon annanstans men fortsatt var precis lika stor i systemet som helhet, och i stort sett bara väntade på den utlösande faktorn för nästa kollaps, samtidigt som marknaderna vilade i tron om att uppstädningen varit tillräcklig efter den globala finanskrisen?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

144. Dumma människor och obskyra skuggbanker: En spricka i finansmarknaden av privat natur

Öppen finansmarknad, det liberalkapitalistiska kreditsystemet och frihandel var framgångsreceptet för världens välfärdsutveckling under hela efterkrigstiden sedan USA och Västeuropa kommit ut ur först andra världskriget som vinnare, och därefter också dragit det längsta strået i det kalla krig som följde med Sovjet som fiende.

Men med årtionden av liberal ekonomisk globalisering i ryggen tornade plötsligt ett nytt ekonomiskt landskap upp sig, och det var ett landskap av okuvligt ökande protektionism. Handelskriget hade redan fått sig några år på nacken och de multilaterala förbindelserna i världen hade försämrats avsevärt under en pandemi där de negativa aspekterna av stora globaliserade leverantörskedjor beroende av Kina blivit oomtvistliga.

Det liberalkapitalistiska blocket med USA i spetsen stod nu ånyo på kant med det statsdominerade, socialistiska och protektionistiska blocket utgjort av Kina, och Europa tycktes vingla av och an däremellan när stridsyxan tagits upp. 

Hur skulle utvecklingen i världens näringsliv påverkas av rörelsen, där svaret på alla ekonomiska problem tycktes vara mer statlig påverkan med den nationella säkerheten som okuvlig etta i prioritetsordningen för alla, även de mest liberala länderna? Och kunde det finansmarknadsverktyg som trimmat kreditsystemet i den fria världen nyttjas som ett effektivt vapen mot utvecklingen med hjälp av en ny sorts agenter i form av förrädarfinansfirmor på jakt efter avkastning och på uppdrag av Kreml eller Peking till priset av den nationella säkerheten i USA och Europa?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

146. Frihandelns död, protektionismens uppståndelse och blankarspionernas elitsoldater

Grälsjukan i världens viktigaste politiska församling - USA:s kongress - tycktes under våren 2023 ha nått en ny nivå av ursinne. Begreppet “skuldtakshöjning” slogs ånyo upp på finansmediernas förstasidor när republikaner och demokrater inte kunde enas, och hotet var inte bara mot amerikanska statstjänstemän som inte skulle få sina löner.
Oron syntes också direkt i finansmarknaderna, och brytpunkten för utlösandet av en potentiell finansiell katastrof närmade sig med stormsteg.

Tilltron till att de amerikanska politikerna skulle sansa sig och agera rättfärdigt i tider av särskild samhällsoro har samtidigt alltid varit hög - så hög att världens finansiella system byggt hela sin komplexa struktur ovanpå just den trovärdighet som är USA:s demokrati och förmåga att göra rätt för sig. Men USA tycktes faktiskt stå med otillräckliga verktyg för att desarmera den bomb som apterats på finansvärldens fundament: Den amerikanska statsskulden.

Är det bara ännu ett skrämskott i Washington, eller är någonting på väg att förändras nu, som gör att vi måste ompröva hela vårt finansiella system?

Finansministrar, centralbankschefer och kapitalmarknadens aktörer varslade i alla fall de amerikanska politikerna att sansa sig och inte utlösa en detonation som skulle få brutala konsekvenser genom att USA slutar betala räkningarna. Effekten slog nämligen inte bara genom USA:s statliga sektor när löneutbetalningar till landets egna anställda ställdes in, utan också mot investerare runtom i världen som sett de lån som USA försetts med som helförsäkrade.

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

147. Skuldtaket och den amerikanska grälsjukan: En obekväm flört med den finansiella domedagen

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september!
Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/

Sveriges litenhet i världen kombinerat med de stora framgångar medborgarna lyckats prestera gör att epitet som avslutas med “under” inte sällan nyttjas för att beskriva olika kategorier av dessa succéfenomen. 

Vi har till exempel det svenska musikundret och det svenska techundret att vara stolta över, Abba och Roxette. Skype, Minecraft och Spotify. Men de senaste åren har också sagan om det svenska gamingundret kommit att berättas. Den på senare tid allra mest framstående drivkraften bakom det kommer från ett Värmland som väl egentligen är mer känt för bruksorter i utflyttningsbygd snarare än serieförvärvande gamingentreprenörer.

Men lika sagolik som framgångarna tyckts rada upp sig för Karlstads börsstolthet Embracer de senaste åren, lika snabbt innebar våren 2023 en närmast total kollaps för den aktie som över 100.000 svenska småsparare lagt till i portföljen - för utöver alla andra fenomen hade svensk börs också blivit ett småspararunder där aktieplaceringar närmast blivit folksport.

