I denna podd från Krigsvetenskapsakademiens projekt SV-A-R inför projektets slutredovisning hösten 2025 diskuterar ledamöterna Lars-Erik Lundin och Michael Sahlin de säkerhetspolitiska utmaningar som präglar den svenska och internationella debatten. Utgångspunkten är en tid av förändring inför det kommande riksdagsvalet och en politisk agenda där frågor om underrättelseverksamhet, krishantering och regeringsansvar återkommer. Aktuella utredningar och framträdande röster illustrerar bredden av frågeställningar, från försvarsmaktens underrättelsearbete till debatter på ledarsidor och i sociala medier om EU:s budget etc.
Lundin och Sahlin beskriver en utveckling där gränsdragningen mellan olika politikområden som utrikes-, bistånds- och försvarspolitik har luckrats upp, och där det säkerhetspolitiska landskapet numera omfattar både militära och civila komponenter. Genomgången inkluderar exempel från svensk samtida historia, bland annat hanteringen av Palmemordet och tsunamin, som belyser skillnaden mellan tidigare kriser och dagens situation där omfattningen och komplexiteten har ökat.
Geografiska perspektiv ägnas särskild uppmärksamhet. Efter 2014 har öst-väst-dimensionen blivit dominerande i svensk säkerhetsdebatt, men enligt Lundin och Sahlin kvarstår även vikten av att uppmärksamma nord-syd-frågorna. Detta får särskild betydelse genom kriget i Ukraina samt frågor kring svensk beredskap inom ramen för NATO och EU. Det framhålls att Sveriges inträde i NATO har medfört ett ökat antal frågor på den säkerhetspolitiska dagordningen. Diskussionen omfattar även NATO:s globala säkerhetsperspektiv och hur förändringar i amerikansk politik kan påverka alliansen.
Lundin och Sahlin identifierar fem faktorer som särskilt relevanta:
1.	Möjligheten till global systemkollaps, med potentiellt kaskadeffekter mellan olika samhällsdomäner.
2.	Förskjutningar i maktfördelningen mellan Global West, East och South samt de roller som olika aktörer och grupperingar spelar inom det internationella systemet.
3.	Den teknologiska utvecklingens betydelse, särskilt inom AI, med dess konsekvenser för produktivitet och arbetsmarknad.
4.	Samhällets förmåga till civilt försvar samt hanteringen av migration och hybridutmaningar över nationsgränser.
5.	De ekonomiska konsekvenserna av ökade försvarssatsningar och förändrade statliga finanser, med särskilt fokus på skuldnivåer och internationella samarbeten.
Samtalet belyser även kopplingarna mellan nationell, europeisk och global nivå. Det diskuteras hur försörjningsfrågor, redundans och beroenden måste hanteras, samt den roll som EU och NATO har i det övergripande säkerhetsarbetet. Avslutningsvis berörs behovet av ett systematiskt och adaptivt ramverk för resiliens i samhället – en fråga som bedöms ha aktualitet lång tid framöver.
Lyssnaren får genom Lundin och Sahlins samtal en översikt över sakläget inom säkerhetspolitiken 2025. Podden erbjuder fördjupad orientering i de centrala frågeställningarna för såväl beslutsfattare som intresserad allmänhet.

Det globala perspektivet fortsatt centralt

Lars-Erik Lundin