I avsnittet diskuteras börsens utveckling ur olika perspektiv. I studion har vi fem 5 bolagsanalytiker för att kommentera den pågående rapportsäsongen. Därefter ger bankens strateg sin syn på aktiemarknaden och konjunkturutvecklingen ur ett makroekonomiskt perspektiv. Lyssnaren får lite blandade signaler. Bolagsanalytikerna är lite oroade för senare delen av 2023 men det inte är något som oroar strategen. Strategidiskussionen inleds 59:30 minuter in i sändningen. Podden leds av Daniel Ljungström.

Avsnitt 218: Mastodontavsnittet

Ett Indien som utgör hem till många av världens mest lysande entreprenörer, ingenjörer och teknologer står inför en ljus framtid som en världsekonomisk supermakt, konstaterade analyshuset Hindenburg Research i en synnerligen uppmärksammad rapport i slutet av januari. 

Och det var sant, att Indien stod på tröskeln till en ny våg av uppmärksamhet med friskt kapital på väg in från välfärdsländer med demokrati i sikte efter 40 år av fokus på Kina. Men just när dammluckorna skulle öppnas kom den initialt hyllande rapporten att avtäcka mer än bara lovsång till Indien.

Dokumentet som skakat om finansmarknaden i världens största demokrati var nämligen en lång anklagelseakt från den numer ärrade amerikanska analysfirman, mest känd för att granska och ta blankningsposition för att tjäna pengar på nedgångar i bolag där problem täckts över av snillrika bolagsledares sifferexercis.

Skandalen som nu briserat har tagit fart genom jättekonglomeratet Adani Group, och hotar nu ett av världens viktigaste tillväxtländers själva modell, just när storbolagen börjat skriva under på att uppfylla premiärminister Narendra Modis dröm om att fånga upp världskapitalets flykt från arvfienden Kinas diktatursorsakade covid-kaos. Med öppningen följde också krav på transparens - som väckte frågan om ett fortfarande korrupt Indien är moget investeringarna. 

Kan världens mest folkrika land och demokrati vända granskningen till något positivt? 

Det är frågan IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning ställer sig i det här avsnitt av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen.

135. Raset i Indien: Blankarmaffians räd mot korrupt tillväxtmodell och världens tredje rikaste man

USA har tagit ett rejält brottargrepp om den gröna omställningen med ett skattepaket som är så stort att världens konkurrensregler sätts ur spel, och lika grön som den amerikanska industrin ska bli, lika gröna av avund står politiker i Europa med knutna nävar i fickorna. 

Ska den gröna industrin nu ryckas ur händerna på Europa, likt hur så väl tung som högteknologisk industri först löpte iväg till Kina innan mjukvaruekonomins alla techbolag på den europeiska kontinenten såldes ut till USA:s Silicon Valley-jättar innan de lades ned i ett rent hutlöst konkurrensbrottsligt förfarande?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning.

136. Grön avund: De illegala statsstödens kapprustning om klimatomställningens profit

Det har onekligen varit en turbulent period för hjälmsäkerhetsbolaget MIPS. Cykelbranschen har bromsat in kraftigt efter något som man bäst kan likna vid en Bull Whip Effect - alltså att den kraftiga efterfrågeökningen 2020/2021 lämnat efter sig överfyllda lager hos återförsäljare och därmed kraftigt minskad nyförsäljning för bolaget. Men Mips och VD Max Strandwitz tror på en normalisering inom kort. Dessutom ska vi komma ihåg att börsen är framåtblickande och att värdeskapande bolag skriver sin egen framgångssaga - så med det sagt, vad bubblar under huven just nu? Har de pricing power? Går de med på återförsäljarnas önskemål om prisnedsättningar? Hur ska de bredda sin affär och vad säger den nya strategin? Det och mycket mer får du svar på i detta avsnitt.

Det förra avsnittet från december 2020 hittar du här https://soundcloud.com/investeraren/episod-182-hjalmsakerhetsbolaget-mips

Delikat lyssning på dig,
Nicklas

Episod 280 - Hjälmsäkerhetsbolaget MIPS tror på ljusare tider

Placera har träffat Coelis fondförvaltare Christofer Halldin för att höra mer om vad som händer bland de amerikanska bankerna. I podden berättar han om varför situationen uppstått, vilka konsekvenser det kan få och likheterna han ser med finanskrisen 2008.

"Ingen systematisk bankkris"

Dagens avsnitt handlar förstås om årets bankkris. Vad hände egentligen med Silicon Valley Bank och varför kollapsade den?