Embracers haveri den 24 maj 2023 var av sällan skådat slag när marknaden plötsligt tycktes tvivla på allt den geniförklarade vd:n Lars Wingefors byggt upp, och när den svarta onsdagen lades till handlingarna ställdes frågan: Stod hela det svenska gamingundret nu på kant med verkligheten?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts Karlstadsbördige utrikeschef Joakim Rönning.

148. Ack Värmland: Från brukssamhälle till epicentrum för det svenska gamingundret… och tillbaka?

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september!
Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/

Västvärldens banksystem hade halvvägs in i 2023 just ridit igenom ett slagfält och när dammet lagt sig såg det ut att ha kommit ut näst intill helskinnat. Vissa av nisch- och regionalbankerna i USA hade förvisso dukat under för uttagsstormande kunder och den europeiska jätten Credit Suisse ätits upp av marknaden och tvångsförvärvats, men det finansiella systemet var fortsatt intakt.

Men lika snabbt som krisen under vårvintern brutit ut - och ebbat ut -  kom nästa orosmoln att torna upp sig i skyn över så väl Wall Street som Europas bankhuvudstäder, och nu var det lån som delats ut när tiderna fortfarande var goda men nu förvandlats till förlustbringande surdegar i bankernas balansräkningar. Trendförskjutning och ekonomisk nednötning hade nämligen gjort att en av ekonomins viktigaste beståndsdelar - fastighetsbranschen - stod näst på tur att hota bankerna med stora förluster.

De amerikanska bankerna stod plötsligt på kö för att realisera kreditförluster och bli av med lån som delats ut till allt mer ansträngda fastighetsbolag, vars kunder och hyresgäster ur såväl kontors- som handels- och bostadskategorin var uppenbart mindre stadda i kassa än de varit när bankerna gått med på att dela ut krediter med räntor som nu föreföll kraftigt undermåliga givet riskerna i branschen. 

Det aktuella problemet för bankerna var inringat: Räntorna på lån som delats ut för bara några år sedan var så låga att det kändes som ett skämt ställt mot de räntor som krävdes för att bankernas insättande kunder inte skulle ta sina pengar och lämna banksystemet. Penningmarknadsfonder hade redan högre ränta än vad banker kunde erbjuda, och konsekvenserna av en bred bankflykt om budet spred sig var oöverskådliga.

Vad var egentligen lösningen på den hotande dödsspiralen, där fastighetsbolagens sura lån utsågs till nästa potentiella dominobricka att hota bankernas envälde som depå för våra pengar - de likvida maktmedel som är vår viktigaste kontrollfunktion för att styra samhällen?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

149. Surdegarna i lånekarusellen: Varför säljer nerviga banker pengar med rabatt?

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september!
Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/

Med stor vana vid att hålla svansföringen hög gällande välfärd och jämlikhet, stod svenskarna plötsligt med mössa i hand längst bak i ledet med förväntad negativ tillväxt under 2023. Det svenska samhällsprojektet utsågs nämligen till världsmästare i att haverera ett välfärdslands ekonomi under inflationens år 2023. I en ranking över ekonomisk tillväxt hittades Sverige inte bara “långt ner på listan”, utan sist. I Europa var det i princip bara ett enda land som gick mot en dystrare utveckling i fråga om tillväxttal: Krigets Ukraina.

Pratet om “torrt krut i ladorna” som en skyddsmekanism mot de kraftigt skuldsatta svenska hushållen hade kommit att falna till tonerna av då avgående Riksbankschef Stefan Ingves onda öga mot politikerna: Ge inte stöd till inflationsförlorarna nu, för då hotar ni bidra med ytterligare inflation, var budet. I stället red hans efterträdare Erik Thedéen ut med en lans dragen för att försvara kronkursen, innan han föll av sin hästkrake och mest såg ganska fånig ut. 

Kronskepsisen bredde därefter ut sig. Var euron ett alternativ? Tja, svenskarna tycktes luta allt mer åt det, men lika lite som ett valutabyte skulle råda bot på svenskarnas direkta köpkraft när den falnande kronan kasserades skulle det vara en helande kraft mot det stora problemet som stod att hitta i det svenska samhället.

Fastighetsmarknaden var kaputt, och i den fanns stråk av allt från börskollapser som slagits upp i finansmedierna under 2023 till det gängkrig i de svenska förorterna som tagit sig rent maffialiknande former.

