This song brings tears to my eyes. And this without a doubt the best cover. Thank you for recording and sharing. :)

@aziiznoise: Thanks aziiz!  Hearing the word intensity from you is a real compliment!

Did you record this song?  If so I am impressed beyond words!

Yannick Barman and Cyril Regamey describe KiKu as a modular, avant-garde machine which, thanks to its modular system and open line-up, is never complete and continually dares to push boundaries.
Founded 11 years ago as an acoustic improvisation duo, Barman and Regamey the band’s trumpeter and percussionist have been taking on a more varied and flexible musical form. In February 2003 during a series of 20 concerts at the Swiss Théâtre de l’Oriental in Vevey they developed a sound that ventured into the realms of electronic music and since then have been tearing down the boundaries which often still divide jazz, classical chamber music, electro and rock.
This journey into as yet unexplored soundscapes has taken KiKu around the World to Vietnam, New York and the Willisau Jazz Festival. They’ve met many musicians, from Malcolm Braff to local Big Bands (Léon Francioli, Franco Mento, Julian Sartorius, Jean-Pierre Schaller among others) with whom they’ve collaborated on their different projects.
For the first time ever Barman and Regamey who met at the Lausanne Conservatory are working with words for `Marcher sur la tête’ their third album to date. For KiKu the spoken word serves as primary material, as open code, on this current project. They took words from the poem ‘Belehrung’ by the German poet Hermann Hesse and introduced these free elements which are complemented by David Doyon’s electrifying guitar into their steadily growing tracks.
The voice that recites these words is none other than that of Blixa Bargeld from Einstürzende Neubauten. Guided by a seductive Bargeld the listener is taken through a forbidding landscape that he ploughs through with his recital. From time to time the New York rapper and slam poet Black Cracker takes up the sceptre with his freestyle lyrics, thereby significantly widening the field that KiKu is creating.
With ‘Marcher sur la tête’, an album of unprecedented density, KiKu is succeeding in bringing together a musically adventurous spirit with the spoken word.

KiKu - Everybody's Got To Learn Sometime (feat. Blixa Bargeld)

2021 ? 2024

The Knife - Marble house

Radiohead - Staircase

Reward on Moozar : http://reward-my-music.com/26600 Jag vet inte vad du förväntar dig av en ny skiva med Anna von Hausswolff. Ännu mer av den gotiska, mörka och spröda balladkänslan som präglade hennes debutalbum Singing from the Grave? En serie lättnynnade melodier anpassade till samtidens radioformat? Eller något äventyrligare, farligare, mer oberäkneligt?

Det sistnämnda har funnits där hela tiden, ända sedan Anna von Hausswolff började göra sina soloframträdanden runtom i Göteborg kring 2007-08: det kraftfulla, motsägelsefulla, dubbelbottnade som fick sångerna att om och om igen ta oväntade vägar.

Men på Ceremony har själva friheten hamnat i förgrunden, i musikens absoluta centrum. Det är verkligen en radikal förändring som gör både sångerna och ljudbilderna större, vidare, djupare, flyktigare, skarpare. Musiken stiger liksom till väders, som i det makalösa slutet av ”Goodbye”, där klangerna vandrar stegvis uppåt, allt högre, i sångens egen himmelsfärd.

Konstigt att ingen kommit på tanken förut: att använda kyrkorgel som huvudinstrument i popmusik. För omedelbart när man hör det, exempelvis i de betvingande Beach Boysharmonierna som bildar grunden i sången ”Mountains Crave”, framstår orgeltonerna som lyckobringande klangrum. Ja, det är en fantastisk frihetskänsla som etableras och erövras, som om kyrkorgeln vore den perfekta synten, en fantasimaskin med obegränsade uttrycksmöjligheter.

Att genrekategorisera den här musiken känns bara dumt. Poängen är ju att sångerna tillåter sig att vara allt på en gång, och att kyrkorgeln blir själva bekräftelsen av denna komplexa och samtidigt omedelbara närvarokänsla. ”It’s all there, it’s all there”, sjunger Anna von Hausswolff, och så är det: alla tider är närvarande, den barockvärld som födde Bachs koraler och det dova mörker där de utdragna, råa droneklangerna hittar sin kraft, och här möts världarna på de mest förbluffande vis.

Musiken säger att vi är mångtydiga varelser, och det är precis så det har känts när jag gått omkring i flera månader med de här sångerna i lurarna. Sångerna förflyttar sig obehindrat från det ena till det andra, och har en märklig förmåga att glida ihop med landskapet eller rummet. Det finns en förtröstan och ett lyssnande till ljusets och tidens skiftningar, och det är detta som gör musiken så stor och stark. Den ändrar sig oupphörligt, den är helt fri.

Magnus Haglund
Författare och kulturskribent

Anna von Hausswolff - Mountains Crave

Suite for a Foggy Day (featuring David Bowie)

New single available on iTunes: http://bit.ly/fdFnxp
includes double A-side track 'Good Day Today'
and Deluxe formats available to buy on http://www.gooddaytoday.info, with artwork by the legendary Vaughan Oliver [v23].
www.sundaybest.net

David Lynch - I Know [Original]

My friend Lauren Lander and I decided to cover an old Julee Cruise song just for fun.  It was written by David Lynch and Angelo Badalamenti.

The World Spins (Julee Cruise cover)

[HD] Thom Yorke - Down Is The New Up (From The Basement)

"Something happens when you say 'I' in a song, that can't happen in a book," declares Jenny Hval, who's known in her native Norway both as a musician (both under her own name, the moniker Rockettothesky, and with the duo Nude on Sand) and as a published novelist and media commentator. Her songs -- featuring frequently explicit language -- explore subjectivity and sensuality and experiment with male perspectives and voices. But don't call her music "confessional," as that implies guilt and sinfulness, and Jenny makes no apology for who she is or what she's thinking. As she challenges: "How much subject can you take?" Jenny Hval's previous, acclaimed Rune Grammofon album Viscera (2011), recorded with her own free rock trio, overflowed with intimate detail and surrealistic bodily imagery. Innocence Is Kinky -- which also features a string section led by avant garde composer Ole-Henrik Moe -- was produced in Bristol, England by PJ Harvey collaborator John Parish, who helped bring out the intimate qualities of her lyrics and sharpened her improvisational tendencies. "It was a very easy collaboration..." Like contemporaries such as Julia Holter and Laurel Halo, she's weaving spellbinding new forms of intelligent, experimental pop with injections from mythology, theory, gender politics and improvisation. 

http://jennyhval.com/ 

Jenny Hval - Mephisto In The Water (taken from her forthcoming album, Innocence Is Kinky)

"I'm Waiting Here" “appears on The Big Dream,  Out Now.

iTunes- https://itunes.apple.com/us/album/the-big-dream/id653744873?ign-mpt=uo%3D4
CD/LP- http://www.sacredbonesrecords.com/products/sbr109-david-lynch-the-big-dream

Website: http://www.davidlynch.com/
Facebook: https://www.facebook.com/davidlynchofficial/
Twitter: https://twitter.com/DAVID_LYNCH
Spotify: spotify: https://open.spotify.com/artist/2Gu6Q05ExIGwHTF43kqLBI
YouTube: https://www.youtube.com/user/DAVIDLYNCHSUNDAYBEST

TOUR DATES: http://www.sacredbonesrecords.com/pages/artists-on-tour

The World Spins (Julee Cruise cover)

Ed Wrzesien

Recent comments

matthewbgoode

Zebulon Kosted

Ed Wrzesien

Related tracks