Dessutom PG Gyllenhammar, Fastigheter, Meta och Inflation!

Musiken i slutet är från kvartetten DEO och heter Lånekarusellen: https://www.youtube.com/watch?v=VylFH07T4Ew 

—-
Nu kan du handla på ISK hos Robomarkets, läs mer här:
https://www.robomarkets.com/se/forex-trading/trading/isk/

----
Är du aktieintresserad? Ladda ned appen Eucaps på https://eucaps.com/ 

----
Tidsstämplar och eventuella länkar som nämndes i avsnittet:
- 03:50 PG sågar Sagax $SAGA
- 12:05 Meta $META kapar personal
- 14:40 Inflationssiffror
- 21:05 Bankkrisen i USA

-----
Twitter: https://twitter.com/marketmakerspod 
Kontakt: podcast@marketmakers.se 
Hemsida: https://www.marketmakers.se/ 

Niklas och Fabian finns förstås också på Twitter:
https://twitter.com/alden_niklas 
https://twitter.com/franzen_fabian

#271 Lånekarusellen

Genom pandemin och den ekonomiska kris som följde kom den kraftiga inflationsimpulsen att bli den mest utmärkande konsekvensen för allmänheten. När innehållet i plånboken till sist började sina efter att konsumenterna gjort över med besparingar och stödpengar som pumpats ut av världens stater hamnade till slut också storbolagen i fokus för de krafter som vilade till grund för det höga prisläge som var just inflation.

I ett inledningsskede av pandemin där samhällen stängdes ned och råvarupriser rasade och rakade i höjden om vartannat innan leverantörskedjor havererade var resonemangen bakom prisuppgångarna initialt logiska och begripliga när varupriserna i butik stegrade och bolagen förde över kostnader på sina kunder. Men samtidigt som konsumenternas besparingar vittrade bort och löneökningarna inte alls kompenserade för de ökade levnadskostnaderna, märktes en rakt motsatt effekt hos de säljande bolagen.

Storbolagens stod knappast på samma ruinbrant som konsumenterna, utan på fastare mark än någonsin med rekordvinster, samtidigt som de prishöjt sig igenom pandemin och inte bara försvarat utan också drygat ut vinstmarginalerna på bekostnad av konsumenterna.

Hur blev det så här, varför har ingen agerat, och vad i alla makroekonomiska teorier om hur inflationen uppstår och tämjs är det som blivit fel?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

145. Girigbukarnas inflationskartell: Hur storbolagens vinster svällde sig rekordfeta genom krisen

Grälsjukan i världens viktigaste politiska församling - USA:s kongress - tycktes under våren 2023 ha nått en ny nivå av ursinne. Begreppet “skuldtakshöjning” slogs ånyo upp på finansmediernas förstasidor när republikaner och demokrater inte kunde enas, och hotet var inte bara mot amerikanska statstjänstemän som inte skulle få sina löner.
Oron syntes också direkt i finansmarknaderna, och brytpunkten för utlösandet av en potentiell finansiell katastrof närmade sig med stormsteg.

Tilltron till att de amerikanska politikerna skulle sansa sig och agera rättfärdigt i tider av särskild samhällsoro har samtidigt alltid varit hög - så hög att världens finansiella system byggt hela sin komplexa struktur ovanpå just den trovärdighet som är USA:s demokrati och förmåga att göra rätt för sig. Men USA tycktes faktiskt stå med otillräckliga verktyg för att desarmera den bomb som apterats på finansvärldens fundament: Den amerikanska statsskulden.

Är det bara ännu ett skrämskott i Washington, eller är någonting på väg att förändras nu, som gör att vi måste ompröva hela vårt finansiella system?

Finansministrar, centralbankschefer och kapitalmarknadens aktörer varslade i alla fall de amerikanska politikerna att sansa sig och inte utlösa en detonation som skulle få brutala konsekvenser genom att USA slutar betala räkningarna. Effekten slog nämligen inte bara genom USA:s statliga sektor när löneutbetalningar till landets egna anställda ställdes in, utan också mot investerare runtom i världen som sett de lån som USA försetts med som helförsäkrade.