Vad är egentligen medicinen för att komma på rätt kurs - finns det någon universallösning eller är det bara att vänta ut inflations- och räntestormen innan nya tafatta försök får ta vid?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

150. Torrt krut, gängkrig och medelklassens k(r)onkurs: Hur Sveriges ekonomi blev sämst i klassen

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september!
Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/

Vår sponsor hittas här: https://haileyhr.com/ 

Techsektorn och den artificiella intelligensen har lagt krokben för en hel armé av olyckskråkor som utlovade kraftiga börsfall i spåren av pandemislut, inflationsuppgång och kraftiga ränteuppgångar som vanligtvis sänker investeraraptiten på teknikaktier. 

Men kort senare stod samma olyckskråkor och kraxade om att AI-tekniksprånget som mest bestått av chatrobotar är överdrivet som snar tillväxtmotor. För att undsätta världsekonomin i den kaotiska tillvaro som varit rådande de senaste åren krävs mer än så, och därför är uppvärderingarna överilade.

Vad var egentligen sannolikheten för att AI skulle sätta igång en ny industriell revolution med blixtens hastighet, och därmed rädda världsekonomin från de senaste årens prövningar? Att döma av medial uppmärksamhet och statliga satsningar så väl som de uppumpade börsvärderingarna såg det inte osannolikt ut, men i bakhuvudet på erfarna investerare fanns dotcom-bubblans minnen inpräntade.

IT-uppvärderingarna i slutet av 1990-talet skedde precis som nu med en frustande hastighet och idén om att en ny verklighet var nära förestående för näringslivet - en industriell revolution som kom att kallas Industry 3.0. Men omvälvningen skedde också med stora offer i investerarled. 

Var den stundande omställningen till Industry 4.0 något annat, som kunde ske utan hajp och bubbelbristning?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

151. AI-hajpen och börsrallyt: Ny industriell revolution inom räckhåll eller bara ännu en it-bubbla?

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september!
Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/

Vår sponsor hittas här: https://haileyhr.com/

För runt 150 år sedan satt Europa i en ställning som obestridlig ledare i fråga om de flesta fälten av global konkurrens. Teknik, försvar, utbildning, innovation och finansmarknader - den europeiska kontinenten var solen kring vilken all typ av utveckling kretsade. 

Men tiden som dominant är nu förbi och lika obestridlig som den historiska dominansen är nu faktumet att Europa detroniserats till som bäst andrafiolen. Kategorierna där Europa brukade glänsa har nu kommit att bli grenar där först och främst amerikanska tävlande excellerat fram och distanserat kusinerna på andra sidan Atlanten. Men varför kan inte Europa längre tävla med den allierade västjätten, och vad får det för konsekvenser?

Tävlingen var länge jämn. Ett Europa som kommit att förvandlas till pulver och stoft under de interna konflikter vars gnistbildningar renderade i två världskrig klättrade med amerikansk hjälp och inre sammanhållning i vad som kom att kallas den Europeiska Unionen ikapp och förbi USA redan 30 år efter krigsslutet. När 2008 och finanskrisen nalkades var EU-ländernas samlade BNP:er klart högre än USA:s, men där vände också lyckan för européerna.

Förklaringsmodellerna talar om tillverkningsförskjutning till Kina, japanskt teknikfokus och amerikansk land grabbing inom Europas IT-sektor där uppköp genomförts av den idag totalt amerikanskdominerade big tech-scenen. Europa nöts samtidigt ned av allt från tröga byråkratiska processer och naiv handelspolitik till ett militärt angrepp från Ryssland.

Står Europa så djupt ned i dyn att de amerikanska maktanspråken börjar närma sig smärtgränsen - som kan komma att få vågskålar att tippa i nya riktningar, eller kommer Europa att resa sig och stiga i statushierarkin igen?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

152. Spritfet föredetting med skleros: Kan Europa resa sig mot USA och bli mäktigt igen?

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september!
Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/

Världens livsmedelsförsörjning har hamnat under lupp sedan Rysslands invasion av Europas brödkorg Ukraina, samtidigt som en handfull dominanta bolag kunnat dryga ut vinsterna på de skenande spannmålspriser som blivit konsekvensen, och som också ligger bakom svältkatastrofer i världen. Det största av bolagen är dock föga känt, trots att det kallats ”världens värsta företag”, en amerikansk privatägd jätte som det hävdats har en påverkansmakt större än den hos amerikanska underrättelsetjänsten CIA.

Att utse ett bolag till världssämst är ett djärvt påstående, det förstår vi också. Men när det gäller att ta itu med de viktigaste problemen som vår värld står inför, inklusive förstörelsen av natur, föroreningen av luft och hav, den globala uppvärmningen, fördrivning av ursprungsbefolkning, barnarbete och global fattigdom, är det privatägda multimiljardkonglomeratet Cargill inte bara konsekvent sämst. Bolaget driver också på problemen i en skala som saknar motstycke i den bransch som verkar som den viktigaste faktorn i världens livsmedelsförsörjning.

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson, som idag ger berättelsen om Cargill, om problemen med livsmedelsförsörjningen i världen och en marknadsglobalisering som gått i baklås.

153. Svältens och fetmaepidemins anstiftare: En djävul i det näringslösa näringslivets detaljer

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september!
Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/

Rysslands anfallskrig i Ukraina hade pågått i 550 dagar när den för krigsinsatsen högst väsentliga legosoldatarmén Wagners ledare, den av Kreml fördömde oligarken Jevgenij Prigozjin, sågs falla mot döden i sitt kraschande flygplan. 

Alla blickar riktades mot experter och bedömare för svar om hur den mordiske Prigozjins död skulle påverka Ukrainakriget, Ryssland i allmänhet och Vladimir Putins presidentskap i synnerhet.

Västländernas huvudstrategi för att stoppa den ryska krigsinsatsen i Ukraina via ekonomiska sanktioner hade inte lyckats, och Prigozjin var en högst bidragande orsak till varför. Rysslands förmåga att komma undan framkallade bistra miner inte minst i Sverige, som iögonfallande nog konstaterades svagare än Ryssland i tillväxtligan, trots att dess ekonomi försatts under vad som kallats för den hårdaste sanktionsregimen i världshistorien. 

Idén att nyttja ekonomiska sanktioner snarare än Nato-soldater för att få ett snabbare slut på aggressionen och därmed undvika att ånyo utlösa världskrigsliknande scener i Europa, hämmades av att Ryssland framgångsrikt lyckats kanalisera om rovdrift från, och råvaruförsäljning till, andra länder än tidigare.

Attentatet mot Prigozjin och de övriga Wagner-ledarna ombord bäddade nu för en ny stor maktkamp långt bortom Ryssland, på det södra halvklotet där Moskva strävat efter - och fått - maktgrepp via ombud genom legosoldaternas överinseende. Men var det maktgreppet borta nu, efter Prigozjins död?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

154. Prigozjins spöke och Wagner-kollapsen: Kan Ryssland rädda sin frankofobiska sanktionssvindel?

Kronans kräftgång har försatt svenskarna i skuld och skam. Efter en sommar med rekorddyr euro på nära 12 spänn, kom vår krona till och med att kallas för skräp- och skitvaluta, samtidigt som debattsidor, ekonomibilagor och högtravande poddar fylldes med farhågor om att hela den svenska ekonomin var dödsdömd. Det var lika bra att gå över till euro, konstaterade till och med många. 

Men var det verkligen det, eller fanns det bättre förslag att förhålla sig till i den valutavärld som tjänade som maktens verkstad, oavsett skräp- och skitkrona eller ej?

Omvälvningarna i den världen var nästan lika omsjungna som just kronans fall - att en ny valutaregim var på väg att resa sig bortom dollarns och den amerikanska dominansen som dikterat en närmast total världsordning de senaste 75 åren.

Hur allvarligt vi ska se på den omtvistade omvälvningen ska vi prata om nu, i den här podcasten som heter FollowTheMoney, av och med Joakim Rönning som är Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef och Martin Nilsson som just nu är mellan två jobb.

155. Live på Scalateatern: Grande finale?

En grön våg sköljde under slutet av 2020 in över världens börser, men det dröjde inte innan frös till is under den osedvanligt kalla vinter som inledde 2021 med storskaliga strömavbrott på hela norra halvklotet. 

Medan svenskarna i ett uppmärksammat nyhetsinslag fick förslaget att avhålla sig från dammsugning under de kallaste dagarna för att hantera en hastigt uppseglande strömkris noterades en raketuppgång om 10.000 procent i Texas elpriser. Dessutom följde en häftig efterföljande prisstegring på inte bara olja utan också på världsmarknaden för URAN, vilket gav ny vind i seglen åt den så frejdigt urkorkade kärnkraftsdebatten!

Ja, korkad, det menar i alla fall Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning att den är, den här frågan som nu  återigen är på tapeten på flera fronter i både det stora och det lilla, med allt från Irans atombomb till Rinhals 1. 

Vad innebär den egentligen för vår värld, vårt klimat och vår ekonomi, den enligt vissa mänsklighetshotande och enligt andra livsnödvändiga kärnkraften, och kan det vara så att det till syvende och sist är kärnkraften som petar hål på den så kallade ESG-bubblan som många menar bildats på börsmarknaden? 

Det här är FollowTheMoney, som förutom Joakim Rönning också görs av programledaren Martin Nilsson, som förbereder sig som bäst på det nukleära drevet just som de tar upp detta röda skynke för svenskarna och viftar hejvilt.

57. (Atom)klyvningen: Pest, kolera och frejdigt korkad kärnkraftsdebatt

Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson blir mer djuplodande än vanligt - men på ett mer alldagligt språk än vad som är regel i finansbranschen. Häng med!

Popular tracks by FollowTheMoney