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

147. Skuldtaket och den amerikanska grälsjukan: En obekväm flört med den finansiella domedagen

Redaktionspodden handlar denna vecka om uthålliga finansiella mål, skuldsättning, insiderköp, gröna aktier i form av Alimak och Siemens Energy samt egna affärer. Med Martin Blomgren, Karl Lans och Daniel McPhee.
.............
Länk till artikeln på Placera.se med lista på aktierna som omtalas:
https://www.placera.se/placera/redaktionellt/2023/05/26/podd-grona-aktier-och-nya-mal.html

Gå till Placera.se för att läsa fler artiklar
https://www.placera.se/placera/forstasidan.plc.html

Här hittar du alla våra aktieanalyser
https://www.placera.se/placera/aktier.plc.html

Här finns alla våra fondanalyser
https://www.placera.se/placera/fonder.plc.html

Här finns våra makrokommentarer
https://www.placera.se/placera/tema-makrokommentar.plc.html

Här hittar du det månatliga strategidokumentet
https://www.placera.se/placera/Placerastrategi.plc.html

Här kan du se redaktionens aktieinnnehav
https://www.placera.se/placera/redaktionellt/2020/11/02/redaktionens-aktieinnehav.plc.plc.html

Redaktionspodden: Gröna aktier och nya mål

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september!
Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/

Vår sponsor hittas här: https://haileyhr.com/ 

Techsektorn och den artificiella intelligensen har lagt krokben för en hel armé av olyckskråkor som utlovade kraftiga börsfall i spåren av pandemislut, inflationsuppgång och kraftiga ränteuppgångar som vanligtvis sänker investeraraptiten på teknikaktier. 

Men kort senare stod samma olyckskråkor och kraxade om att AI-tekniksprånget som mest bestått av chatrobotar är överdrivet som snar tillväxtmotor. För att undsätta världsekonomin i den kaotiska tillvaro som varit rådande de senaste åren krävs mer än så, och därför är uppvärderingarna överilade.

Vad var egentligen sannolikheten för att AI skulle sätta igång en ny industriell revolution med blixtens hastighet, och därmed rädda världsekonomin från de senaste årens prövningar? Att döma av medial uppmärksamhet och statliga satsningar så väl som de uppumpade börsvärderingarna såg det inte osannolikt ut, men i bakhuvudet på erfarna investerare fanns dotcom-bubblans minnen inpräntade.

IT-uppvärderingarna i slutet av 1990-talet skedde precis som nu med en frustande hastighet och idén om att en ny verklighet var nära förestående för näringslivet - en industriell revolution som kom att kallas Industry 3.0. Men omvälvningen skedde också med stora offer i investerarled. 

Var den stundande omställningen till Industry 4.0 något annat, som kunde ske utan hajp och bubbelbristning?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

151. AI-hajpen och börsrallyt: Ny industriell revolution inom räckhåll eller bara ännu en it-bubbla?

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september!
Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/

Rysslands anfallskrig i Ukraina hade pågått i 550 dagar när den för krigsinsatsen högst väsentliga legosoldatarmén Wagners ledare, den av Kreml fördömde oligarken Jevgenij Prigozjin, sågs falla mot döden i sitt kraschande flygplan. 

Alla blickar riktades mot experter och bedömare för svar om hur den mordiske Prigozjins död skulle påverka Ukrainakriget, Ryssland i allmänhet och Vladimir Putins presidentskap i synnerhet.

Västländernas huvudstrategi för att stoppa den ryska krigsinsatsen i Ukraina via ekonomiska sanktioner hade inte lyckats, och Prigozjin var en högst bidragande orsak till varför. Rysslands förmåga att komma undan framkallade bistra miner inte minst i Sverige, som iögonfallande nog konstaterades svagare än Ryssland i tillväxtligan, trots att dess ekonomi försatts under vad som kallats för den hårdaste sanktionsregimen i världshistorien. 

Idén att nyttja ekonomiska sanktioner snarare än Nato-soldater för att få ett snabbare slut på aggressionen och därmed undvika att ånyo utlösa världskrigsliknande scener i Europa, hämmades av att Ryssland framgångsrikt lyckats kanalisera om rovdrift från, och råvaruförsäljning till, andra länder än tidigare.

Attentatet mot Prigozjin och de övriga Wagner-ledarna ombord bäddade nu för en ny stor maktkamp långt bortom Ryssland, på det södra halvklotet där Moskva strävat efter - och fått - maktgrepp via ombud genom legosoldaternas överinseende. Men var det maktgreppet borta nu, efter Prigozjins död?

Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

154. Prigozjins spöke och Wagner-kollapsen: Kan Ryssland rädda sin frankofobiska sanktionssvindel?

Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson blir mer djuplodande än vanligt - men på ett mer alldagligt språk än vad som är regel i finansbranschen. Häng med!

147. Skuldtaket och den amerikanska grälsjukan: En obekväm flört med den finansiella domedagen

FollowTheMoney

Related tracks